Malmö-Köpenhamn

Öresundsbanan med Citytunneln

Kystbanen København-Helsingør*

Ett Öresundståg mot Malmö på Öresundsbron vid Lernacken 2024. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Person- och godstrafik (enbart persontrafik i Citytunneln)
• Öppnad: 2000 (Citytunneln 2010)
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Fosieby-Köpenhamn 38 km (varav Öresundsförbindelsen 16 km), Köpenhamn-Helsingör 46 km, Citytunnelförbindelsen Malmö C Nedre-Vintrie 11 km (varav tunnel 6 km)
• Dubbelspår: Ja
• STAX: E4 - 25 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja (dansk ATC i Danmark)
• Trafikeringssystem: H (och motsvarande system i Danmark)
• Hastighet: Upp till 200 km/h

Historia

När Skåne och Själland knöts samman med Öresundsförbindelsen 2000 var det en gammal kontakt som återupptogs. Innan istiden kylde ner Skandinavien för 8000 år sedan hängde Sverige och Danmark samman, men landmassornas rörelser under den tunga isen skilde de båda länderna åt.

Kom överens 1991

Tankar på att förena Skåne och Själland genom en bro eller tunnel fanns redan under 1800-talet men först mot slutet av 1900-talet tog projekteringen fart. 1991 kom den svenska och danska staten överens om att bygga en förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn och Öresundsbrokonsortiet bildades. Några år av intensiva undersökningar och lagprövningar följde med bland annat så uppslitande strider om miljöfrågor att dåvarande miljöministern Olof Johansson avgick i protest.

Öresundsbron under byggnad 1998 med en del av högbron närmast i bild. Vid byggandet användes den 105 meter höga pontonkranen Svanen. I bakgrunden skymtar Malmö. Foto Frederik Tellerup.

Bygget av Öresundsförbindelsen påbörjas

1995 påbörjades dock bygget av förbindelsen som fick tre delar: en bro, en konstgjord ö och en tunnel närmast Kastrup (för att inte störa flygtrafiken). Själva bron fick även den tre delar - två tillfartsbroar på vardera sida och en högbro som båttrafiken kan passera under. Bron byggdes i två våningar med fyrfilig motorväg överst och dubbelspårig järnväg underst. Väg- och järnvägstunnlarna gjordes separata. På den svenska sidan byggdes en ny dubbelspårig järnväg från Fosieby på Kontinentalbanan till brofästet vid Lernacken och på den danska sidan byggdes en bana till Kastrup söder om Köpenhamn.

För trafiken över Öresund beställdes nya motorvagnar av Adtranz (senare Bombardier). De utformades som tredelade tågsätt med en låggolvsavdelning i mittvagnen. Inköpen delades av SJ/Skånetrafiken och DSB och tågen fick littera X31K/ET, även kallade Öresundståg.

Olika strömsystem i Sverige och Danmark

Skillnaderna i strömsystem och signal- och säkerhetsanläggningar mellan Sverige och Danmark betydde en extra utmaning. I Sverige har man 16.000 volt, 16 2/3 Hz spänning i kontaktledningen, i Danmark 25.000 volt, 50 Hz. Det bestämdes att övergången mellan strömsystemen skulle ske vid Lernacken och skiftet mellan svenska och danska signaler på den konstgjorda ön Pepparholm.

De fordon som kör över bron måste alltså vara utrustade med både svensk och dansk ATC och (om de är eldrivna) kunna gå på de olika strömsystemen. X31K-motorvagnarna specialbyggdes för detta, liksom EG-loken som togs fram för godstrafiken. Dessutom anpassades ett antal X2- och Y2-tåg för brotrafiken. DSB byggde också om en del av sina IC3-motorvagnar (av samma typ som Y2).

Klar tidigare än beräknat

Arbetet med Öresundsförbindelsen flöt på så bra att man efter ett tag låg före tidsplanen. I augusti 1999 var den sista brodelen på plats och invigningen av hela förbindelsen kunde ske redan 1 juli 2000, ett halvt år tidigare än beräknat. Tågtrafiken startade på morgonen 2 juli. Tidigareläggningen ledde dock till problem eftersom bara sex Öresundståg var levererade och man inte hade haft tid att provköra dem i någon större utsträckning. Fordonsbristen löstes tillfälligt genom att man använde Y2- och IC3-motorvagnar i en del av tågen tills fler Öresundståg hade levererats.

Under de första månaderna drogs Öresundstågen med olika barnsjukdomar. Problem i övergången mellan svensk och dansk ATC ledde till att tågen ofta fick nödstopp med hjulplattor som följd. Felen var så omfattande att tågtillverkaren Bombardier till sist fick betala ett skadestånd till Skånetrafiken och DSB.

Karta över Citytunneln med anslutande banor. Bild Citytunneln.

Succé för tågtrafiken

Trots problemen blev tågtrafiken över bron snabbt en stor succé och tillströmningen av resenärer blev oväntat stor. Sedan invigningen har tågtrafiken successivt utvecklats med fler förbindelser och direkttåg till Köpenhamn körs från bl a Stockholm, Göteborg, Kalmar och Karlskrona, förutom orter i Skåne. Direkttågen till Karlskrona gjorde dock ett uppehåll 2003-2007 då Blekinge kustbana elektrifierades.

Även godstrafiken har efter hand växt och numera går det direkta tåg från Tyskland och Danmark till olika destinationer i Sverige. Ett omtalat exempel på den gränsöverskridande trafiken var Ikea som mellan 2002 och 2004 körde godståg i egen regi mellan Älmhult och Tyskland.

Citytunneln

Persontågen Malmö-Köpenhamn körde i början via Kontinentalbanan i östra Malmö och Malmö C var fortfarande en säckstation där tågen fick byta riktning. Efter många år av utredande påbörjades därför bygget av Citytunneln 2005, en 6 kilometer lång dubbelspårig tunnel under Malmös centrum. Tunneln skapade en ny förbindelse mellan Malmö C och Öresundsbanan och möjliggör genomgående trafik förbi Malmö C via den underjordiska stationen Malmö C Nedre. Nya stationer byggdes också i Triangeln mitt i Malmös centrum och längre söderut i Hyllie. 

Citytunneln invigdes den 11 december 2010 och har fått stor betydelse för tågtrafiken. Eftersom genomgående tåg inte längre behöver vända på Malmö C har kapaciteten ökat och möjligheten att köra direkta tåg t ex Ystad-Malmö-Helsingborg underlättar för många resande som slipper byta tåg.

Öresundståg mot Köpenhamn gör uppehåll på Triangeln i Citytunneln i Malmö 2010. På stationen finns konst i flera former, bl a ljusinstallationen Spårsken med rörliga ljus i tunnelväggarna, av konstnären Christian Partos. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafiken Malmö-Köpenhamn är omfattande med dygnet runt-trafik. Tågen körs i samarbete mellan Skånetrafiken och andra länstrafikbolag i Sydsverige under namnet Öresundståg. X31K/ET-motorvagnar används. Öresundstågen har varierande utgångsstationer på svensk sida som Malmö, Göteborg, Kalmar och Karlskrona. I Danmark är slutstationen Østerport i Köpenhamn.

SJ kör fjärrtåg Stockholm-Malmö-Köpenhamn med X2-tåg. SJ kör även nattåg Stockholm-Hamburg (-Berlin), dessa stannar dock bara i Kastrup och inte på København H. Snälltågets nattåg Malmö-Berlin stannar i Høje Taastrup väster om Köpenhamn men en del av bolagets dagtåg Stockholm-Malmö fortsätter till Köbenhavn H.

Citytunneln och sträckan Hyllie-Svågertorp-Lockarp/Fosieby trafikeras även av de lokala Pågatågen (Skånetrafiken), både tågen till Trelleborg och Ystad och även "Malmöpendeln" som går i en ring runt Malmö.

Godstågen körs av bl a DB Cargo, Green Cargo och Hector Rail och dras ofta av EG-lok och 185/241/Br-lok. Godstågen använder inte Citytunneln utan kör via Kontinentalbanan.

Malmö C Nedre 2010. På väggarna i den underjordiska delen av Malmö C visas videoinstallationen Annorstädes av Tania Ruiz Gutiérrez. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

En tågresa från Malmö till Köpenhamn går vanligtvis via Citytunneln under Malmös centrum till Hyllie och därefter vidare på Öresundsbanan och bron över Öresund.

Citytunneln Malmö C Nedre-Hyllie

Pågatåg på stat