Västerdalbanan
Fakta & Historia
Godståg från Rågsveden strax norr om Vansbro 2008. Foto Mattias Eriksson.
Fakta
- Trafik: Delvis godstrafik
- Öppnad: Repbäcken-Björbo 1905, Björbo-Vansbro 1907, Vansbro-Malung 1934
- Spårvidd: 1435 mm
- Längd: Repbäcken-Malung 123 km
- Dubbelspår: Nej
- Elektrifierad: Nej
- Fjärrblockering: Nej
- ATC: Nej
Historia
Den nuvarande järnvägslinjen mellan Repbäcken (strax norr om Borlänge) och Malung har kommit till genom en sammanslagning av tre bandelar som historiskt har olika ursprung.
Falun-Björbo, en del av GDJ
1905 började enskilda Falun-Västerdalarnes Järnväg (FVJ) trafikera sträckan Falun-Repbäcken-Björbo. Banan Falun-Repbäcken ska inte förväxlas med Bergslagernas Järnvägars linje mellan Falun och Borlänge utan var en separat järnväg med nordligare sträckning. Den lades ner och revs upp 1960. Det viktigaste syftet med banan var att förbinda pappersbruket i Kvarnsveden med Falun men man beslöt på ett tidigt stadium att bygga banan vidare till Björbo (Kvarnsveden har idag järnvägsförbindelse med Borlänge). FVJ ägdes från början till större delen av Gävle-Dalarna Järnvägar som även skötte trafiken. FVJ gick från 1920 helt upp i GDJ. GDJ förstatligades 1947.
Björbo-Vansbro, den nordligaste delen av SWB
I Björbo anslöt banan från (Stockholm-Västerås-) Ludvika som stod klar 1904 och ägdes av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar SWB. Tre år senare var denna bana förlängd fram till Vansbro.
Vansbro-Malung, en sent tillkommen genväg
Sträckan Vansbro-Malung var från början en statsbana och började trafikeras år 1934. Malung hade dock redan i många år haft järnvägsförbindelse med Vansbro, nämligen via en sidobana från linjen Kristinehamn-Vansbro-Mora (Mora-Vänerns Järnväg/Inlandsbanan - se Kristinehamn-Mora). Sidobanan gick från Brintbodarna omkring tre mil norr om Vansbro och invigdes 1892. Denna bana byggdes genom ren ödebygd. Tiotalet år senare förlängdes banan från Malung till Limedsforsen. På 1920-talet förlängdes den ytterligare via Sälen ända upp till Särna, en linje som mycket snart överläts till staten p g a ekonomiska problem. När denna bana stod klar framstod linjen Brintbodarna-Malung som en besvärlig omväg med låg standard och kraftiga lutningar. Således byggdes en ny linje mellan Vansbro och Malung i den mera befolkade dalgången längs Västerdalälven.
Ett tåg bestående av Y1 1289 i Björbo i juni 2000. Dalatrafik målade sina motorvagnar i sin egen design med bland annat dalahästar - senare fick de samma utseende som Tåg i Bergslagens övriga fordon. Foto Mattias Eriksson.
Trafiken på banan till Särna blev aldrig särskilt stor men under nära 20 år efter dess öppnande kunde man åka direkttåg mellan Stockholm och Särna. Trafiken norr om Malung lades ner på 1960-talet och banan revs upp något senare med undantag för omkring en mil närmast Malung.
1988 blev banan en s k länsjärnväg vilket innebar att länstrafikbolaget Dalatrafik fick ansvar för persontrafiken. Trafiken blev senare en del av Tåg i Bergslagen, ett samarbete mellan länstrafikbolagen i Bergslagsregionen.
Trafiken utfördes efter ånglokstiden av dieselmotorvagnar av Y6-typ, från 80-talet Y1 och hösten 2003 sattes två moderna motorvagnar av Itino-typ (Y31) in på banan. Vagnarna fick namn efter Vansbros respektive Dala-Järnas söner Björn Skifs och Gunde Svan - den senare ville dock efter en tid inte förknippas med de dåligt fungerande vagnarna.
Nytt signalsystem men slut för persontrafiken
Västerdalbanan fick 2012 som första svenska (och även europeiska) järnväg trafikledningssystemet ERTMS-Regional. Systemet ersätter den tidigare modellen med tåganmälan och är en variant för lågtrafikerade banor av systemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Detta har utvecklats för att på sikt skapa en gemensam standard för trafikstyrning inom Europas järnvägsnät.
Länstrafikbolaget och Tåg i Bergslagen beslutade dock i juni 2011 att ersätta banans persontrafik med buss från 11 december samma år. Framför allt bristande banunderhåll men också krånglande tåg samt få resenärer uppgavs vara orsakerna. Ironiskt nog kan också banans nya trafikledningssystem ERTMS ha bidragit till nedläggningen eftersom ERTMS krävde en kostsam anpassning av fordonen som trafikerar banan.
Åter godstrafik till Malung
Efter persontrafikens nedläggning saknade delen Rågsveden-Malung helt trafik och Trafikverket ville sluta underhålla sträckan och på sikt lägga ned den. 2014 tecknade dock Fiskarhedens sågverk strax norr om Malungsfors avtal med Rush rail om transport av sågverkets trävaror. Trafiken kom igång i oktober 2014 och målet var att återöppna banan hela vägen till Malungsfors, men till en början fick lastning göras i Malung. Den tillfälligt anordnade lastplatsen visade sig dock fungera dåligt och kunde bara betjäna ett mindre antal vagnar åt gången. Trafiken upphörde därför efter bara ett par turer.
I april 2015 ljusnade det dock åter. Trafikverket beslutade om en upprustning av sträckan Rågsveden-Malung och Malungs kommun tog över delen Malung-Malungsfors som sedan rustades upp. Godstrafik hela vägen till Malungsfors startade hösten 2019.
En förgången tid: Y31 1401 gör uppehåll i Dala-Järna den 8 januari 2005. Persontrafiken på banan lades ner i december 2011. Foto Mattias Eriksson.
