(Malmö-) Lockarp-Ystad

Ystadbanan
Bild: Tåg mot Malmö vid Skabersjö 2005. I bakgrunden Skabersjö slott.Tåg mot Malmö vid Skabersjö 2005. I bakgrunden Skabersjö slott. Foto Frederik Tellerup.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Persontrafik, sporadisk godstrafik
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Malmö-Ystad 63 km
  • Dubbelspår: Nej (förutom Kontinentalbanan i Malmö)
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja

Historia

Sett till historien är Ystadbanan kanske den adligaste järnvägen i Sverige. En järnväg mellan Malmö och Ystad började diskuteras i mitten av 1860-talet på initiativ av traktens godsherrar med greve Corfitz Beck-Friis på Börringe Kloster i spetsen. Efter en inledande undersökning började man under 1872 bjuda ut aktier till bolaget Malmö-Ystads Järnväg (MYJ).

Banan blev helt privatfinansierad eftersom staten tyckte att regionen var för rik för att få något bidrag. Trots godsherrarnas engagemang var dock tillgången på pengar inte obegränsad och ett tag såg det ut som att banan skulle bli smalspårig av kostnadsskäl. I sista stund sköt friherre Julius Stjernblad till mer pengar så att banan kunde bli normalspårig.

Grevebanan

Efter nästan två års arbeten öppnades MYJ i december 1874. Tack vare godsherrarnas inblandning i banan fick den omgående smeknamnet Grevebanan. Även järnvägens utformning avspeglade finansiärernas intressen. Varje gods fick en station på sina ägor vilket fick till följd att järnvägens sträckning inte alltid blev den rakaste. Dessa så kallade slottsstationer fanns i Skabersjö, Börringe, Näsbyholm, Marsvinsholm och Charlottenlund.

Bild: MYJ lok 29 med persontåg ca 1924MYJ lok 29 med persontåg ca 1924. Foto Järnvägsmuseet.

Trafiken sköttes till en början enbart med tanklok och tvåaxliga vagnar. Största hastighet på banan var 30 km/h och den sex mil långa resan mellan Malmö och Ystad tog tre timmar. Efter rälsbyte och andra förbättringar kunde hastigheten så småningom höjas till 70 km/h.

Ystads Järnvägar

Bild: Marsvinsholms stationshus 1993
Stationen i Marsvinsholm var en av de s k slottsstationerna. Tågen slutade stanna 1972.

Bild: Y3-tåg i Malmö 1988
Y3-tåg mot Ystad i Malmö 1989.

I Ystad delade MYJ station med Ystad-Eslövs Järnväg (YEJ) som hade invigts redan 1865. De båda banorna inledde ett samarbete under beteckningen Ystads Järnvägar (YJ) som innebar att man hade gemensam trafikförvaltning och verkstad. I samarbetet ingick också banorna Köpingebro-Gärsnäs-S:t Olof och Tomelilla-S:t Olof-Brösarp.

MYJ förstatligades 1941. Till en början innebar övertagandet inga större förändringar men 1955 lades banans sträckning om i Malmö. Tågen hade dittills utgått från Malmö V strax söder om Malmö C och fortsatt österut genom staden till Södervärn. I takt med att Malmö växte blev antalet vägkorsningar fler och trafiken allt besvärligare. Sträckan Malmö V-Södervärn lades därför ner och tågen leddes via Kontinentalbanan Malmö-Trelleborg in till Malmö C. 1973 anslöts Ystadbanan via Fosieby och järnvägen fick den sträckning den har idag.

Antalet stationer på banan minskade i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet när slottsstationerna lades ner. De låg alla ganska ödsligt och hade få resande.

Tågfärjetrafik

1974 öppnades en tågfärjeled för godstrafik mellan Ystad och Swinoujscie i Polen och godstrafiken på banan fick snabbt ett stort uppsving. Den allt obetydligare lokala godstrafiken ersattes av långa transittåg till och från färjorna i Ystad. Denna trafik lades dock ned i december 2018.

De första dieselmotorvagnarna hade kommit till Ystadbanan redan på 1930-talet och de tog över mer och mer av trafiken från mitten av 1950-talet. De sista ångloksdragna persontågen försvann 1962 och rälsbussar av Y6-typ användes till i början av 1980-talet då Y3 tog över. Dessa motorvagnståg, populärt kallade "kameler", blev något av ett kännetecken för banan. Mot slutet av sin tjänstgöring krånglade dock kamelerna allt mer och de T44-lok som annars skötte godstrafiken fick ibland rycka in i ersättningståg tillsammans med personvagnar.

Bild:Tåg mot Malmö i Rydsgård 1994En scen från Ystadbanan före elektrifieringen. När Y1-motorvagnar användes i trafiken kunde tågen bli upp till fyra vagnar långa. Här ett tåg mot Malmö i Rydsgård 1994. Foto Frederik Tellerup.

Elektrifiering

Bild: Tåg i Rynge 1994
I Rynge byggdes ett nytt mötesspår i samband med elektrifieringen. Ett tåg mot Malmö passerar i juni 1994. I bakgrunden skymtar tornen på Marsvinsholms slott.

Bild: X11 3174 och 3185 ankommer Svedala som första eltåg på Ystadbanan invigningsdagen 8 juni 1996
X11 3174 och 3185 ankommer Svedala som första eltåg på Ystadbanan 8 juni 1996.

1990 tog länstrafiken över ansvaret för persontrafiken på Ystadbanan. Man satte då in Y1-motorvagnar som byggts om och namngetts efter banans grundare. Trafiken blev en del av Pågatågsnätet, den regionala tågtrafiken i Skåne.

Redan på MYJ:s tid hade man diskuterat en elektrifiering av banan. I början av 1990-talet togs frågan upp på nytt och Banverket beslöt att elektrifiera Ystadbanan. Efter tre års arbeten och periodvisa avstängningar av trafiken invigdes eldriften i juni 1996 och dieseldriften upphörde.

Samtidigt med elektrifieringen rustades banan upp och stationerna blev fjärrstyrda. Nya mötesstationer byggdes i Lemmeströ och Rynge och i Oxie och Svarte återinvigdes hållplatserna.

Efter elektrifieringen har persontrafiken ökat kraftigt och 2003 återuppbyggdes mötesspåret i Rydsgård för att möjliggöra tätare trafik.

Anslutning till Citytunneln

En stor förändring i persontrafiken kom 15 augusti 2011. Då började persontågen gå via Citytunneln istället för Kontinentalbanan i Malmö. Genom förbindelsespåret som hade byggts från Lockarp till Svågertorp på Öresundsbanan blev det också möjligt för DSB:s dåvarande tåg Köpenhamn-Ystad (med anslutning till Bornholmsfärjan) att köra till och från Ystad utan att byta färdriktning i Fosieby.

Trafik

Bild: Pågatåg mot Malmö i Ystad 2014Pågatåg mot Malmö i Ystad 2014. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Tåg till Simrishamn och Malmö i Ystad 2008
Tåg till Simrishamn och Malmö i Ystad 2008.

Persontågen på banan körs i regi av Skånetrafiken och är en del av Pågatågen, det skånska regionaltågssystemet. I trafiken används X61-motorvagnar.

Tidigare körde DSB direkttåg Köpenhamn-Ystad med anslutning till Bornholmsfärjorna men denna trafik upphörde i december 2017.

Godstrafiken till ocn från färjorna i Ystad lades ned i december 2018 och numera går bara enstaka godståg till Ystad.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Beskrivning

Bild: Pågatåg mot Malmö vid Lockarp 2005
Pågatåg mot Malmö vid Lockarp 2005.

Bild: Godståg vid Skabersjö 2005 Godståg vid Skabersjö 2005.

Godstågen går från Malmö godsbangård (0 km) och fortsätter på Kontinentalbanan genom Malmös östra delar. Sedan 15 augusti 2011 går dock persontågen via Citytunneln istället. Persontågen mot Ystad utgår alltså från Malmö C Nedre och passerar Triangeln och Hyllie innan man svänger av mot öster.

Vid Lockarp (Lrp, 7 km), skiljs Ystadbanan och Kontinentalbanan åt. Här ansluter också ett förbindelsespår till Öresundsbanan som persontågen använder. Järnvägen fortsätter rakt mot öster och passerar Oxie (Ox, 11 km) där hållplatsen återinvigdes i samband med elektrifieringen 1996. Den nya hållplatsen ligger närmare ortens centrum än den gamla stationen vars stationshus dock fortfarande finns kvar.

Den gamla slottsstationen Skabersjö (Saö, 15 km) återuppstod som mötesstation 2017 och nästa uppehåll blir Svedala (Sea, 21 km) som också är mötesstation. Stationshuset i tegel är ovanligt stort för banan men så var också Svedala fram till 1960 en knutpunkt där Ystadbanan mötte järnvägen mellan Lund och Trelleborg.

Från Svedala går banan i ett för skånska mått ganska ödsligt landskap med bland annat skog. Börringe (27 km) f d station passeras. Det gulvita stationshuset finns kvar och är typiskt för banan. En gång i tiden anslöt järnvägen till Smygehamn här men alla sidospår är nu rivna. Efter några minuter passeras mötesstationen Lemmeströ (Lmm, 30 km) och den f d slottstationen Näsbyholm (33 km) som utmärker sig genom att ha ett stationshus med två våningar. Strax stannar vi i Skurup (Srp, 38 km), orten som har gjort sig känd för sin självsäkra slogan "When in Europe, don't miss Skurup". Stationen är trots det blygsam - mötesspår och ett stickspår för banarbetsfordon.

Bild: Tåg mot Simrishamn i Rydsgård 2004
Tåg mot Simrishamn i Rydsgård 2004.
Bild: Tåg mot Ystad i Svarte 2006
Tåg mot Ystad i Svarte 2006.

Färden fortsätter genom ett vackert böljande jordbrukslandskap. I Rydsgård (Rdg, 44 km) där tidigare järnvägen till Skivarp/Trelleborg anslöt revs både stationshuset och bangården under 1980-talet, men 2003 återfick stationen mötesspåret. Rydsgård var tillsammans med Svedala och Skurup de samhällen som expanderade mest efter järnvägens tillkomst.

Efter ett par minuters resa passeras stationen i Rynge (Rye, 50 km) som också den har fått tillbaka sitt mötesspår. Kort därefter kommer den f d slottstationen Marsvinsholm (Mrh, 51 km) där det under några år på 1990-talet och början av 2000-talet fanns en tillfällig hållplats. Vid Marsvinsholms slott (vars torn kan anas i en träddunge till vänster) spelade Ystads Stående Teatersällskap nämligen teater på somrarna och en del pågatåg stannade därför här för att släppa av och på teaterbesökare.

Banan fortsätter rakt söderut och ytterligare en slottsstation passeras, Charlottenlund (54 km). Härifrån utgick en av Sveriges mest kortlivade järnvägar, Ystad-Skivarps Järnväg (YSJ), mellan 1901 och 1919. Stationshuset är numera bostadshus och ligger i utkanten av Svarte (Ste, 56 km) där det finns en hållplats för persontågen. Strax efter hållplatsen passeras en ny mötesstation, Vilhelmsborg (Vlb, 57 km). Banan går naturskönt utmed Östersjökusten den sista sträckan in till Ystad (Y, 63 km) där järnvägen till Simrishamn ansluter. Ystads station är ganska stor med hamnspår och godsbangård. Det ståtliga stationshuset uppfört av Ystad-Eslövs Järnväg 1865 är numera bed & breakfast och har även figurerat som polisstation i Wallander-filmerna.

Fler bilder

Bild: Godståg Ystad-Malmö vid Lockarp 2005Godståg Ystad-Malmö vid Lockarp 2005.
Bild: Pågatåg mot Ystad stannar vid Östervärns hållplats i Malmö 2002Pågatåg mot Ystad stannar vid Östervärns hållplats i Malmö 2002. Hållplatsen hette tidigare Lundavägen men bytte namn 2000. Namnet togs från den nedlagda privatbanestation som tidigare funnits i närheten.
Bild: Godståg Malmö-Ystad vid Näsbyholm 1993Godståg Malmö-Ystad vid Näsbyholm 1993.
Bild: Interiör från Ystads station 1994Interiör från Ystads station 1994. Stationen uppfördes redan 1865, då Ystad-Eslövs Järnväg invigdes.
Bild:  Ystad station med tåg mot Simrishamn och Malmö i juni 2003Ystad station med tåg mot Simrishamn och Malmö i juni 2003. Elektrifieringen till Simrishamn var ännu inte klar och och resenärerna fick byta till dieselmotorvagn i Ystad. Idag går pågatågen direkt Malmö-Simrishamn.
Bild: Pågatåg mot Ystad passerar den f d stationen i Oxie 2005Pågatåg mot Ystad passerar den
f d stationen i Oxie 2005.
Bild: Tåg mot Ystad passerar den f d stationen i Börringe 1993Tåg mot Ystad passerar den f d stationen i Börringe 1993. Härifrån utgick Börringe-Östratorps Järnväg (BÖJ) till Smygehamn fram till 1960.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Knut Nihlén: Malmö-Ystads Järnväg 1874-1924
- Göran Thonasson & Frank Stenvall: Malmö-Ystads järnväg 1874-1974, Stenvalls förlag 1974
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Frederik Tellerup: Med vindkraft till Ystad, tidskriften Tåg 6/1996
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Om MYJ på hemsidan Historiskt om svenska järnvägar

Annons

Beställ t-shirts och andra varor med järnvägsmotiv