Annons

Bild: Tåg mot Hultsfred gör uppehåll i Ankarsrum 2014Tåg mot Hultsfred bestående av två YP-motorvagnar gör uppehåll i Ankarsrum 2014. Foto Frederik Tellerup.

126

km

M

system

60

km/h
System och km/h gäller Hultsfred-Västervik
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Delvis museitrafik, delvis dressinuthyrning
  • Öppnad: Åseda-Virserum 1911, Virserum-Hultsfred 1922, Hultsfred-Västervik 1878-1879
  • Spårvidd: 891 mm
  • Längd: 126 km, varav Åseda-Hultsfred 56 km och Hultsfred-Västervik 70 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: 12 ton Hultsfred-Västervik
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
  • Trafikeringssystem: System M (med kompletterande föreskrifter) Hultsfred-Västervik
  • Hastighet: Upp till 60 km/h Hultsfred-Västervik

Historia

Åseda-Hultsfred-Västervik är den återstående delen av Växjö-Västervik, den förmodligen mest kända smalspårsbanan i Sverige (möjligen med undantag för Roslagsbanan). Den var inte bara ovanligt lång (187 km) utan också SJ:s sista smalspårsbana med persontrafik. Delen Virserum-Hultsfred-Västervik har dessutom som första svenska järnväg blivit byggnadsminnesmärkt.

Två bolag

Byggandet av banan skedde från Västervik i norr och Växjö i söder av två olika bolag. Först ut var Hultsfred-Västerviks Järnväg (HWJ) som öppnade sin bana 1878-1879. På 1850-talet hade man i Västervik börjat fundera över hur man skulle kunna få en förbindelse med Södra stambanan. Planerna resulterade i dels en järnväg till Åtvidaberg/Norsholm (se Bjärka Säby-Västervik) och dels en till Hultsfred där Nässjö-Oskarshamns Järnväg anslöt.

I söder var utbyggnaden mer konfliktfylld. I mitten av 1800-talet var fortfarande kanalbyggande det dominerande sättet att skapa nya kommunikationsleder och från början fanns tanken att bygga en vattenled norrut från Växjö genom att förbinda flera sjöar med kanaler. En del av planerna förverkligades också under 1870-talet men snart insåg man att den nymodiga järnvägen var överlägsen och började planera för en bana till Klavreström. Den stod klar 1895 under namnet Växjö-Klavreströms Järnväg (WKJ) och var liksom HWJ smalspårig med 891 mm spårvidd.

Bild: Stationen i Växjö på 1930-taletStationen i Växjö på 1930-talet. Växjö-Åseda-Hultsfreds Järnväg (VÅHJ) hade spår fram till gaveln på stationshuset. Foto Järnvägsmuseet.

Besvärlig utbyggnad

I december 1922 kunde järnvägen till sist öppnas och det blev möjligt att åka tåg från Växjö till Västervik, en sträcka på nästan 19 mil

Planerna på en fortsättning norrut till Åseda stötte dock på hårt motstånd eftersom många av sockenborna antingen inte ville offra några pengar till bygget eller ansåg att man istället skulle investera i Mönsterås-Åseda Järnväg (som aldrig nådde Åseda, se Blomstermåla-Mönsterås). Till sist vände ändå opinionen och järnvägen kunde börja byggas. 1902 invigdes banan och WKJ bytte följdaktligen namn till Växjö-Klavreströms-Åseda Järnväg (VKÅJ). VKÅJ visade sig gå bra och blickarna riktades åter norrut där nu Virserum och Hultsfred hägrade. Utbyggnaden till Virserum var klar 1911 och bolaget bytte ännu än gång namn, nu till Växjö-Virserums Järnväg (VVJ).

Fortfarande hade man inte nått Hultsfred och nu stötte HWJ på om en fortsättning. 1917 påbörjades slutligen arbetena men denna etapp visade sig bli den besvärligaste att bygga. Kostnaderna steg mer än väntat och 1921 fick bygget stoppas på grund av en akut ekonomisk kris. I december 1922 kunde järnvägen till sist öppnas och det blev möjligt