Annons

Bild: Ett ståltåg från Oxelösund på väg till Borlänge vid Mellösa 2017. Dragkraft är ett modernt ellok typ 185. Foto Markus Tellerup.Ett ståltåg från Oxelösund på väg till Borlänge vid Mellösa 2017. Dragkraft är ett modernt ellok typ 185. Foto Markus Tellerup.

132

km

H

system

135

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Godstrafik, persontrafik Kolbäck-Flen
  • Öppnad: Kolbäck-Eskilstuna 1875, Eskilstuna-Oxelösund 1877
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 132 km (varav Kolbäck-Rekarne 18 km, Rekarne-Eskilstuna 11 km, Eskilstuna-Flens övre 40 km, Flens övre-Oxelösund 63 km)
  • Dubbelspår: Folkesta-Eskilstuna 6 km
  • STAX: D2 - 22,5 ton
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Kolbäck-Flen
  • Trafikeringssystem: H
  • Hastighet: Kolbäck-Rekarne upp till 135 km/h, Rekarne-Eskilstuna upp till 200 km/h, Eskilstuna-Flen upp till 120 km/h, Flen-Oxelösund upp till 100 km/h

Historia

Den här banans ursprung står att finna i Oxelösund vars naturliga hamn vid Östersjön utnyttjats i åtminstone 500 år. När det blev aktuellt att bygga en järnväg för att forsla Berslagens produkter direkt ut till Östersjön föll valet naturligt nog på Oxelösund. Ett tidigare försök att knyta ihop Bergslagen med en betydande hamn vid Vänern (Köping-Hults Järnväg) blev aldrig fullbordat varför behovet kvarstod.

OFWJ - en av TGOJ:s föregångare

Järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg) bildades år 1873. Bolaget köpte för säkerhets skull nästan hela Oxelösundshalvön, som då tillhörde närbelägna Stjärnholms slott, för att kunna bygga de anläggningar man behövde. Själva samhället Oxelösund var vid denna tid helt obetydligt - det har vuxit upp tack vare hamnen, järnvägen och förstås järnverket som tillkom något senare (1913).

1875 kom den första trafiken igång mellan Eskilstuna och Oxelösund. Den första januari 1877 startade trafik på hela sträckan Kolbäck-Oxelösund liksom på sträckan Valskog-Rekarne som också tillhörde bolaget (se vidare Svealandsbanan  h). De första åren skeppades främst träprodukter ut via Oxelösund, men 1878 anlände det första malmtåget från Bergslagen. Från 1800-talets slut ökade transporterna kraftigt för att nå sin toppnivå år 1939. Även produkter som togs in via hamnen transporterades givetvis på banan, t.ex. kol.

TGOJ bildas

För att öka konkurrenskraften inkorporerades de tre järnvägarna i ett gemensamt bolag - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

Malmen som transporterades till Oxelösund kom från flera gruvor, men en av de viktigaste har varit den i Grängesberg. Inledningsvis ombesörjdes transporterna på denna sträcka av tre olika järnvägsbolag - förutom OFWJ dels Köping-Hults (sedermera Örebro-Köpings) Järnväg, dels Frövi-Ludvika Järnväg. För att öka konkurrenskraften inkorporerades de tre järnvägarna i ett gemensamt bolag - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO). I november 1900 skapades en central förvaltning för de tre järnvägarna som förlades till Eskilstuna. 1931 ändrades namnet till TGOJ och detta år samordnades bland annat fordonsparken som fick gemensam numrering och märkning.

Lok och vagnar

De tunga malmtågen krävde från början lok med stor dragkraft och efterhand införskaffades allt starkare lok. Kulmen för ångloksepoken nåddes på 1930-talet då NOHAB i Trollhättan byggde de tre loken typ M3t för TGOJ - Sveriges starkaste ånglok i konkurrens med SJ:s malmtågslok typ R. En egenhet var att det konventionella cylindermaskineriet i dessa lok var ersatt av en ångturbin. Turbinloken användes fram till elektrifieringen 1953-54 då man skaffade ellok typ Bt och Ma till malmtågen.

Till persontrafiken skaffades lätta motorvagnståg typ Yoa104 och Yoa202 (sedermera X20/X21). Innan dess hade persontrafiken förutom av ångloksdragna tåg utgjorts av ångvagnar och längre fram även dieselelektriska motorvagnar (s.k. DEVA-vagnar) och Hilding Carlsson-rälsbussar. TGOJ köpte även några stålpersonvagnar som sedan även kunnat ses i SJ:s tåg (t ex TGOJ B1).

TGOJ M3t nr 71 i Gävle 1990. Detta är idag världens enda körklara ångturbinlok. Foto Markus TellerupTGOJ M3t nr 71 i Gävle 1990. Detta är idag världens enda körklara ångturbinlok. Foto Markus Tellerup.

TGOJ förvandlas, förvandlas igen och försvinner

TGOJ tillhörde länge gruvbolaget i Grängesberg men förstatligades år 1978 då det kom att tillhöra SSAB. År 1989 blev det ett helägt dotterbolag till SJ. Den 19 april 1990 var en historisk dag för TGOJ då det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund kördes. TGOJ:s allra sista malmtåg gick två år senare från Dannemora till Oxelösund. Sedan 1995 har ingen persontrafik bedrivits inom TGOJ:s ram. Huvudverksamheten blev istället flera verkstäder för tyngre underhåll av järnvägsfordon (i t.ex. Malmö, Örebro och Tillberga) som hade inordnats under TGOJ. Efter att fordonsunderhållet organiserats om blev man åter ett trafikföretag år 2000. TGOJ Trafik som man nu hette var helägt av Green Cargo och bedrev trafik över hela landet men hade sitt nav i Eskilstuna med huvudkontor och verkstad. Den 1 januari 2011 inkorporerades TGOJ Trafik i Green Cargo och det anrika namnet TGOJ försvann formellt från järnvägssverige.

Bild: Tåg mot Oxelösund norr om EskilstunaTGOJ Ma 406 med ett tåg mot Oxelösund strax norr om Eskilstuna i april 2003. Foto Markus Tellerup.

Nedlagd persontrafik Flen-Oxelösund

1983 försvann huvuddelen av persontrafiken mellan Flen och Oxelösund (definitivt från 1985-86). Persontrafiken på resten av banan har däremot utvecklats - på 1990-talet startades InterRegio-trafik på sträckan Uppsala-Västerås-Norrköping som kördes med X2-tåg (som dock senare ersattes med andra motorvagnstyper). För att möjliggöra tyngre godståg än tidigare har banan dessutom uppgraderats till 25 tons axellast.

Ett tåg Sala-Linköping bestående av X12 3220 passerar Borgåsund mellan Kolbäck och Eskilstuna den 26 juli 2017. Foto Markus Tellerup.Ett tåg Sala-Linköping bestående av X12 3220 passerar Borgåsund mellan Kolbäck och Eskilstuna den 26 juli 2017. Foto Markus Tellerup.

Trafik

Ingen ordinarie persontrafik förekommer på sträckan Flen-Oxelösund. Mellan Kolbäck och Flens övre går Mälartågs regionaltåg (motorvagnar typ ER1 eller X50) som trafikerar hela eller delar av sträckan Uppsala-Sala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping. På sträckan Rekarne-Eskilstuna tillkommer Svealandsbanans tåg.

Godstrafiken präglas ännu av f d TGOJ:s trafik- och underhållscentrum i Eskilstuna. Här finns även en terminal för kombitrafik. De tunga ståltågen mellan Oxelösund och Borlänge är också ett stående inslag i banans godstrafik.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Reginatåget X50 3244 på väg mellan Västerås och Eskilstuna korsar Mälaren vid KvicksundReginatåget X50 3244 på väg mellan Västerås och Eskilstuna korsar Mälaren vid Kvicksund. Foto i mars 2003, Markus Tellerup.

Beskrivning

Tågen mot Eskilstuna är de enda som gör uppehåll vid stationen i Kolbäck (Kbä, 0 km/km 217) som genomkorsas av Mälarbanan. Efter uppehållet tar tåget av söderut in på den krokiga men natursköna sträckningen längs och över Mälaren. Till en början går banan nära den sydligaste delen av Strömsholms kanal som fått sitt namn av att den löper ut i Mälaren vid Strömsholm (Ssh, 7 km/km 210). Här finns en mötesstation. Strömsholm är mest känd för sitt stuteri med mycket gamla anor. Banan korsar en långsträckt vik av Mälaren vid Borgåsund och går sedan längs sjön och förbi samhället Kvicksund. Kvicksund har växt upp på den strategiska plats där Mälaren smalnar av mellan fjärdarna Galten (på tågets högra sida) och Blacken. Mötesstation Kvicksund (Ksu, 13 km/km 204) passeras innan Mälaren korsas. Bron är öppningsbar för den tämligen omfattande sjöfarten in till Köping. När den byggdes 1924 var bron Nordens största svängbro men 1976 byttes den ut mot en klaffbro. Omedelbart efter bron ligger hållplatsen Kvicksund Södra (Ksus, 14 km/km 203) där persontågen stannar.

Rekarne (Rke, 18 km/km 114) ansluter Svealandsbanan från nordväst. Härifrån och ned till Eskilstuna är trafiken därför relativt intensiv och banan nyligen utbyggd till dubbelspår från Folkesta (Fok, 23 km/km 109) till Eskilstuna. Nära Hällby före detta station tar den korta godsbanan av till Nybybruk i Torshälla. Före Eskilstuna C (Et, 29 km/km 103) ses godsbangården och fd TGOJ:s verkstäder på vänster sida. Stationsområdet i Eskilstuna byggdes om kraftigt i mitten av 1990-talet. Strax efter stationen tar Svealandsbanan åter av på vänster sida.TGOJ-banan svänger västerut och följer Eskilstunaån genom Eskilstunas utkanter fram till Skogstorp (Skrp, 34 km/km 98). Här byggdes år 1887 ett kilometerlångt sidospår ner till Skogstorps hamn vid ån för att skapa en anknytning till Hjälmarens båttrafik. Gods transporterades på spåret ända fram till 1990. Skogstorp fick en särskild betydelse för TGOJ när man anlade sitt fjärrställverk här år 1958. TGOJ var tidigt ute med fjärrstyrning av signaler och växlar men tyvärr valdes ett system som avvek från det som SJ kom att använda. TGOJ införde ett tyskt system som fick det amerikanska namnet CTC - Centralized Traffic Control. I takt med att signalsystemet anpassats till svensk standard har trafikledningen successivt överförts till Banverkets centraler i Stockholm, Hallsberg och Norrköping. Fjärrstyrningen från Skogstorp lades slutligen ned i september 2002. Förutom den f d trafikledningscentralen finns Skogstorps ståtliga rosa stationshus kvar att beskåda.

TGOJ T43 242 med ett tjänstetåg passerar Skogstorp i december 2003. Foto Markus Tellerup.TGOJ T43 242 med ett tjänstetåg passerar Skogstorp i december 2003. Foto Markus Tellerup.

Banan korsar sedan Eskilstunaån - som här byter namn till Hyndevadsån - och svänger söderut mot Hållsta (Hål, 39 km/km 93) station. Innan dess ses den nära 900 år gamla Husby-Rekarne kyrka på höger sida. Stora delar av banan går för övrigt genom mycket gamla kulturbygder - förutom de medeltida kyrkorna är området rikt på äldre fornlämningar. Vid station Bälgviken (Bgv, 44 km/km 88) kunde man tidigare byta till ångbåt för vidare färd på Näshultasjön. Banans fortsatta stigning upp mot den före detta hållplatsen Harsjön fick tidigare de kraftiga ångloken att komma till sin rätt. Hållplatsen - som även varit station - kom till enbart som mötesstation och en plats där ångloken kunde förses med vatten från den närbelägna sjön. Hälleforsnäs (Hnä, 55 km/km 77) är numera enda station mellan Eskilstuna och Flen där alla persontåg stannar. Här grundades ett järnbruk redan på 1600-talet men stationsmiljön domineras nu av ett sågverk. I Mellösa (Mlö, 63 km/km 69) gör numera inga persontåg uppehåll. Banan går sedan längs Mellösasjön.

Ett tåg Linköping-Sala bestående av X50 9004 rullar norrut längs Mellösasjön. Foto i juli 2017, Markus Tellerup.Ett tåg Linköping-Sala bestående av X50 9004 rullar norrut längs Mellösasjön den 29 juli 2017. Foto Markus Tellerup.

Vid Flens övre (Fsö, 69 km/km 63) går ett spår ned till stationen i Flen (Fle, 70 km) - detta används av persontågen mellan Eskilstuna och Norrköping samt vissa godståg. Så korsas Västra stambanan på en bro. Banan fortsätter genom utkanterna av Flen. Av de ursprungliga sex stationerna längs sträckan ner till Nyköping återstår idag bara två. Silinge (Sii, 76 km/km 56) är den ena av dem. Det skogsdominerade landskapet ersätts nu av öppnare och mera omväxlande - typiskt sörmländsk - natur. I Vadsbro (83 km/km 49) har stationen lagts ned liksom i Bettna (90 km/km 42). Vadsbro stationshus är ett av de större längs banan - ett tvåvåningshus i tegel från 1914. I Bettna har stationshuset rivits. I den lilla orten Vrena (Vre, 97 km/km 35) finns däremot mötesstationen kvar. Vrena ligger mellan sjöarna Långhalsen och Hallbosjön. Järnvägen går över näset emellan dem och har Långhalsen på vänster sida.

Två ellok typ 185 passerar Vrena med ett två vagnar kort godståg från Borlänge till Oxelösund. Stationshuset från 1875 finns ännu kvar. Foto i juli 2017, Markus Tellerup.Två ellok typ 185 passerar Vrena med ett två vagnar kort godståg från Borlänge till Oxelösund. Stationshuset från 1875 finns ännu kvar. Foto i juli 2017, Markus Tellerup.

I Stigtomta (105 km/km 27) fanns en av de nu nedlagda stationerna liksom ännu en medeltida kyrka efter samhället på banans vänstra sida. Samma öde som Stigtomta station har den i Larslund (111 km/km 21) gått till mötes. En bit väster om Nyköping C ansluter banan till Nyköpingsbanan från Åby. Denna korsas först på en blåmålad stålbro varpå OFWJ/TGOJ-banan når stationen Nyköping Södra (Nks, 119 km/km 13). Förbindelsespår till Nyköping C (Nk) på Nyköpingsbanan finns i bägge riktningarna men det är bara det mot Åby som normalt används. Stationshuset vid Nyköping C passeras på banans vänstra sida. Stationen ligger en bit ifrån centrala staden som banan sedan passerar.

Mellan Nyköping och Oxelösund har det bara funnits en station och även den är numera nedlagd - Stjärnholm (127 km/km 5). Precis som Nyköping ligger Stjärnholms slott vid en vik av Östersjön. Därefter går banan ut på den udde där Oxelösund (Oxd, 132 km/km 0) är beläget. För att vara en stad utan persontrafik breder järnvägen ut sig ordentligt i Oxelösund. Godsbangården ligger vid det särpräglade pistagegröna stationshuset. Bakom stationshuset syns den modernistiska klockstapeln till St Botvids kyrka från 1957. Söder om bangården ligger den isfria hamnen som haft sådan betydelse för staden. Både den och järnverket ute på uddens östra del har spårförbindelse.

I Oxelösund håller Sörmlands Veteranjärnväg till och på lokstallsområdet finns ett järnvägsmuseum.

Bild: Stationshuset i Oxelösund 2003. Foto Markus Tellerup.Stationshuset i Oxelösund 2003. Foto Markus Tellerup.
Bild: X50 3245 som tåg Norrköping-Uppsala rullar in på stationen i Hälleforsnäs 2003. Stationshuset revs åtta år senare, Foto Markus Tellerup.X50 3245 som tåg Norrköping-Uppsala rullar in på stationen i Hälleforsnäs 2003. Stationshuset revs åtta år senare, Foto Markus Tellerup.Bild: TGOJ:s Ma-lok nr 403 och 878 passerar Nyköping Södra den 1 april 2003 med ståltåget från Oxelösund till Borlänge. Foto Markus Tellerup.TGOJ:s Ma-lok nr 403 och 878 passerar Nyköping Södra den 1 april 2003 med ståltåget från Oxelösund till Borlänge. Foto Markus Tellerup.Hamnområdet i Oxelösund 2003. Spåret till vänster leder till stålverket. I vänstra hörnet står ett diesellok typ V11 som används i växlingen i Oxelösund. Foto Markus Tellerup.Hamnområdet i Oxelösund 2003. Spåret till vänster leder till stålverket. I vänstra hörnet står ett diesellok typ V11 som användes i växlingen i Oxelösund. Foto Markus Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind mfl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar, Historik, TGOJ 1927 (faximilutgåva 1993)
- Ernst Wannedal: Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar, TGOJ 1927-1990, TGOJ AB 1993
- Gösta Hellgren: Eskilstuna järnvägsstationer, tidskriften Tåg nr 10/1975
- Gösta Hellgren: Elektrifieringen vid TGOJ, tidskriften Tåg nr 3/1976
- Gösta Hellgren:Oxelösunds hamn och lokstation, tidskriften Tåg nr 9/1976
- Gösta Hellsten: En tågresa genom Södermanland, tidskriften Tåg nr 9/1978
- Gösta Hellgren: OFWJ första trillinglok - TGOJ litt M3 nr 46-50, tidskriften Tåg nr 1/1980
- Hans Björndahl: Bettna - min barndoms järnvägsstation, tidskriften Tåg nr 3/1991
- Oskar Fröidh: Nedräkning i Eskilstuna - snart tar SJ över helt, tidskriften Tåg nr 8/1988
- Gösta Hellgren: Krigsvintervardag på TGOJ, tidskriften Tåg nr 4/1993
- Bengt Hultin: Ny teknik i Oxelösund, tidskriften Tåg nr 9/1993
- Historiskt.nu om TGOJ

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Svealand

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer