Skara-Lundsbrunn

Rälsbusståg bestående av en YP-motorvagn och en manövervagn i Skara 2025. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Museitrafik
• Öppnad: 1887
• Spårvidd: 891 mm
• Längd: Skara-Lundsbrunn 11 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: 12 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: SÄO
• Hastighet: Upp till 30 km/h

Historia

Skara har benämnts Europas största smalspåriga järnvägsstation och hade en gång i tiden järnvägar med spårvidden 891 mm i fem riktningar. Som ett minne över denna epok återstår idag museijärnvägen mellan Skara och Lundsbrunn, en rest av Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg.

Det började med Lidköping-Skara-Stenstorp

Drygt tio år efter att Västra stambanan öppnats i hela sin längd invigdes en anslutande smalspårig järnväg från Stenstorp via Skara till Lidköping 1874. Järnvägsknut blev Skara 1887 då Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg (SKVJ) öppnades. Via denna fick Skara så småningom förbindelse med Mariestad (se Kinnekullebanan). Den verkliga storhetstiden för järnvägen i Skara inleddes emellertid år 1900 då Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) öppnade sin 13 mil långa huvudlinje från Göteborg till Skara.

Timmersdalabanan

Den sist tillkomna järnvägen i Skara blev den minst framgångsrika - det var Skara-Timmersdala Järnväg som öppnades 1909. Den var egentligen tänkt bara som en början på järnvägar till både Mariestad och Askersund. Då detta inte blev verklighet blev bärkraften för banan dålig och persontrafiken lades ned redan 1932.

Stationen i Skara på 1920-talet. Ångloket är VGJ 8. Som synes var stationen betydligt större än de två spår som museijärnvägen har i dag. Foto Järnvägsmuseet.

Storhetstiden

Några år efter att VGJ öppnat sin huvudlinje började man köpa upp ett stort antal andra smalspårsjärnvägar i Västergötland. 1925 låg alla Skaras järnvägar under VGJ och det var ungefär vid denna tid som trafiken började växa fram till dess verkliga storhetstid på 40-talet. Stationen blev en livlig mötesplats, inte minst vid de tidpunkter då persontåg kom och avgick i alla fem riktningar ungefär samtidigt. Till detta kom godstrafiken.

Tack vare att Skara även förbundits med stambanan i Skövde genom Skövde-Axvalls Järnväg (Axvall låg längs järnvägen mellan Skara och Stenstorp) var förbindelserna mycket goda i alla riktningar. Bland Sveriges smalspåriga järnvägar intog VGJ närmast en särställning genom sin goda ekonomi och satsningar på ovanligt snabba och tunga tåg.

Skara under SJ-tiden

VGJ med hela det stora smalspåriga järnvägsnätet togs över av SJ år 1948. Timmersdalabanan var den första att läggas ned helt vilket skedde 1952. 1966 lades den kvarvarande trafiken på f d Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg ned efter att ha varit utan persontåg i fem år. På VGJ:s huvudlinje Göteborg-Vara-Skara-Mariestad försvann den sista persontrafiken (på sträckan Nossebro-Götene) år 1970 och Skara blev utan järnväg med persontrafik. De sista åren användes rälsbussar typ YP i de flesta persontågen.

Godstrafik fanns dock kvar ett tag till och SJ:s smalspåriga diesellok typ Tp kunde ses i Skara fram till 1984 då trafiken Vara-Skara-Götene lades ned. Den allra sista smalspårstrafiken i Västergötland - godstrafiken mellan Nossebro och Vara - blev kvar i ytterligare tre år.

Ångloket VGJ 29 med tåg i Lundsbrunn 2004. Foto Markus Tellerup.

Museiföreningen

Den museiförening som i dag kör på museibanan Skara-Lundsbrunn har anor som går en bra bit längre tillbaka än den tid Skara varit utan reguljär tågtrafik. I mitten av 60-talet fanns ett av VGJ:s stora ånglok - nr 29 - från 1937 uppställt i småländska Verkebäck, sedan SJ:s övertagande under namnet Gp 3119. Sedan 1954 hade det tjänstgjort på Smålands smalspår. "Föreningen 29:an" bildades för att få hem loket till Västergötland. Skara stad köpte in loket som kom tillbaka till staden 1967. De ursprungliga planerna på att bara ställa upp loket växte till att starta en museiförening och 1985 startades museitrafik mellan Skara och Lundsbrunn. Sträckan är den närmaste biten av järnvägen mellan Skara och Götene (-Forshem), alltså det som ursprungligen var Skara-Kinnekulle-Vänerns Järnväg.

Föreningen har under åren införskaffat ett flertal person- och godsvagnar liksom ytterligare ånglok, bland annat det mindre VGJ nr 4. Föreningen disponerar även diesellok från SJ-tiden som Tp och Z4p liksom en rälsbuss typ YP med släp. Föreningens namn Skara-Lundsbrunns Järnvägar (SkLJ) kommer av att man ibland även trafikerar den korta bit av Timmersdalabanan som finns kvar närmast Skara. Detta spår slutar vid hållplatsen Vilan och har använts vid den ostmässa som har arrangerats i Skara en del år.

Ångloket S2p 3037 får omvårdnad i Skara inför dagens trafik 13 juli 2025. I lokstallet finns ett järnvägsmuseum med många av föreningens fordon. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Museiföreningen Skara-Lundsbrunns Järnvägar kör museitåg sommartid. I trafiken används både ångtåg samt YP-rälsbuss.

Annons

Rälsbusståg och ångtåg på stationen i Lundsbrunn 2025. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Museitågen utgår från Skara (Sa, 0 km/km 129), en av Sveriges äldsta städer. Stationen ligger centralt i direkt anslutning till busstationen och inte långt från domkyrkan med anor från 1100-talet. Ett besök i museijärnvägens lokstall strax öster om stationen rekommenderas - här finns det ett järnvägsmuseum och man kan få se även de fordon som inte används i trafiken.

Efter Skaras industri- och bostadsområden rullar vi i sakta mak över slätten men sedan följer tät skog under den mesta av resan fram till Lundsbrunn. Från Skara startar tåget österut men linjen går sedan norrut i stort sett på rakspår. Tveta (Tve, 4 ½ km/km 134) hållplats passeras. Hållplats Myråsen (Myå, 8 km/km 137) hör till dem som anlades redan när Västgötabanan byggdes.

Vy från linjen vid hållplatsen Tveta 2025. Foto Frederik Tellerup.

Skogsmark (Smk, 9 km/km 138) och sedan Dala kvarn (Dkn, 10 km/km 139) är hållplatser som anlagts under museijärnvägens tid. Vid Skogsmark kan man på höger sida se en privat hobbyjärnväg med 600 mm spårvidd, Skogsmarks Putte-Nutte Järnväg.

Slutstationen Lundsbrunn (Lnb, 11 km/km 140) är en gammal kurort. Till vissa turer kör man anslutande rälsbuss vidare den sista kvarvarande biten av linjen mot Götene till hållplatsen med just namnet Lundsbrunns kurort (Lnbk, 12 km/km 141). Nära hållplatsen ligger pumpen där man kan dricka av vattnet från den så kallade Odinskällan vars rykte om sig att vara hälsobringande uppstod redan på 1720-talet.

Uppehåll vid hållplatsen Lundsbrunns kurort 2025. Foto Frederik Tellerup.

I lokstallet i Skara finns många av museijärnvägens fordon, här ett Tp-lok och en Z4p-lokomotor. Foto 2025, Frederik Tellerup.

Stationen i Skara 2025. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Ingemar Landin: Skara-Lundsbrunns Järnvägar - ett levande järnvägsmuseum, Skara-Lundsbrunns Järnvägar 1997
- Smalspårsepoken i Skara i ord och bild, Ledningsgruppen för projektet Skara som järnvägsknut 1983
- Föreningen Skara-Lundsbrunns Järnvägar