Annons

De Vackra Vyernas Järnväg
Bild: HåverudTvå av DVVJ:s Y7-motorvagnar på bron över Dalslands kanal i Håverud 28 april 1990. Akvedukten och slussen ses till vänster, till höger Håverudsforsen. Foto Markus Tellerup.

44

km

M

system

80

km/h
Gäller Mellerud-Bengtsfors<
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Turisttrafik Mellerud-Bengtsfors, godstrafik Mellerud-Billingsfors, dressincykling Bengtsfors-Årjäng
  • Öppnad: 1923-1928
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Mellerud-Bengtsfors 44 km, Bengtsfors-Årjäng 52 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: A - 16 ton (Mellerud-Bengtsfors)
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
  • Trafikeringssystem: M (Mellerud-Bengtsfors)
  • Hastighet: Upp till 80 km/h (Mellerud-Bengtsfors)

Historia

Denna järnväg har haft två namn men bara en förkortning: DVVJ. Idag uttyds det gärna De Vackra Vyernas Järnväg men förkortningen kommer egentligen från bolaget som byggde och ursprungligen drev den: Dal-Västra Värmlands Järnväg.

Ett sent tillskott till Sveriges järnvägsnät

Banan mellan Mellerud och Arvika var en eftersläntrare i utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet och stod inte klar i sin helhet förrän 1928. Bengtsfors hade fått sin första järnväg 1895 i form av Lelångenbanan från Uddevalla, men i övrigt var invånarna i nordvästra Dalsland och sydvästra Värmland i huvudsak hänvisade till tidsödande och väderberoende transporter på sjö- och kanalsystemen. DVVJ var inte minst tänkt att underlätta för de många massabruken längs Dalslands kanal. De ursprungliga tankarna för Inlandsbanan omfattade en nybyggd järnväg i nord-sydlig riktning genom Värmland och Dalsland ner till Bohuslän, men detta blev inte av.

DVVJ bildades 1914, men finansiella problem försenade byggandet avsevärt. Bergslagernas Järnvägar (BJ) finansierade banan till stor del och hade även starka ägarintressen. Det beslöts att DVVJ:s huvudlinje skulle sträcka sig från Mellerud via Bengtsfors och Årjäng till Gilserud strax utanför Arvika, en sträcka på cirka 16 mil. Från Gilserud till Arvika skulle SJ:s spår (Nordvästra stambanan) användas. I Årjäng skulle banan få anslutning till linjen Åmål-Årjäng som projekterades ungefär samtidigt. Dessutom beslöts om en knappt två mil lång sidobana från Beted västerut till Skillingsfors, den så kallade Skillingmarksbanan.

Ekonomiska problem under både BJ och SJ...

Den första delsträckan (Mellerud-Åsensbruk) kunde öppnas 1923 för provisorisk godstrafik, men det dröjde fyra år ytterligare innan hela sträckan Mellerud-Bengtsfors invigdes. Efter ännu ett år, den 1 mars 1928, kom trafiken igång på hela DVVJ. Bolaget råkade ganska omgående i ekonomiska bekymmer. Redan 1937 ombildades DVVJ efter en konkurs och blev ett dotterbolag till BJ där även Åmål-Årjäng ingick. Dessa tre järnvägar hade således ett nära samarbete, men förhållandet till den smalspåriga konkurrenten Lelångenbanan var sämre. Mellan Billingsfors och Bengtsfors kom banorna att gå i stort sett parallellt. I Bengtsfors byggde DVVJ en egen station utan samröre med Lelångenbanan. Anslutning mellan banorna (i form av en ramp för överföringsvagnar) byggdes i Billingsfors där man även - efter ingripande från Järnvägsstyrelsen - hade en gemensam station.

1948 tog SJ över Bergslagernas Järnvägar och därmed även DVVJ. SJ fortsatte att driva persontrafiken med kostnadsbesparande rälsbussar, något som DVVJ infört under andra världskriget. Till att börja med användes Hilding Carlsson-rälsbussar men i maj 1960 kom den första rälsbussen typ Y6 (och senare även Y7) till banan. Resandet var dock fortsatt dåligt och Skillingmarksbanan hade rykte om sig att vara Sveriges olönsammaste järnväg. Den lades därför ned redan 1961.

Huvudlinjen Mellerud-Arvika levde däremot kvar i sin helhet fram till juni 1985 och trafikerades de sista två åren av moderna Y1-motorvagnar. 1985 fick länstrafikbolagen själva bestämma om man ville använda de statliga bidragen till tåg- eller busstrafik, vilket ledde till många järnvägsnedläggningar. I DVVJ:s fall drog man in persontrafiken Bengtsfors-Arvika. Bengtsfors-Årjäng blev då helt utan trafik. Mellan Årjäng och Arvika var det tänkt att godstrafiken skulle fortsätta men redan månaden efter rasade banvallen vid Vännacka och SJ fick en förevändning att lägga ned trafiken. Sträckan revs upp ett par år senare.

Bild:  Tåg vid Ingribyn
DVVJ:s rälsbussar Y7 nr 1 och 2 vid Ingribyn på väg mot Mellerud.

...men Dalslands vackra vyer kan ännu skådas från spåret

Persontrafiken levde kvar mellan Mellerud och Bengtsfors, men från sommaren 1985 användes åter endast de äldre Y7-rälsbussarna. Slutet för denna den sydligaste bandelen kom dock bara ett år senare. Den 31 augusti 1986 gick det sista persontåget i SJ:s regi. Riktigt slut var det ändå inte - kommunerna i de båda orterna bildade en stiftelse så att man kunde fortsätta att köra turisttrafik på somrarna och 1987 var trafiken igång igen. Namnet DVVJ återuppstod som namn på stiftelsen. Till trafiken köpte man in några Y7-motorvagnar och ett par av dem målades om i rött, vitt och blått som är kommunernas färger. Den nedlagda sträckan Bengtsfors-Årjäng fick ligga kvar och används för dressincykling. Sträckan Mellerud-Billingsfors används dessutom än idag för godstrafik, i tillägg till turisttrafiken.

2010 köpte DVVJ in Y1-motorvagnar som ersättning för de gamla Y7-rälsbussarna, som dock fortsatte att användas vissa trafikdagar under ytterligare ett par år.

Akut nedläggningshot undanröjdes

I december 2013 meddelade Trafikverket att man beslutat sig för att stoppa trafiken på bandelen Mellerud-Billingsfors p g a dålig banstandard (norr om Billingsfors har DVVJ tagit över underhållet). Eftersom Trafikverket tidigare samma år föreslagit att underhållet på banan skulle upphöra blev hotet mot banans framtid påtagligt. Protester mot det plötsliga trafikstoppet ledde till att Västra Götalandsregionen beslutade att gå in med pengar och man kom överens med Trafikverket om att dela på kostnaderna för en upprustning på sammanlagt 65 miljoner kronor. Upprustningen genomfördes våren och sommaren 2014 och turisttrafiken kunde köras med vissa begränsningar. Godstrafiken återupptogs i september 2014.

Bild: Stationen i Mellerud 2014Stationen i Mellerud 2014, tåg mot Bengtsfors inväntar avgång. Här ansluter järnvägen Göteborg-Kil. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafik bedrivs sommartid av Stiftelsen DVVJ på sträckan Mellerud-Bengtsfors. Motorvagnar typ Y1 används och de äldre Y7-rälsbussarna som användes under många år står numera bara i reserv. Man erbjuder även tågresor kombinerade med båtresa längs Dalslands kanal. Stiftelsen har också hand om uthyrningen av cykeldressiner på sträckan Bengtsfors-Årjäng.

DVVJ kör även godståg från Mellerud till Billingsfors med BLS Rail som operatör. Mera oregelbunden godstrafik med andra operatörer har också förekommit.

Bild: Utsikt vid Långbron 2014Utsikt vid Långbron 2014. Här korsar Dalslands kanal och rälsbussen har stannat till vid brosignalen. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Från Mellerud (Ml, 0 km) station startar tåget i samma riktning som tågen mot Kil, men tar strax av mot nordväst. Spåret är elektrifierat en kort bit närmast Mellerud. Till en början är landskapet platt och rätt så öppet fram till Ingribyn (6 ½ km) som tidigare haft en hållplats. Nästa hållplats är Skållerud (Skru, 10 km) som även den numera passeras utan uppehåll.

Bild:  Godståg i Åsensbruk
BK Tågs diesellok T43 229 med godsvagnar i Åsensbruk i maj 2003. Foto Roy Mårtensson.

Sommarens persontåg stannar däremot vid stationen i Åsensbruk (Åb, 12 ½ km). Pappersbruket Håfreströms bruk i Åsensbruk lades ned våren 2009 varvid en viktig del av underlaget för banans godstrafik försvann. Mellan 1975 och 85 hette även stationen Håvreström. Tidigare hade Håvreströms bruk ett industrispår (600 mm) som förband fabriken i Åsensbruk med den i Håverud där man även hade vedlagret.

Efter Åsensbruk har banan sjön Upperudshöljen på höger sida. Härifrån löper banan och Dalslands kanal i stort sett parallellt. Strax före hållplatsen - före detta stationen - i Håverud (Hvr, 15 km) korsar banan kanalen som här förbinder den långsmala sjön Åklången med Upperudshöljen. Kanalen har just här Sveriges enda riktiga akvedukt (vid Ljungsbro genomkorsas Göta kanals bank av en vägtunnel - ett gränsfall till akvedukt). Akvedukten gör att Håverud förmodligen är den mest fotograferade platsen utmed banan.

Den tidigare lastplatsen Råsjön (Rån, 16 km) passeras kort efter Håverud. Lastplatsen kom till 1973 för lastning av kvartsit från en närbelägen stenkross. Buterud (But, 18 ½ km) hållplats ligger vid kanalen som här har byggts mellan sjöarna Råvarpen och Åklången. Här finns även en av kanalens många slussar.

Efter Buterud går banan längs Råvarpen upp till Tisselskog (Tsl, 24 km) hållplats. Dals Långed (Dld, 30 km) har varit en av banans mera betydande stationer för både person- och godstrafiken. Stora mängder massaved transporterades till bruket på orten. Omedelbart före hållplats Långbron (Lgb, 32 km) korsas Dalslands kanal igen, denna gång på en klaffbro samt en längre fast bro. Hållplatsen Friluftsgården (Flgd, 35 km) kom till 1944 för att betjäna friluftsanläggningarna i anslutning till Laxsjön.

Billingsfors (Bfo, 38 km) ligger vid Laxsjöns västra strand och även här har ortens pappersbruk och sågverk varit banans godskunder. I Billingsfors mötte DVVJ tidigare Uddevalla-Lelångens Järnväg som hade öppnats mer än 30 år tidigare. Lelångenbanan hade 891 mm spårvidd och togs över av staten 1940, några år före DVVJ. Härifrån upp till Bengtsfors hade banorna parallella sträckningar. 1960 lade SJ ned Lelångenbanans norra del Bäckefors-Bengtsfors, medan sträckan Uddevalla-Bäckefors levde kvar i fyra år till. Hela banan revs upp.

Bild: Tåg vid tjugonde slussen
DVVJ:s tåg på den fasta delen av bron vid tjugonde slussen. Foto i april 1990.

Några kilometer efter Billingsfors - vid kilometer 40,7 - korsas Dalslands kanal en tredje gång intill kanalens tjugonde sluss. Det finns sammanlagt 28. Bron är över 100 meter lång, därmed banans längsta, och består dels av en fast bro vid Höljerudsforsens början, dels av en svängbro över kanalen. Banan har därefter Bengtsforshöljen på vänster sida fram till Bengtsfors (Bef, 44 km) som ligger vid Lelångens sydspets. I Bengtsfors hade Lelångenbanan sin ändstation när DVVJ kom till. Denna bytte då namn till Bengtsfors Västra eftersom DVVJ byggde en egen station som följdaktligen hette Bengtsfors Östra. När Lelångenbanan lagts ned togs "Östra" bort ur namnet.

Norr om Bengtsfors lades banan ned 1985 men man kan hyra cykeldressin och fortsätta på det sättet upp till Årjäng. Banan går huvudsakligen genom öde skogsbygd men då och då erbjuds vyer över någon av de många sjöarna i landskapet. F.d. hållplats Svärdlång (52 km) ligger vid sjön med samma namn. Med 141 meter över havet är det den högst belägna hållplatsen på den del av DVVJ som är kvar idag. Skifors (57 ½ km) hållplats kom till när rälsbussar infördes på banan men den drogs in 1977. I Kråkviken (60 km) fanns under DVVJ:s glansdagar ett grustag och ett impregneringsverk som gav upphov till många godstransporter på banan. Banan går sedan åter nära Lelången - den långsmala sjön som sträcker sig ytterligare många kilometer norrut.

Bild: Infarten till Årjäng söderifrån
Infarten till Årjäng söderifrån sedd från cykeldressinen. Foto 1997.

Nära stationen i Gustavsfors (68 km) rullar dressinen in i Värmland. Här korsas Dalslands kanal på nytt och även här fanns tidigare ett massabruk. Hållplats Rösstegen (74 km) passeras. Station Blomskog (82 km) ligger precis mitt emellan DVVJ:s ursprungliga ändpunkter Mellerud och Arvika. Spåret går lite senare längs Algutsvattnet och efter ytterligare några kilometer passeras Björnåsen (91 km) före detta hållplats. Hållplatsen i Kyrkerud (94 km) kom till så sent som 1976 och användes främst av eleverna på folkhögskolan intill.

Årjäng (96 km) växte påtagligt efter att det blivit en järnvägsknut år 1928 med tillkomsten av först DVVJ och senare samma år Åmål-Årjängs Järnväg. Banan korsar Silbodalsälven på en kort bro strax före stationen. Den nordligaste delen av DVVJ - från Årjäng via Vännacka, Beted, Koppom och Jössefors till Gilserud (Arvika) - är uppriven. Huvuddelen av banan revs upp under 1989.

Bild: Stationen i Bengtsfors 2014Stationen i Bengtsfors 2014. Här kan man ta rälsbussen till Mellerud, eller cykla dressin mot Årjäng. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Skylt på DVVJ:s rälsbussTvå namn och en förkortning.
Bild: Billingsfors stationBillingsfors station i september 2004. Stationshuset tillhörde ursprungligen Lelångenbanan. Foto Roy Mårtensson.
Bild: Utsikt över Dalslands sjöar
Utsikt från Majberget strax ovanför Bengtsfors station. Bilden är tagen söderut och i mitten skymtar DVVJ:s bro över Dalslands kanal vid tjugonde slussen.
Bild: Y 344 och Y7 1234 i Bengtsfors 1990Företrädare och efterträdare i trafiken på DVVJ. På 80-talet användes även den tredje generationen - Y1. Hilding Carlssons Yd 344 till vänster ägs av Järnvägssällskapet Åmål-Årjäng medan Y7 1234 till höger tillhör DVVJ. Foto i Bengtsfors 1990.
Bild: Gustavsfors fd hållplatsGustavsfors fd hållplats i maj 2003. Till höger syns stationshuset. Foto Roy Mårtensson.
Bild: Kilometer 74En vy från banan vid kilometer 74 mellan Bengtsfors och Årjäng.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Svante Forsæus & Gösta Johannesson: Dal-Västra Värmlands Järnväg, Frank Stenvalls Förlag 1990
- Dal-Västra Värmland - alternativ till Inlandsbanan, tidskriften Tåg nr 7/1985
- Stiftelsen DVVJ
- Historiskt.nu om Dal - Västra Värmlands Järnväg

Om Lelångenbanan
- Svante Forsæus: Lelångenbanan, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 40, 1985
- Svante Forsæus: Färja och vagnbjörn i Bengtsfors, tidskriften Tåg nr 9/1985
- Historiskt.nu om Lelångenbanan

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Götaland

Malmö-Trelleborg

Kontinentalbanan / Trelleborgsbanan

Malmö-Köpenhamn

Öresundsbanan med Citytunneln

Ystad-Simrishamn

Österlenbanan

Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa (-Helsingborg)

Marieholmsbanan och Rååbanan

Kristianstad-Karlskrona

Blekinge kustbana

Jönköping-Vaggeryd

Vaggerydsbanan

Linköping-Hultsfred-Kalmar

Stångådalsbanan

Fagerrör-Trollskogen

Böda Skogsjärnväg

Varberg-Borås

Viskadalsbanan

Göteborg-Borås-Alvesta-Kalmar

Kust till kust-banan

Emmaboda-Karlskrona

Kust till kust-banan

Munkedals nedre-Munkedals hamn

Munkedals Järnväg

Göteborg Kville-Skandiahamnen

Göteborgs hamnbana

Mellerud-Bengtsfors-Årjäng

De Vackra Vyernas Järnväg

Annons

Fördjupning

Vad betyder signalerna?

Lär dig mer om dvärgsignaler och dödskallesignaler.

Läs mer

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer