Annons

Bild: Godståg på bangården i Smålands BurserydT44 273 inväntar avgång på bangården i Smålands Burseryd med vagnuttagningen ner till Landeryd. Z43 447 till vänster tillhör Ekefors skrothandel. Foto den 2 maj 2003, Mattias Eriksson.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Nedlagd, delvis dressincykling
  • Öppnad: 1906
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 40 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia

Halland och Västergötland var en gång i tiden sammanvävda genom den 13 mil långa järnvägen mellan Landeryd och Falköping via Limmared och Ulricehamn. Banan benämndes Västra centralbanan.

Ulricehamns Järnväg köps in och breddas

Västra centralbanan (VCJ) öppnades 1906 och var alltså en ganska sent tillkommen järnväg. Mellan Ulricehamn och Åsarp tog man dock över redan existerande Ulricehamns Järnväg (UJ) som trafikerat dessa 37 kilometer ända sedan 1874. I samband med köpet breddades bandelen till normalspår eftersom Ulricehamns Järnväg byggdes med 891 mm spårvidd. UJ sträckte sig vidare från Åsarp till Vartofta på stambanan Nässjö-Falköping, men denna sträcka övertogs redan 1907 av Tidaholms Järnväg, en järnväg som för övrigt öppnades samma år som VCJ. Åsarp-Vartofta lades dock ned 1918, bara elva år efter breddningen.

Nära koppling till Halmstad-Nässjö Järnväg

Dominerande aktiägare i VCJ var Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ) som även skötte trafiken. Ekonomin var från början dålig och redan 1917 såldes VCJ på auktion där HNJ köpte in bolaget. Banan drevs dock som ett separat bolag fram till 1923. Mellan 1938 och 1959 kördes direkta tåg Halmstad-Landeryd-Falköping med HNJ:s snabbvagnar (se vidare Halmstad-Nässjö).

1945 tog SJ över HNJ:s tämligen stora bannät. När ångloken ersattes av dieselfordon blev så småningom diesellok typ T21 och rälsbussar av Y6/Y7-typ dominerande i gods- respektive persontågen. Till skillnad från HNJ:s övriga linjer kom denna aldrig att trafikeras av de nya Y1-motorvagnarna. Persontrafiken var vid den tiden, dvs början av 80-talet, sedan länge nedläggningshotad och möjligheterna att resa med genomgående förbindelser Landeryd-Falköping hade blivit mycket begränsade.

En av de sista sträckorna med Y7

Persontrafiken på sträckorna Landeryd-Sjötofta och Ulricehamn-Falköping lades ner 1985. Sjötofta-Ulricehamn trafikerades i ytterligare tre år på grund av att vägnätet i området var så dåligt utbyggt. Det blev för övrigt sista sträcka där rälsbussar av Y6/Y7-generationen användes i reguljär trafik (sommartrafiken Mellerud-Bengtsfors undantagen).

Bild: Stationshuset i Ambjörnarp
Stationsområdet i Ambjörnarp  i augusti 2003, Johan Bjerke.

Dressincykling och museiförening

Även godstrafiken försvann från banan i etapper under 80-talets andra hälft. 1991 revs banan upp mellan Limmared och Falköping. Vid det laget var gamla Västra centralbanans enda kvarvarande trafik vagnuttagningar mellan Landeryd och Smålands Burseryd. Från 1996 och några år framåt använde Ekefors skrothandel spåret mellan Burseryd och Ekefors för transporter av skrotningsfärdiga lok.

Sedan godstrafiken lagts ned hyrs cykeldressiner ut i Ambjörnarp och det är sträckan ned till Sjötofta som är iordninggjord för detta. I augusti 2003 bildades Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg i syfte att rädda den kvarvarande biten från upprivning och att längre fram förhoppningsvis starta museitrafik på linjen. Rivningen av sträckan Ambjörnarp-Limmared gick ändå inte att stoppa utan den blev av som planerat våren 2004.

På sträckan Landeryd-Smålands Burseryd fortsatte Green Cargo med godstrafiken till april 2014. 

Trafik

Sträckan Landeryd-Smålands Burseryd saknar trafik och stängdes av Trafikverket 2016.

På sträckan Sjötofta-Ambjörnarp finns möjlighet att trampa cykeldressin, se Ambjörnarp.se. Dressinuthyrningen sköts av caféet i stationshuset i Ambjörnarp.

Beskrivning

I Landeryd (Lrd, 0 km/km 131) tar banan av norrut från banan Halmstad-Nässjö som närmast fortsätter mot Smålandsstenar. I Broaryd (5 km/km 126) fanns tidigare en station. Banan fortsätter till Smålands Burseryd (Smu, 15 km/km 116). I Burseryd finns bland annat ett företag som tillverkar bandstål och man var järnvägens sista godskund.

Bild: Godståg mellan Smålands Burseryd och Landeryd 2003
Vagnuttagningen med T44 273 på linjen mellan Smålands Burseryd och Landeryd den 2 maj 2003. Foto Mattias Eriksson.

Linjen vidare norrut passerar förbi Hällabäck (21 km/km 110) och Ekefors (29 km/km 102) som båda haft stationer - Ekefors klassades dock ned till håll- och lastplats redan 1929. I Ekefors ligger en skrothandel som bland annat skar ner en del avförda beredskapslok i början av 2000-talet. Mellan Ekefors och Sjötofta har grönskan haft fritt spelrum eftersom här varken förekommit godstrafik eller dressincykling på länge och spåret från Skärjebo (strax söder om Ekefors) till Sjötofta revs enligt uppgift upp under 2019. Banan passerade gränsen till Västergötland på sin väg norrut.

Nästa station är Sjötofta (33 km/km 98). Härifrån upp till Ambjörnarp ligger spåret kvar och man kan uppleva banan och naturen per cykeldressin. Spåret går rakt norrut upp till Ambjörnarp (40 km/km 91) - en liten ort omgiven av sjöar.

Sträckan Ambjörnarp-Limmared revs upp våren 2004 och banvallen gjordes om till cykelbana. Mellan Ambjörnarp och Limmared ligger centralorten Tranemo, där VCJ:s station hette Östra Tranemo. Tranemos andra station tillhörde smalspårsjärnvägen Falkenberg-Limmared. I Limmared anslöt Västra centralbanan från sydost till järnvägen Alvesta-Borås.

Från Limmared - före upprivningen 1991 - fortsatte banan norrut via stationerna Månstadskulle, Vegby, Åsunden, Ulricehamn, Timmele, Dalum, Blidsberg, Trädet, Åsarp, Kinnarp och Slutarp fram till Falköping Södra där den sammanstrålade med banan från Nässjö och sedan fortsatte till Falköping C.

Bild: Fd stationshuset i SjötoftaDet före detta stationshuset i Sjötofta. Foto 2003, Johan Bjerke.
Bild: Vägövergång mellan Sjötofta och AmbjörnarpUnder dressinfärden mellan Sjötofta och Ambjörnarp korsar man bland annat den här landsvägen vid Källemo. Foto i november 2003, Johan Bjerke.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svante Forsæus: Ulricehamns Järnväg, Stenvalls Förlag 2004
- Lars Olof Leander: Boken om HNJ, Frank Stenvalls Förlag 1984
- Anders Wermelin-Börjesson: Falköping-Landeryd - genom tre län med rälsbuss, tidskriften Tåg nr 3/1983
- Nedläggningar av järnvägen i Ulricehamn i juni 1985 m fl artiklar, tidskriften Tåg nr 7/1985
- Slut på Y7-trafiken i Ulricehamn, tidskriften Tåg nr 5/1988
- Historiskt.nu om Västra Centralbanan
- Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg
- Landeryds Järnvägsmuseum

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Götaland

Malmö-Trelleborg

Kontinentalbanan / Trelleborgsbanan

Malmö-Köpenhamn

Öresundsbanan med Citytunneln

Ystad-Simrishamn

Österlenbanan

Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa (-Helsingborg)

Marieholmsbanan och Rååbanan

Kristianstad-Karlskrona

Blekinge kustbana

Jönköping-Vaggeryd

Vaggerydsbanan

Linköping-Hultsfred-Kalmar

Stångådalsbanan

Fagerrör-Trollskogen

Böda Skogsjärnväg

Varberg-Borås

Viskadalsbanan

Göteborg-Borås-Alvesta-Kalmar

Kust till kust-banan

Emmaboda-Karlskrona

Kust till kust-banan

Munkedals nedre-Munkedals hamn

Munkedals Järnväg

Göteborg Kville-Skandiahamnen

Göteborgs hamnbana

Mellerud-Bengtsfors-Årjäng

De Vackra Vyernas Järnväg

Annons

Fördjupning

Vad betyder signalerna?

Lär dig mer om dvärgsignaler och dödskallesignaler.

Läs mer

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer