Västerdalbanan

Godståg från Rågsveden strax norr om Vansbro 2008. Foto Mattias Eriksson.

Innehåll

Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan

Fakta

• Trafik: Godstrafik
• Öppnad: Repbäcken-Björbo 1905, Björbo-Vansbro 1907, Vansbro-Malung 1934
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Repbäcken-Malung 123 km
• Dubbelspår: Nej
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej

Historia

Den nuvarande järnvägslinjen mellan Repbäcken (strax norr om Borlänge) och Malung har kommit till genom en sammanslagning av tre bandelar som historiskt har olika ursprung.

Falun-Björbo, en del av GDJ

1905 började enskilda Falun-Västerdalarnes Järnväg (FVJ) trafikera sträckan Falun-Repbäcken-Björbo. Banan Falun-Repbäcken ska inte förväxlas med Bergslagernas Järnvägars linje mellan Falun och Borlänge utan var en separat järnväg med nordligare sträckning. Den lades ner och revs upp 1960. Det viktigaste syftet med banan var att förbinda pappersbruket i Kvarnsveden med Falun men man beslöt på ett tidigt stadium att bygga banan vidare till Björbo (Kvarnsveden har idag järnvägsförbindelse med Borlänge). FVJ ägdes från början till större delen av Gävle-Dalarna Järnvägar som även skötte trafiken. FVJ gick från 1920 helt upp i GDJ. GDJ förstatligades 1947.

Björbo-Vansbro, den nordligaste delen av SWB

I Björbo anslöt banan från (Stockholm-Västerås-) Ludvika som stod klar 1904 och ägdes av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar SWB. Tre år senare var denna bana förlängd fram till Vansbro.

Vansbro-Malung, en sent tillkommen genväg

Sträckan Vansbro-Malung var från början en statsbana och började trafikeras år 1934. Malung hade dock redan i många år haft järnvägsförbindelse med Vansbro, nämligen via en sidobana från linjen Kristinehamn-Vansbro-Mora (Mora-Vänerns Järnväg/Inlandsbanan - se Kristinehamn-Mora). Sidobanan gick från Brintbodarna omkring tre mil norr om Vansbro och invigdes 1892. Denna bana byggdes genom ren ödebygd. Tiotalet år senare förlängdes banan från Malung till Limedsforsen. På 1920-talet förlängdes den ytterligare via Sälen ända upp till Särna, en linje som mycket snart överläts till staten p g a ekonomiska problem. När denna bana stod klar framstod linjen Brintbodarna-Malung som en besvärlig omväg med låg standard och kraftiga lutningar. Således byggdes en ny linje mellan Vansbro och Malung i den mera befolkade dalgången längs Västerdalälven.

Ett tåg bestående av Y1 1289 i Björbo i juni 2000. Dalatrafik målade sina motorvagnar i sin egen design med bland annat dalahästar - senare fick de samma utseende som Tåg i Bergslagens övriga fordon. Foto Mattias Eriksson.

Trafiken på banan till Särna blev aldrig särskilt stor men under nära 20 år efter dess öppnande kunde man åka direkttåg mellan Stockholm och Särna. Trafiken norr om Malung lades ner på 1960-talet och banan revs upp något senare med undantag för omkring en mil närmast Malung.

1988 blev banan en s k länsjärnväg vilket innebar att länstrafikbolaget Dalatrafik fick ansvar för persontrafiken. Trafiken blev senare en del av Tåg i Bergslagen, ett samarbete mellan länstrafikbolagen i Bergslagsregionen.

Trafiken utfördes efter ånglokstiden av dieselmotorvagnar av Y6-typ, från 1980-talet Y1 och hösten 2003 sattes två moderna motorvagnar av Itino-typ (Y31) in på banan. Vagnarna fick namn efter Vansbros respektive Dala-Järnas söner Björn Skifs och Gunde Svan - den senare ville dock efter en tid inte förknippas med de dåligt fungerande vagnarna.

Nytt signalsystem men slut för persontrafiken

Västerdalbanan fick 2012 som första svenska (och även europeiska) järnväg trafikledningssystemet ERTMS-Regional. Systemet ersätter den tidigare modellen med tåganmälan och är en variant för lågtrafikerade banor av systemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Detta har utvecklats för att på sikt skapa en gemensam standard för trafikstyrning inom Europas järnvägsnät.

Länstrafikbolaget och Tåg i Bergslagen beslutade dock i juni 2011 att ersätta banans persontrafik med buss från 11 december samma år. Framför allt bristande banunderhåll men också krånglande tåg samt få resenärer uppgavs vara orsakerna. Ironiskt nog kan också banans nya trafikledningssystem ERTMS ha bidragit till nedläggningen eftersom ERTMS krävde en kostsam anpassning av fordonen som trafikerar banan.

Åter godstrafik till Malung

Efter persontrafikens nedläggning saknade delen Rågsveden-Malung helt trafik och Trafikverket ville sluta underhålla sträckan och på sikt lägga ned den. 2014 tecknade dock Fiskarhedens sågverk strax norr om Malungsfors avtal med Rush rail om transport av sågverkets trävaror. Trafiken kom igång i oktober 2014 och målet var att återöppna banan hela vägen till Malungsfors, men till en början fick lastning göras i Malung. Den tillfälligt anordnade lastplatsen visade sig dock fungera dåligt och kunde bara betjäna ett mindre antal vagnar åt gången. Trafiken upphörde därför efter bara ett par turer.

I april 2015 ljusnade det dock åter. Trafikverket beslutade om en upprustning av sträckan Rågsveden-Malung och Malungs kommun tog över delen Malung-Malungsfors som sedan rustades upp. Godstrafik hela vägen till Malungsfors startade hösten 2019.

En förgången tid: Y31 1401 gör uppehåll i Dala-Järna den 8 januari 2005. Persontrafiken på banan lades ner i december 2011. Foto Mattias Eriksson.

Trafik

Persontrafiken lades ner 11 december 2011 och banan saknar helt persontrafik.

Godståg körs dels till/från Vansbro (-Dalasågen/Rågsveden) och dels till/från Malungsfors. De flesta tågen körs av Green Cargo med diesellok typ Td men även Hector Rail trafikerar banan. De många sågverken och de outtömliga skogarna längs banan gör att timmer och trävaror dominerar.

Beskrivning

T44 393 passerar vattentornet i Björbo. Foto i januari 2005, Mattias Eriksson.

Efter en dryg halvmils resa från Borlänge (Blg, 0 km/km 65) på Siljansbanan med sina karaktäristiska tjärade trästolpar börjar Västerdalbanan vid Repbäcken (Rbä, 6 km/km 29). Inte så långt härifrån förenas Väster- och Österdalälvarna och Västerdalbanan följer den förstnämnda "motströms" hela vägen upp till Malung.

Mockfjärd (Mfj, 29 km/km 53) är första station och här finns ett av Västerdalarnas många sågverk. Efter Mockfjärd går banan nära Västerdalälven, förbi bland annat ett uppdämt avsnitt vid ett kraftverk. Den f d hållplatsen i Dala-Floda (Dfl, 41 km/km 64) passeras innan Björbo (Böo, 47 km/km 260). Björbo är det främsta exemplet på den särpräglade stil som många stationshus och mindre hus längs banan begåvats med. Efter Björbo korsas Västerdalälven på en blåmålad stålbro så att den nu strömmar längs banan på vänster sida istället. Tåget passerar Nås (Nås, 61 km/km 274) och sedan Dala-Järna (Dj, 74 km/km 287).

T44 406 korsar Vanån vid Vansbro med ett tåg mot Dalasågen i maj 2003.

Strax före Vansbro (Vo, 85 km/km 298) korsar banan Vanån på ytterligare en blå stålbro. Vanån är en biälv till Västerdalälven och rinner ut i denna vid Vansbro. En bit bort till höger syns en snarlik bro - det är bron för Inlandsbanan i riktning Mora. Numera trafikeras denna bana blott 2 kilometer från Vansbro, nämligen av timmertåg till och från Dalasågen som syns på andra sidan Vanån. Före stationen ansluter denna bana, upprustad med betongsliprar och allt. I Dalasågen kan man för övrigt hyra cykeldressin och fortsätta resan på egen hand nästan ända upp till Mora.

Med tanke på samhällets storlek är stationshuset i Vansbro verkligen imponerande, men är ett vittnesmål om järnvägens betydelse för samhället när Mora-Vänerns Järnväg och SWB:s linje från Ludvika möttes här. Det byggdes dock redan 1900 när banan från Björbo inte var byggd. Vid stationen står ett mindre SJ-ånglok littera K nr 1117 uppställt. Det finns även ett stort lokstall bevarat från denna epok - det ägs numera av ingen mindre än kommunens store son Gunde Svan som har sitt företag inrymt i stallet. Nära lokstallet syns Inlandsbanans fortsättning söderut mot Lesjöfors. Ingen trafik förekommer där.

När det ännu gick persontåg till Malung: Y1 1322 "Lennart Danielsson" vid slutmålet i Malung den 26 maj 2003.

Från Vansbro fortsätter tåget på den nyare linjen mot Malung förbi sågverk och tidigare hållplats i Rågsveden (Råg, 96 km/km 161) samt den f d hållplatsen i det lilla samhället Äppelbo (Äp, 100 km/km 165). Vid Yttermalung (Ym, 115 km/km 180) - även det en f d hållplats - går banan åter helt nära Västerdalälven och passerar bland annat värdshuset Lugnet som ligger inklämt mellan järnvägen och älven.

Efter de tidigare hållplatserna vid Malungs folkhögskola (Mlgf, 127 km/km 192) och Malungs gymnasium (Mlgg, 128 ½ km/km 194) når banan Malung (Mlg, 129 km/km 195) där stationen är belägen nära älven. Stationshuset med sin avskalade funkisstil utgör en skarp kontrast mot de rikt dekorerade hus som i övrigt kantar banan, speciellt den gamla SWB-sträckan mellan Björbo och Vansbro. Från Malung fortsätter banan ytterligare en mil till Malungsfors (Mfs, 139 km/km 205) där en terminal för lastning av timmer finns, denna del rustades upp 2017-2019.

Stationshuset i Björbo 2003.

Stationshuset i Vansbro 2003.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Lars-Henrik Larsson: "Åk Västerdalbanan och vinn" - unik järnvägskampanj, tidskriften Tåg nr 1/1985
- Per-Åke Fransson: Vyer från Västerdalbanan, tidskriften Tåg nr 1/1986
- Lars Olof Lind: Brintbodarne-Malung. En ödemarksbana, tidskriften Tåg nr 6-7/1988
- Jon Fast : Falun-Westerdalarnes Järnvägs grusvagnar, tidskriften Tåg nr 11/2000
- Inger Söderlund: Försenad Itino-start i Dalarna, tidskriften Tåg nr 8/2003
- Inger Söderlund: Europapremiär i Dalarna, tidskriften Tåg nr 10/2004 (om ERTMS-Regional)
- Jan-Erik Hedlöf: Västerdalsbanans persontrafik borta, tidskriften Tåg nr 2/2012
- Historiskt.nu om Falun-Västerdalarnes Järnväg och Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar