Annons

Norgebanan

Østfoldbanen Kornsjø-Oslo*

Bild: Ett norskt BM73-tåg gör uppehåll i Ed 2014Ett norskt BM73-tåg gör uppehåll i Ed 2014. Numera används vanligtvis BM74-motorvagnar i tågen Oslo-Göteborg. Foto Frederik Tellerup.

68

km

H

system

160

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Öppnad: 1879
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Skälebol-Kornsjö 68 km, Kornsjö-Oslo 168 km
  • Dubbelspår: Nej (på sträckan Kornsjö-Oslo Haug-Rygge 6 km, Sandbukta-Oslo 57 km)
  • STAX: D2 - 22,5 ton
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
  • Trafikeringssystem: H
  • Hastighet: Upp till 160 km/h (200 km/h närmast Skälebol)

Historia

Dalsland fick sina första järnvägar år 1879. Detta år nådde Bergslagernas Järnvägars (BJ:s) huvudlinje från Göteborg upp till Mellerud (se vidare Göteborg-Kil angående BJ). Bara en knapp månad efter att delsträckan Öxnered-Mellerud på BJ tagits i bruk invigde även Dalslands Järnväg - DJ - sin linje från Mellerud till norska gränsen vid Kornsjø.

Bild: Sunnanå 1892Från början utgick Dalslands Järnväg från Sunnanå utanför Mellerud. Anslutningen till båttrafiken på Vänern var en viktig anledning. Hamntrafiken blev dock inte så stor och snart kom tågen att utgå från stationen i Mellerud istället. Bilden togs 1892. Foto Järnvägsmuseet.

Utgick från Sunnanå

Dalslands Järnväg utgick från början egentligen från Sunnanå vid Vänerns strand 3 kilometer öster om Mellerud station. Här fanns det en hamn och anslutande båttrafik, men trafiken blev aldrig så stor som man hoppats på och snart började tågen utgå från Mellerud istället. Persontrafiken Sunnanå-Mellerud lades ned 1925 medan godstrafiken blev kvar till 1959.

Samverkan med Norge och BJ

Samtidigt med Dalslands Järnväg, det vill säga i juli 1879, öppnades dess fortsättning på den norska sidan från Kornsjø till Fredrikshald (nuvarande Halden). Norskt kapital hade till stor del finansierat Dalslandsbanan och hela järnvägslinjen sågs som en enhet. Fram till 1895 hade man gemensam förvaltning under namnet Fredrikshald-Sunnanå Järnväg. Detta trots att järnvägen på den norska sidan var en statsbana. Banan Kornsjø-Oslo benämndes vid denna tid Smaalensbanen. Den västligare delen, dvs. Fredrikshald-Oslo, hade invigts ett drygt halvår tidigare. Smaalensbanen bytte namn till Østfoldbanen år 1930.

Bergslagernas Järnvägar (BJ) och DJ hade tidigt ett nära samarbete vilket var naturligt eftersom den enda järnvägsförbindelsen mellan Göteborg och Norge gick via deras båda linjer. Banan elektrifierades samtidigt med BJ-linjen Göteborg-Kil, dvs 1939. Tre ellok littera Dk och en elmotorvagn av typen Xoa4 inköptes från Asea i samband med elektrifieringen. 1942 arrenderade BJ banan och den inkorporerades då i trafiksamarbetet Göteborg-Dalarna-Gävle (GDG). 1946 togs DJ över helt av BJ, men redan året efter tog staten över ägandet av hela BJ.

Bild: DJ:s motorvagn Xoa4 151 i Ed 1940Dalslands Järnväg skaffade en elmotorvagn av samma typ som SJ:s Xoa4. Här står den - Xoa4 151 - i Ed vintern 1940. Bakom motorvagnen ser man stationshuset och till vänster Järnvägshotellet som dessvärre brann ned 1975. Numera finns det dock ett Bed & Breakfast på andra våningen i stationshuset. Foto Järnvägsmuseet.

Ny genväg

Fram till 1956 fick alla tåg söderifrån på väg mot Norge gå upp till Mellerud och byta riktning där. Detta år byggdes ett triangelspår söder om Mellerud så att detta förfarande kunde undvikas. 1995 öppnades en mera radikal "genväg" då ett 12 kilometer långt nytt enkelspår byggdes från Skälebol (en dryg mil söder om Mellerud) till Dals Rostock.

Det gamla spåret Mellerud-Dals Rostock revs vilket gör att det numera bara finns förbindelse söderifrån - tvärtemot den ursprungliga situationen.

Bild: Skandiapilen Oslo-Köpenhamn i Kornsjö 1949Skandiapilen Oslo-Malmö i form av en X5-motorvagn på gränsstationen Kornsjö 1949. Numera kör tågen förbi Kornsjö. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Skakig trafikutveckling

Många svenska järnvägslinjer har blomstrat upp sedan 1980-talets slut, men denna gränsöverskridande förbindelse har fått vänta på en ny vår. En gång präglades banan dels av en hel del lokaltåg mellan Mellerud och Kornsjø, dels av långväga internationella tåg som Skandiapilen som gick Malmö/Köpenhamn-Göteborg-Oslo. På den svenska sidan är den lokala trafiken borta, liksom direkttågen mellan Köpenhamn/Malmö och Oslo. De sistnämnda försvann i och med nedläggningen av företaget Linx (se Linx X2). Linx var ett bolag som SJ och NSB startade 2001 för att utveckla den gränsöverskridande trafiken. Trafiken gick dock med förlust och bolaget lades ner 2005. NSB fortsatte dock att på egen hand köra tåg Göteborg-Oslo.

En förklaring till den skakiga utvecklingen av trafiken på banan är att Norgebanan inte går den rakaste vägen mellan Sverige och Norge och därför har tåget tidsmässigt ingen konkurrensfördel mot bil och buss. Den rakaste vägen Göteborg-Oslo hade varit via Bohusbanan som dock aldrig fick en fortsättelse norrut från Strömstad.

I december 2023 dubblade dock Vy (tidigare NSB) antalet avgångar på sträckan Oslo-Göteborg så att tågen nu går i princip varannan timme. På senare år har även intresset för längre internationella förbindelser ökat och 2024 påbörjade danska DSB arbetet med en förbindelse Köpenhamn-Göteborg-Oslo. Framtiden för Norgebanan ser därför ljusare ut än på länge.

Tåg mot Göteborg bestående av två multipelkopplade BM74-motorvagnar på Oslo S 2022 Tåg mot Göteborg bestående av två multipelkopplade BM74-motorvagnar på Oslo S i december 2022. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafiken mellan Göteborg och Oslo sköts av norska Vy (tidigare NSB). Moderna motorvagnståg typ BM74 används vanligtvis.

Västtrafik kör även ett par tåg Trollhättan-Ed, vanligtvis med motorvagnar av typen X11 eller X14.

På den norska sträckan Halden-Oslo kör Vy fler tåg med bl a BM73b. På sträckan Moss-Oslo tillkommer även Vy:s lokaltåg med motorvagnar av typerna BM69, BM72 och BM75. Denna trafik är särskilt intensiv på sträckan Ski-Oslo.

Godstrafiken sköts främst av Green Cargo med bl a Rc4-lok och norska CargoNet med ellok typ El16. På norsk sida ses även lok typ El14. I december 2004 började även företaget Hector Rail med godstrafik på sträckan Hallsberg-Halden via Kil-Brålanda-Kornsjø.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Bild: Stationsområdet i BäckeforsStationsområdet i Bäckefors 2014 med det tidigare stationshuset i bildens mitt. Här korsades Norgebanan av den smalspåriga Lelångenbanan som gick från Uddevalla till Bengtsfors, den sista trafiken lades ned 1964. Persontågen på normalspåret slutade stanna 1968 och numera har bussterminalen till höger tagit över. Tankar finns dock på att åter låta persontågen göra uppehåll här. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Resan på Dalslands Järnväg börjar inte som tidigare i Mellerud utan strax norr om samhället Brålanda vid Skälebol (Skbl, 0 km/km 100) där banan till Dals Rostock numera tar av från Göteborg-Kil. Mötesstation Råskogen (Rås, 4 km/km 104) passeras längs vägen. I Dals Rostock (Drt, 12 km/km 8) är vi alltså inne på banans ursprungliga linjesträckning. Rostock har en ovanlig sevärdhet i form av ett stationshus i halv storlek. År 2000 byggde man nämligen upp en exakt kopia i skala 1:2 av stationshuset som stod på samma plats mellan 1908 och 1941. Huset har även en sevärd interiör (personer upp till 144 cm kan stå upprätta).

Banan stiger från slätten upp på Kroppefjälls höjder. Dansbo (16 km/km 12) passeras och i Dalskog (20 km/km 16) har det tidigare funnits en station. Banan passerar Teåkerssjön och den drygt 100 meter långa Teåkerstunneln. Bäckefors (Bäf, 30 km/km 26) fungerar numera bara som mötesstation men här korsades banan fram till 1960-talet av smalspåriga (891 mm) Lelångenbanan som sträckte sig från Uddevalla i söder till Bengtsfors i norr.

Bild: Interiör från väntsalen i Ed 2014Interiör från stationshuset i Ed 2014 - ett välhållet exempel på väntsal. Foto Frederik Tellerup.

Banan fortsätter förbi Tingvalla (40 km/km 36) där det stora myrområdet Tingvallamossen (naturreservat) ligger på tågets vänstra sida. Ånim (44 km/km 40) passeras innan vi kommer till Ed (Ed, 48 km/km 45). Ed är idag enda station där persontågen gör uppehåll på