Lommabanan och Söderåsbanan*
78
kmH
system160
km/hFakta
- Trafik: Godstrafik och delvis persontrafik (Arlöv-Åstorp)
- Öppnad: Arlöv-Billesholm 1886, Billesholm-Ängelholm 1876
- Spårvidd: 1435 mm
- Längd: 78 km, varav Arlöv-Kävlinge 19 km, Kävlinge-Teckomatorp 10 km, Teckomatorp-Ängelholm 49 km
- Dubbelspår: Nej
- STAX: D2 - 22,5 ton Arlöv-Kävlinge och Åstorp-Ängelholm, E4 - 25 ton Kävlinge-Åstorp
- Elektrifierad: Ja
- Fjärrblockering: Ja
- ATC: Ja
- Trafikeringssystem: H
- Hastighet: Upp till 160 km/h
Historia
Järnvägen Arlöv-Ängelholm bestod från början av två privatbanesträckor, Arlöv-Billesholm (Malmö-Billesholms Järnväg, MBJ) och Billesholm-Ängelholm (del av Landskrona-Engelholms Järnväg, LEJ).
LEJ öppnades 1876 och MBJ 1886. Båda banorna förstatligades 1896 tillsammans med en rad andra bolag för att en sammanhängande Västkustbana skulle kunna skapas. Arlöv-Ängelholm blev alltså en del av Västkustbanan och var så fram tills den sammanhängande sträckan Lund-Landskrona-Helsingborg-Ängelholm-Göteborg stod klar 2001, efter att den felande delen Landskrona-Helsingborg byggts.
Strid om sträckningen
Tankarna på fjärrtrafik utmed västkusten fanns redan när de båda banorna byggdes och ett samarbete med gemensamma taxor upprättades mellan dem och järnvägsbolagen i Halland. MBJ:s sträckning vållade dock strid. Malmö stad ville att banan skulle dras så rakt som möjligt norrut, medan Lund ansåg att sträckan Malmö-Lund kunde vara gemensam med Södra stambanan. Planerna avgjordes till Malmös fördel och järnvägen fick en sträckning via Lomma, Kävlinge och Teckomatorp. Lund byggde då en anslutande bana till Kävlinge (som nu är en del av dagens Västkustbana).
Ornamenterade stationshus
MBJ var en ganska påkostad bana och fick karakteristiska rikt ornamenterade stationshus av tegel. Även LEJ:s stationer byggdes i tegel men var inte lika utsmyckade. Så var också LEJ:s ekonomi svagare och statens övertagande 1896 vållade därför ingen större debatt. MBJ hade redan i koncessionsvillkoren för banan gått med på att inlösen kunde bli aktuellt och opponerade sig därför inte heller. Medan hela MBJ blev en del av Västkustbanan inkorporerades bara LEJ:s sträcka Billesholm-Ängelholm. Landskrona-Billesholm levde vidare som regional järnväg fram till 1960 då den till största delen lades ner.
Tack vare statusen som stomlinje elektrifierades Arlöv-Ängelholm ganska tidigt. Delen Arlöv-Lomma var klar 1933 och fortsättningen till Ängelholm 1934. Ångtågen ersattes med motorvagnar och tåg dragna av D-lok.
Nedläggning av lokal persontrafik...
Bansträckningen utanför större städer som Helsingborg gjorde att fjärrtågstrafiken ganska snart begränsades och tog andra vägar. Den lokala persontrafiken lades ner 1975 på delen Ängelholm-Teckomatorp och 1983 på delen (Malmö-) Arlöv-Kävlinge. Den senare sträckan var den sista linjen i Skåne där X7-motorvagnar användes. Mellan Kävlinge och Teckomatorp har persontrafiken fortsatt, sedan 1980-talet som en del av pågatågslinjen Malmö-Helsingborg.
På senare år fungerade Arlöv-Ängelholm framför allt som som en avlastning och reserv för dagens Västkustbana. Banstandarden har höjts under 1990-talet och början av 2000-talet för att möjliggöra tätare trafik och en återupptagen regional persontrafik. Sträckan Teckomatorp-Åstorp har numera fått namnet Söderåsbanan, medan Arlöv-Kävlinge kallas för Lommabanan.
...och återöppning
Under början av 200