Emmaboda-Karlskrona

Kust till kust-banan*

Krösatåg i Emmaboda 2024. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Persontrafik, sporadisk godstrafik
• Öppnad: 1874
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 57 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: E4 - 25 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 200 km/h

Historia

Karlskrona var en gång i tiden en av Sveriges mest betydande städer - i mitten av 1700-talet var bara Stockholm och Göteborg större. Riktigt likadant var det inte 100 år senare när den första järnvägen till Karlskrona började planeras, men behovet av en järnväg till den viktiga örlogsstaden var ändå stort.

Flottans Varvs Järnväg i Karlskrona byggdes i tunnlar och skärningar genom centrala staden och utgör än idag ett markant inslag i stadsbilden.

Karlskrona-Växjö Järnväg (CWJ)

Växjö fick anslutning till Södra stambanan redan 1865 när Växjö-Alvesta Järnväg (WAJ) öppnades. Nästa steg blev att förbinda Växjö med Östersjöstäderna Kalmar och Karlskrona. Dessa båda banor öppnades i stort sett samtidigt år 1874 - dels CWJ från Växjö till Karlskrona via Emmaboda, dels Kalmar Järnväg från Emmaboda till Kalmar.

Flottans Varvs Järnväg

Karlskrona fick något av en ny storhetstid under slutet av 1800-talet, bland annat tack vare järnvägen. För de många transporterna till örlogsvarvet öppnades 1888 en två kilometer lång statsbana från CWJ:s station ned till varvet. Banan byggdes i tunnel under Amiralitetstorget respektive Stortorget. Den kallades "Flottans Varvs Järnväg" och trafikerades av CWJ. Varvsbanan lades ned 1990 och användes sedan under en period för dressincykling.

Trafiksamarbete

Från 1908 ingick CWJ i trafikförvaltningen Växjö Järnvägar tillsammans med bland andra Växjö-Alvesta Järnväg. CWJ kom så småningom att sköta all trafik även på banan Växjö-Alvesta. CWJ övertogs av SJ år 1941.

En styvmoderligt behandlad järnväg

Emmaboda-Karlskrona elektrifierades 1955. Trafiken har till stor del hängt ihop med den på banan Göteborg-Kalmar, vilket under årens lopp inneburit högst varierande standard.

Under andra halvan av 1990-talet trafikerades Kust-till-Kust-banan delvis av X2-tåg (så kallade "X2-2") och en period gick även X2000 t.o.r. Stockholm-Karlskrona via Alvesta-Emmaboda en gång om dagen. Därefter sköttes trafiken en tid helt som matarbana med Y1-motorvagnar och en kortare period även X22, innan X32K-motorvagnar tog över i början av 2000-talet.

Upprustning

Godstrafiken lades ned 1992. Banstandarden blev efter hand ganska dålig, men 2009 beslutades till sist om en upprustning, delvis med tanke på ny godstrafik till och från Karlskrona hamn. Under 2011-2014 rustades banan upp och fick nya mötesstationer och fjärrblockering. Persontrafiken ingår nu i Krösatågs-systemet. Den forutspådda nya godstrafiken har dock hittills varit blygsam.

Krösatåg bestående av X11 3137 i Emmaboda 2024. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Kalmar Länstrafik och Blekingetrafiken ansvarar för persontrafiken som är en del av Krösatågen. I tågen används X11-motorvagnar.

Godstrafiken är sporadisk.

Krösatåg mot Emmaboda och Öresundståg mot Malmö i Karlskrona 2024. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

På väg österut från Emmaboda (Em, 0 km/km 295) station svänger spåret till Karlskrona söderut medan Kust till kust-banan mot Göteborg och Kalmar fortsätter mot väster respektive öster. Banan går till en början genom de sydligaste Smålandsskogarna. I Vissefjärda (Vfa, 11 km/km 306) stannar persontågen. Gränsen till Blekinge korsas och den nedlagda stationen i Saleboda (Slb, 18 km/km 313) passeras.

X11 3111 som tåg 8640 Karlskrona-Emmaboda gör uppehåll i Holmsjö 5 mars 2015. Foto Christian Tellerup.

Nästa uppehåll görs i Holmsjö (Hmö, 25 km/km 320). Tåget fortsätter söderut längs en rad mindre sjöar, förbi Nävragöl (31 km/km 326) - en av banans nedlagda stationer - och sedan mötesstationen i Spjutsbygd (Spj, 38 km/km 333) där persontågen dock inte stannar. Även i det större samhället Rödeby (44 km/km 339) är stationen nedlagd liksom den i Torskors (Tks, 50 km/km 345). Vi närmar oss nu Karlskrona, men den stolta örlogsstadens centrum ligger en bra bit ut på Trossö. I Gullberna (53 km/km 348) korsas Blekinge kustbana som sedan ansluter på vänster sida. Härifrån utgår även ett 6,4 kilometer långt industrispår som slutar på Verkö öster om Karlskrona. På Verkö finns bl.a. färjeterminalen för trafiken till Polen. Verköbanan öppnades 1971 och nyinvigdes 2014 efter upprustning och elektrifiering. Trafiken har dock varit mycket beskedlig både före och efter upprustningen.

Bergåsa (Båa, 55 km/km 350) hållplats används även av tågen på Blekinge kustbana som vi nu rullat in på. Resan fortsätter på det smala näset som förbinder fastlandet (Pantarholmen) med Trossö och sedan är vi strax vid slutstationen Karlskrona C (Ck, 57 km/km 352). Här kan man byta till Öresundståg mot Kristianstad och Malmö/Köpenhamn. Karlskronas gamla centrum med anor från 1680 ligger på gångavstånd från stationen och vill man utforska andra transportsätt än tåg kan man besöka Marinmuseum.

I persontrafiken på banan används X11-motorvagnar, här X11 3111 i Vissefjärda 2015. Foto Christian Tellerup.

Karlskrona station maj 2004, före modernisering. I bakgrunden tåg mot Emmaboda (X32K) respektive Kristianstad (Y2). Foto Markus Tellerup.

Tågmöte i Spjutsbygd 8 juli 2004. X32K 4344 från Karlskrona möter 4349 från Emmaboda.

Stationshuset i Holmsjö i juli 2004. Huset revs 2012.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Ingmar Elofsson: Järnvägen i sydostregionen genom åren, 2013
- Mats Andersson: Karlskrona och järnvägen, tidskriften Klart Spår nr 3/2001

Om Östra Blekinge Järnväg
- Arne Hällqvist: Torsåsbanorna under SJ-tiden, tidskriften Tåg nr 2/1994
- Sven-Ingvar Håkansson: En bana med två spårvidder, tidskriften Tåg nr 5-6/2015
- Historiskt.nu om Östra Blekinge Järnväg

Om Verköbanan
- Ingemar Elofsson: Verköbanan rustas upp, tidskriften Tåg nr 3/2008

* Trafikverket använder namnet på denna bana samt sträckan Göteborg-Kalmar.