Xoa5 220 1950

Xoa5 220 1950. Foto Eric Lundquist/Järnvägsmuseet.

Bild: Xoa5 220 i Göteborg ca 1950Xoa5 220 i Göteborg ca 1950. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgångna
  • Typ: Elmotorvagnståg
  • Antal sittplatser: 29+126 (X5, 1+2 kl), 36+148 (X8, 1+2 kl)
  • Axelföljd: 2'Bo'+2'2'+Bo'2' (X5), 2'Bo'+2'2'+2'2'+Bo'2' (X8)
  • Längd: 72200 mm (X5), 87610 mm (X8)
  • Tjänstevikt: 135,6 ton (X5), 167,3 ton (X8)
  • Effekt: 1000 kW
  • Hastighet: 135 km/h (se dock nedan om X15)
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1948 (X5), 1947 (X8)
  • Byggt antal: 6 (X5), 2 (X8)
  • Ombyggt antal: 1 (X15)
  • Ursprunglig nummerserie: 216-221 (X5), 253, 254 (X8)
  • Tillhörde: SJ och BJ

Motorvagnarna med expressfart

I slutet av 1940-talet köpte både SJ och privata Bergslagernas Järnvägar (BJ) snabba motorvagnståg till sin expresstrafik. Asea levererade två tåg med littera XoA till BJ och sex tåg med littera Xoa5 till SJ.

BJ:s motorvagnar sattes våren 1947 in i tågen Göteborg-Gävle under namnet GDG-Expressen. GDG var förkortning för Trafikförvaltningen Göteborg-Dalarna-Gävle och var ett samarbete mellan BJ och ett par andra privata järnvägar i regionen. Bara ett år senare, 1948, förstatligades BJ och de två motorvagnarna överfördes till SJ som samma år fick sina första Xoa5-motorvagnar.

Skillnader mellan X5 och X8 

BJ:s motorvagnståg bestod av fyra vagnar medan SJ:s hade tre. Den extra vagnen i BJ-motorvagnarna hade förutom första klass-platser också en restaurangavdelning. I SJ:s tåg fanns ett pentry som servering skedde från. En annan skillnad mellan tågen var att SJ:s tåg hade vikdörrar istället för vanliga dörrar.

BJ:s motorvagnar hade levererats med en motoreffekt på 883 kW och högsta hastighet 115 km/h, medan SJ:s Xoa5 var lite starkare med en effekt på 1000 kW och 135 km/h som högsta hastighet. BJ-tågen byggdes därför senare om så att de fick samma prestanda som SJ:s. Tågen hade dock även i fortsättningen olika littera, SJ:s egna tågsätt Xoa5 och de övertagna Xoa8 (efter litterareformen 1970 X5 respektive X8).

Bägge motorvagnstyperna var utrustade med en nymodighet: högtalare för t ex stationsutrop. BJ:s motorvagnar hade även grammofon så att musik - via högtalarna - kunde spelas i restaurangavdelningen.

Två motorvagnar kunde multipelköras vid behov.

Bild: Xoa5 som expresståget Snapphanen Malmö-Göteborg på Malmö C 1968Var god tag plats! En Xoa5-motorvagn som expresståget Snapphanen Malmö-Hässleholm-Göteborg på Malmö C 1968. Foto okänd/Järnvägsmuseet.

Från expresståg...

Motorvagnarna sattes in i expresståg på medellånga och längre sträckor. Expresstågen fick olika namn, till exempel Skandiapilen (Malmö-Oslo), Göteborgaren (Göteborg-Stockholm) och Mälardalen (Stockholm-Västerås-Örebro). Tågen fortsatte också att gå på den f d BJ-linjen Göteborg-Gävle. Expresstågen blev snabbt populära och under en tid var de SJ:s paradtåg. Efter ett tag räckte dock motorvagnarnas kapacitet inte till och de fick bytas ut med loktåg.

En del ändringar av inredningen i Xoa5-tågen gjordes under årens lopp och 1966-1968 genomfördes en större modernisering. De låga fåtöljerna i första klass ersattes med stolar av samma typ som i A2-vagnarna, medan andra klass fick stolar av B3-typ. Samtidigt ändrades glödlampsbelysningen till lysrör. I Xoa8-tågen ersattes restaurangavdelningen med vanliga sittplatser.

Xoa5-motorvagnarna hade från början en ljusare orange färgsättning med blekgula ränder, denna ersattes med en mörkare orange färgsättning i början av 1970-talet. BJ:s XoA-motorvagnar hade när de levererades 1947 en tvådelad färgsättning i rödbrunt och orange, med texten "GDG-EXPRESSEN" på ändvagnarnas sidor. Efter SJ:s övertagande fick de samma typ av färgsättning som Xoa5.

...till regionaltåg

Tågsätten sattes efter hand in på kortare sträckor och från 1970-talet gick de forna expresstågen i regionaltrafik runt Göteborg. Flera olyckor under 1970- och 80-talen gjorde dock att antalet motorvagnar decimerades. Den sista X8-motorvagnen, X8 253, togs ur trafik 1983 efter en brand medan X5 216 och 221 var kvar som reservtåg till 1987.

Ett tågsätt bevarat

De två kvarvarande X5-motorvagnarna hamnade sedan hos museiföreningarna Dellenbanans Vänner och Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg (SKÅJ). X5 216 skrotades dock 2012 och bara 221 finns nu kvar. 2020 skänkte SKÅJ motorvagnen till Järnvägsmuseet i Gävle. En renovering till körbart skick visade sig bli för dyr men museet har bestämt sig för att ställa ut de två ändvagnarna vid museets ingång. Mellanvagnen sparas för en eventuell framtida renovering.

Bild: Provtåget X15 under tester i Töreboda 1975X15 under tester vid Töreboda 1975. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet. Licens CC-BY-SA.

Provtåget X15

Man kan säga att X5 och X8 var tidiga föregångare till våra dagars snabbtåg, {ln:X2 'X2}, och en X5-motorvagn kom faktiskt att spela en viktig roll i utvecklingen av X2. Under 1970-talet började SJ och Asea genomföra tester för att skapa ett nytt snabbtåg. En X5-motorvagn, 218, byggdes om till provtåg med nya motorer och boggier och omlittererades till X15. Tåget kom under testkörningar 1975 upp i 238 km/h - ett nytt svenskt rekord på den tiden. Förutom hastighetsproven testade man också bankningsutrustning som lutar tåget i kurvorna så att färden blir mer komfortabel för resenärerna. Erfarenheterna användes sedan vid utformningen av X2-tågen som började levereras 1990. X15-tåget skrotades 1990 efter avslutade tester.

 

Bild: Ritning Xoa5Ritning SJ Xoa5.
Bild: Ritning Xoa8Ritning SJ Xoa8.

 

Bild: X8 253 i Trollhättan 1981X8 253 i Trollhättan 1981. Foto Bernt Schechinger.
Bild: BJ XoA 425 i Åmål 1947BJ XoA 425 - senare Xoa8/X8 - i Åmål 1947. BJ-tågen fick två mellanvagnar men den ena mellanvagnen var ännu inte inkopplad när den här bilden togs. Foto okänd/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör andra klass (efter 1956 första klass) i Xoa5 1953Interiör andra klass (efter 1956 första klass) i Xoa5 1953. Foto okänd/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör första klass i Xoa5 1957Interiör första klass i Xoa5 1957. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör första klass i Xoa5 1966, efter att stolarna bytts utInteriör första klass i Xoa5 1966, efter att stolarna bytts ut till stolar av A2-typ. Foto John Hylterskog/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör tredje klass (efter 1956 andra klass) i Xoa5 218 ca 1950Interiör tredje klass (efter 1956 andra klass) i Xoa5 218 ca 1950. I ändvagnarna hade resenärerna chansen att kunna se framåt. Foto okänd/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör andra klass i Xoa5 1958Interiör andra klass i Xoa5 1958. Stålrörssofforna har fått nackstöd. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.
Bild: Interiör andra klass i Xoa5 1966. Stolar av B3-typ under montering vid verkstaden i ÅmålInteriör andra klass i Xoa5 1966. Stolar av B3-typ under montering vid verkstaden i Åmål. Foto John Hylterskog/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Bengt Boman: Svenskt höghastighetståg (om X15), artikel i tidskriften Tåg 8/79
- Max Goldschmidt: Snabbmotorvagnståget "Göteborgaren" 60 år, tidskriften Tåg 12/08

Annons

BJ/GDG-Expressen XoA 425 i Åmål 1947

BJ/GDG-Expressen XoA 425 i Åmål 1947. Foto okänd/Järnvägsmuseet.

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för att kunna visa relevant innehåll. Om du önskar att använda hemsidan behöver du acceptera detta.

Läs mer