Inlandsbanan*
Tågab Rc2 002 med ett kort godståg från Hällefors ankommer Kristinehamn 5 februari 2018. Den sydligaste delen av Inlandsbanan, Kristinehamn-Nykroppa, elektrifierades 2011. Foto Frederik Tellerup.
Fakta
- Trafik: Persontrafik Kristinehamn-Nykroppa, godstrafik Kristinehamn-Filipstad, Vansbro-Dalasågen, Lomsmyren-Mora, i övrigt nedlagd/dressincykling
- Öppnad: Kristinehamn-Storfors 1873, Storfors-Persberg 1876, Persberg-Oforsen 1889, Oforsen-Vansbro 1890, Vansbro-Mora 1891
- Spårvidd: 1435 mm
- Längd: 228 km
- Dubbelspår: Nej
- STAX: D2 - 22,5 ton (Kristinehamn-Nykroppa, Daglösen-Filipstad, Vansbro-Dalasågen, Lomsmyren-Mora)
- Elektrifierad: Nej (förutom Kristinehamn-Nykroppa, samt Bergslagsbanan Nykroppa-Daglösen). Elektrifiering Lomsmyren-Morastrand planeras.
- Fjärrblockering: Nej
- ATC: Nej
- Trafikeringssystem: Kristinehamn-Nykroppa System M, Daglösen-Filipstad och Lomsmyren-Mora System S
- Hastighet: Kristinehamn-Nykroppa och Daglösen-Filipstad upp till 90 km/h, Lomsmyren-Mora upp till 40 km/h
Historia
När man pratar om Inlandsbanan tänker nog de flesta på sträckan Mora-Östersund-Gällivare, men ursprungligen gick Inlandsbanan ända från Kristinehamn. Delen Kristinehamn-Mora är till största delen nedlagd och övergiven sedan många år men den allra sydligaste delen används fortfarande och har efter elektrifiering gått en ny vår till mötes.
En järnväg till Sjöändan
Värmland har en rik järnvägshistoria tack vare behoven att förbinda de många bruken med de likaledes många sjöarna och älvarna. Man insåg på 1840-talet att järnvägar var lämpliga för detta ändamål. De flesta utnyttjade hästar som dragkraft i stigningarna (i lutningarna fick vagnarna ofta rulla av egen kraft) men så småningom gick flera av dem över till ånglok. En av de första att göra det var Kristinehamns Järnväg som sträckte sig från Kristinehamn upp till Bergsjöns södra ände (Sjöändan). Den var 11 kilometer lång och hade startat sin trafik 1850. Spårvidden var 1099 mm och hästar användes som dragkraft. Efter sju år kom det första ångloket.
Ett finmaskigt järnvägsnät i östra Värmland
Östra Värmlands Järnväg (ÖWJ) kom till i syfte att ersätta de kombinerade sjö- och järnvägstransporterna som Kristinehamns Järnväg var den sydligaste delen av. 1873 lades denna ner och samma år öppnades ÖWJ:s sydligaste sträcka mellan Kristinehamn och Storfors. Delvis byggdes den på den gamla banvallen upp till Sjöändan. De följande åren byggdes banan vidare norrut och 1876 stod den färdig upp till Persbergs gruvor. Mellan Nykroppa och Gammalkroppa ersatte banan en annan före detta hästbana - Kroppa Järnväg.
Filipstad - utan persontåg men rik järnvägshistoria
Filipstads stationshus hade ursprungligen en våning men byggdes på 1907-08. Stationen hette ursprungligen Filipstad Västra och betjänade BJ och smalspårsbanan till Nordmark. Den smalspåriga delen av bangården var elektrifierad från 1921 fram till dess upprivning 1951. ÖWJ:s linje Nyhyttan-Finnshyttan hade en egen station - Filipstad Östra. Denna linje liksom stationen lades ned vid omläggningen av Inlandsbanan 1964. Foto 2003.
ÖWJ byggde också en 7 kilometer lång sidobana från Nyhyttan till Finnshyttan via Filipstad Östra. I Finnshyttan anslöt den till den smalspåriga järnvägen mellan Filipstad Västra och Nordmark som öppnades samma år - 1876. Smalspåret blev senare en del av Nordmark-Klarälvens Järnvägar.
1876 öppnade även Bergslagernas Järnvägar (BJ) en sidobana från Daglösen - beläget längs den blivande huvudlinjen Göteborg-Falun - upp till Filipstad där den således anslöt till ÖWJ. Filipstad begåvades således med tre olika järnvägar samma år. Året efter, dvs 1877, utvidgades BJ:s huvudlinje med delsträckan mellan Daglösen och Ludvika och denna korsade ÖWJ i Herrhult som utvecklades till en järnvägsknut.
Mora-Vänerns Järnväg
Nästa steg i utbyggnaden av en järnväg genom inlandet blev att förbinda Mora och västra Dalarna med Vänern. År 1889 öppnade Mora-Vänerns Järnväg (MVJ) sin första delsträcka mellan Persberg och Oforsen. Samtidigt tog man över ÖWJ, först genom arrende men kort senare genom uppköp. 1890 nådde MVJ Vansbro och ett år senare slutligen Mora. MVJ bedrev även rederiverksamhet och fraktade Dalarnas och Värmlands rikedomar vidare ner till Göteborg med sina fartyg.
Inlandsbanan skapas
Bara några få år efter att MVJ stod klar väcktes tanken på en