(Borlänge-) Repbäcken-Vansbro-Malung

Lastning av timmertåg i Malungsfors i juli 2025. Se fler bilder i fotoreportaget Timmerlastning i Malungsfors. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: Repbäcken-Björbo 1905, Björbo-Vansbro 1907, Vansbro-Malung 1934
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Repbäcken-Malung 123 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Banan har ERTMS
• Trafikeringssystem: E3, ombyggnad till E2 pågår
• Hastighet: Upp till 70 km/h

Historia

Den nuvarande banan mellan Repbäcken (strax norr om Borlänge) och Malung har kommit till genom en sammanslagning av tre bandelar som historiskt har olika ursprung.

Falun-Björbo, en del av GDJ

1905 började enskilda Falun-Västerdalarnes Järnväg (FVJ) trafikera sträckan Falun-Repbäcken-Björbo. Banan Falun-Repbäcken ska inte förväxlas med Bergslagernas Järnvägars linje mellan Falun och Borlänge utan var en separat järnväg med nordligare sträckning. Den lades ner och revs upp 1960. Det viktigaste syftet med banan var att förbinda pappersbruket i Kvarnsveden med Falun men man beslöt på ett tidigt stadium att bygga banan vidare till Björbo (Kvarnsveden har idag järnvägsförbindelse med Borlänge). FVJ ägdes från början till större delen av Gävle-Dalarna Järnvägar som även skötte trafiken. FVJ gick från 1920 helt upp i GDJ. GDJ förstatligades 1947.

SWB ånglok L3 47 med tåg på stationen i Nås på 1920-talet. Foto Anders Eriksson/Järnvägsmuseet.

Björbo-Vansbro, den nordligaste delen av SWB

I Björbo anslöt banan från (Stockholm-Västerås-) Ludvika som stod klar 1904 och ägdes av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar SWB. Tre år senare var denna bana förlängd fram till Vansbro.

Vansbro-Malung, en sent tillkommen genväg

Sträckan Vansbro-Malung var från början en statsbana och började trafikeras år 1934. Malung hade dock redan i många år haft järnvägsförbindelse med Vansbro, nämligen via en sidobana från linjen Kristinehamn-Vansbro-Mora (Mora-Vänerns Järnväg/Inlandsbanan - se Kristinehamn-Mora). Sidobanan gick från Brintbodarna omkring tre mil norr om Vansbro och invigdes 1892. Denna bana byggdes genom ren ödebygd. 1903 förlängdes banan från Malung till Limedsforsen.

På 1920-talet fortsatte bolaget Limedsforsen-Särna Järnväg banbyggandet via Sälen ända upp till Särna, en linje som mycket snart överläts till staten på grund av ekonomiska problem. När denna bana stod klar framstod linjen Brintbodarna-Malung som en besvärlig omväg med låg standard och kraftiga lutningar. Därför byggdes 1934 en ny bana mellan Vansbro och Malung i den mera befolkade dalgången längs Västerdalälven och sträckan Brintbodarna-Malung lades ned samma år.

Trafiken på banan till Särna blev aldrig särskilt stor men under nära 20 år efter dess öppnande kunde man åka direkttåg mellan Stockholm och Särna. Persontrafiken Sälen-Särna lades ned 1961 och 1969 var det slut även för Malung-Sälen. Godstrafiken lades ned 1972 och banan revs upp med undantag för den en mil långa sträckan Malung-Malungsfors.

Dalatrafik Y1 1290 i Vansbro 2003. Dalatrafik målade sina Y1-motorvagnar i sin egen design med bland annat dalahästar - senare fick de samma utseende som Tåg i Bergslagens övriga fordon. Foto Markus Tellerup.

Länstrafiken tog över persontrafiken

1988 blev banan en så kallad länsjärnväg vilket innebar att länstrafikbolaget Dalatrafik fick ansvar för persontrafiken. Trafiken blev senare en del av Tåg i Bergslagen, ett samarbete mellan länstrafikbolagen i Bergslagsregionen.

Trafiken utfördes efter ånglokstiden av dieselmotorvagnar av Y6-typ, från 1980-talet Y1 och hösten 2003 sattes två moderna motorvagnar av Itino-typ (Y31) in på banan. Vagnarna fick namn efter Vansbros respektive Dala-Järnas söner Björn Skifs och Gunde Svan - den senare ville dock efter en tid inte förknippas med de dåligt fungerande vagnarna.

Timmerterminalen i Malungsfors - som då var en del av logistikföretaget Trätåg - lades ned 1994 men viss trafik på sträckan Malung-Malungsfors fortsatte till 2000. Året efter försvann godstrafiken även på delen Rågsveden-Malung.

En förgången tid: Y31 1401 gör uppehåll i Dala-Järna den 8 januari 2005. Persontrafiken på banan lades ner i december 2011. Foto Mattias Eriksson.

Nytt signalsystem men slut för persontrafiken

Västerdalbanan fick 2012 som första svenska (och även europeiska) järnväg trafikeringssystemet ERTMS Regional, eller System E3 som Trafikverket benämner det. Systemet ersatte den tidigare modellen med tåganmälan och är en enklare variant för lågtrafikerade banor av systemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Detta har utvecklats för att på sikt skapa en gemensam standard för trafikstyrning inom Europas järnvägsnät.

Länstrafikbolaget Dalatrafik och Tåg i Bergslagen beslutade dock i juni 2011 att ersätta banans persontrafik med buss från 11 december samma år. Framför allt bristande banunderhåll men också krånglande tåg samt få resenärer uppgavs vara orsakerna. Ironiskt nog kan också det nya trafikeringssystemet ERTMS ha bidragit till nedläggningen eftersom det krävde en kostsam anpassning av fordonen som trafikerar banan.

Åter godstrafik till Malung

Efter persontrafikens nedläggning saknade delen Rågsveden-Malung helt trafik och Trafikverket ville sluta underhålla sträckan och på sikt lägga ned den. Politiker och företagare i området jobbade dock för att återuppväcka timmerterminalen i Malungsfors. 2014 tecknade sågverket Fiskarheden avtal med Rush rail om transport av sågverkets trävaror. Trafiken kom igång i oktober 2014 och målet var att återöppna banan hela vägen till Malungsfors, men till en början fick lastningen ske i Malung. Den tillfälligt anordnade lastplatsen visade sig dock fungera dåligt och kunde bara betjäna ett mindre antal vagnar åt gången. Trafiken upphörde därför efter bara ett par turer.

I april 2015 ljusnade det dock åter då Trafikverket beslutade om en upprustning av sträckan Rågsveden-Malung. Flera företag och Malung-Sälens kommun bildade det nya bolaget Västerdala Terminal och Järnvägsspår som tog över terminalen i Malungsfors och spåret dit. Sträckan Malung-Malungsfors rustades sedan upp under åren 2017-2019. Godstrafik hela vägen till Malungsfors startade hösten 2019.

Uppgradering av ERTMS

Västerdalsbanan blev den enda banan i Sverige som fick varianten ERTMS Regional (System E3) eftersom Trafikverket bestämde sig för att inte införa detta trafikeringssystemet på fler banor. 2022 beslöt man istället att uppgradera Västerdalsbanan till System E2 som är standard på de andra banor i Sverige där ERTMS har införts. Uppgraderingen kommer att vara klar vid årsskiftet 2025/2026.

Ett tåg mot Malungsfors bestående av två Td-lok med tomma timmervagnar passerar stationen i Vansbro i juli 2025. Plattformen för persontågen finns kvar men har inte använts sedan persontrafiken lades ned 2011. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafiken lades ner i december 2011 och banan saknar helt persontrafik.

Godståg körs dels till/från Vansbro (-Dalasågen/Rågsveden) och dels till/från Malungsfors. De flesta av tågen körs av Green Cargo med diesellok typ Td men även Hector Rail trafikerar banan. De många sågverken och de outtömliga skogarna längs banan gör att timmer och trävaror dominerar.

Annons

Lastning av timmertåg i Malungsfors i juli 2025. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Efter en dryg halvmils resa från Borlänge (Blg, 0 km/km 65) på Siljansbanan med sina karaktäristiska tjärade trästolpar börjar Västerdalsbanan vid Repbäcken (Rbä, 6 km/km 29). Inte så långt härifrån förenas Väster- och Österdalälvarna och Västerdalsbanan följer den förstnämnda "motströms" hela vägen upp till Malung.

Mockfjärd (Mfj, 29 km/km 53) är första station och här finns ett av Västerdalarnas många sågverk. Efter Mockfjärd går banan nära Västerdalälven, förbi bland annat ett uppdämt avsnitt vid ett kraftverk. Den f d hållplatsen i Dala-Floda (Dfl, 41 km/km 64) passeras innan Björbo (Böo, 47 km/km 260). Björbo är det främsta exemplet på den särpräglade stil som många stationshus och mindre hus längs banan begåvats med. Efter Björbo korsas Västerdalälven på en blåmålad stålbro så att den nu strömmar längs banan på vänster sida istället. Tåget passerar Nås (Nås, 61 km/km 274) och sedan Dala-Järna (Dj, 74 km/km 287).

I Vansbro står ett K4-ånglok uppställt vid stationen. Foto 2025, Frederik Tellerup.

Strax före Vansbro (Vo, 85 km/km 298) korsar banan Vanån på ytterligare en blå stålbro. Vanån är en biälv till Västerdalälven och rinner ut i denna vid Vansbro. En bit bort till höger syns en snarlik bro - det är bron för Inlandsbanan i riktning Mora. Numera trafikeras denna bana bara 2 kilometer från Vansbro, nämligen av timmertåg till och från Dalasågen som syns på andra sidan Vanån. Före stationen ansluter denna bana, upprustad med betongsliprar och allt.

Med tanke på samhällets storlek är stationshuset i Vansbro verkligen imponerande, men det är ett vittnesmål om järnvägens betydelse för samhället när Mora-Vänerns Järnväg och SWB:s linje från Ludvika möttes här. Stationshuset byggdes dock redan 1900 när banan från Björbo inte var byggd. Vid stationen står ett SJ-ånglok littera K4 nr 1117 uppställt. Vid den västra utfarten finns även ett stort lokstall från ångloksepoken kvar, stallet används dock till annat i dag. Nära lokstallet syns Inlandsbanans fortsättning söderut mot Lesjöfors. Ingen trafik förekommer där.

Godståg från Rågsveden strax norr om Vansbro 2008. Foto Mattias Eriksson.

Från Vansbro fortsätter tåget på den nyare linjen mot Malung förbi sågverk och tidigare hållplats i Rågsveden (Råg, 96 km/km 161) samt den f d hållplatsen i det lilla samhället Äppelbo (Äp, 100 km/km 165). Vid Yttermalung (Ym, 115 km/km 180) - även det en f d hållplats - går banan åter helt nära Västerdalälven och passerar bland annat värdshuset Lugnet som ligger inklämt mellan järnvägen och älven.

Efter de tidigare hållplatserna vid Malungs folkhögskola (Mlgf, 127 km/km 192) och Malungs gymnasium (Mlgg, 128 ½ km/km 194) når banan Malung (Mlg, 129 km/km 195) där stationen är belägen nära älven. Stationshuset med sin avskalade funkisstil utgör en skarp kontrast mot de rikt dekorerade hus som i övrigt kantar banan, speciellt på den gamla SWB-sträckan mellan Björbo och Vansbro. Från Malung fortsätter banan ytterligare en mil till Malungsfors (Mfs, 139 km/km 205) där en terminal för lastning av bland annat timmer finns, denna del rustades upp 2017-2019.

Stationen i Malung i juli 2025. Stationshuset i funkisstil finns kvar men den som vill åka någonstans får ta bussen. Foto Frederik Tellerup.

Ett tåg bestående av Y1 1289 i Björbo i juni 2000. Foto Mattias Eriksson.

T44 393 passerar vattentornet i Björbo. Foto i januari 2005, Mattias Eriksson.

Stationshuset i Björbo 2003.

När det ännu gick persontåg till Malung: Y1 1322 "Lennart Danielsson" vid slutmålet i Malung den 26 maj 2003.

T44 406 korsar Vanån vid Vansbro med ett tåg mot Dalasågen i maj 2003.

Stationshuset i Vansbro 2003.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Lars-Henrik Larsson: "Åk Västerdalbanan och vinn" - unik järnvägskampanj, tidskriften Tåg nr 1/1985
- Per-Åke Fransson: Vyer från Västerdalbanan, tidskriften Tåg nr 1/1986
- Lars Olof Lind: Brintbodarne-Malung. En ödemarksbana, tidskriften Tåg nr 6-7/1988
- Jon Fast : Falun-Westerdalarnes Järnvägs grusvagnar, tidskriften Tåg nr 11/2000
- Inger Söderlund: Försenad Itino-start i Dalarna, tidskriften Tåg nr 8/2003
- Inger Söderlund: Europapremiär i Dalarna, tidskriften Tåg nr 10/2004 (om ERTMS-Regional)
- Jan-Erik Hedlöf: Västerdalsbanans persontrafik borta, tidskriften Tåg nr 2/2012
- Historiskt.nu om Falun-Västerdalarnes Järnväg och Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar