Kolbäck-Eskilstuna-Flens övre-Oxelösund

Ett ståltåg från Oxelösund på väg till Borlänge vid Mellösa 2017. Dragkraft är ett modernt ellok typ 185. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik, persontrafik Kolbäck-Flen
• Öppnad: Kolbäck-Eskilstuna 1875, Eskilstuna-Oxelösund 1877
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 132 km (varav Kolbäck-Rekarne 18 km, Rekarne-Eskilstuna 11 km, Eskilstuna-Flens övre 40 km, Flens övre-Oxelösund 63 km)
• Dubbelspår: Folkesta-Eskilstuna 6 km
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Kolbäck-Flen
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Kolbäck-Rekarne upp till 135 km/h, Rekarne-Eskilstuna upp till 200 km/h, Eskilstuna-Flen upp till 120 km/h, Flen-Oxelösund upp till 100 km/h

Historia

Den här banans ursprung står att finna i Oxelösund vars naturliga hamn vid Östersjön utnyttjats i åtminstone 500 år. När det blev aktuellt att bygga en järnväg för att forsla Berslagens produkter direkt ut till Östersjön föll valet naturligt nog på Oxelösund. Ett tidigare försök att knyta ihop Bergslagen med en betydande hamn vid Vänern (Köping-Hults Järnväg) blev aldrig fullbordat varför behovet kvarstod.

OFWJ - en av TGOJ:s föregångare

Järnvägsbolaget OFWJ (Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg) bildades år 1873. Bolaget köpte för säkerhets skull nästan hela Oxelösundshalvön, som då tillhörde närbelägna Stjärnholms slott, för att kunna bygga de anläggningar man behövde. Själva samhället Oxelösund var vid denna tid helt obetydligt - det har vuxit upp tack vare hamnen, järnvägen och förstås järnverket som tillkom något senare (1913).

1875 kom den första trafiken igång mellan Eskilstuna och Oxelösund. Den första januari 1877 startade trafik på hela sträckan Kolbäck-Oxelösund liksom på sträckan Valskog-Rekarne som också tillhörde bolaget (se vidare Svealandsbanan  h). De första åren skeppades främst träprodukter ut via Oxelösund, men 1878 anlände det första malmtåget från Bergslagen. Från 1800-talets slut ökade transporterna kraftigt för att nå sin toppnivå år 1939. Även produkter som togs in via hamnen transporterades givetvis på banan, t.ex. kol.

TGOJ bildas

För att öka konkurrenskraften inkorporerades de tre järnvägarna i ett gemensamt bolag - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

Malmen som transporterades till Oxelösund kom från flera gruvor, men en av de viktigaste har varit den i Grängesberg. Inledningsvis ombesörjdes transporterna på denna sträcka av tre olika järnvägsbolag - förutom OFWJ dels Köping-Hults (sedermera Örebro-Köpings) Järnväg, dels Frövi-Ludvika Järnväg. För att öka konkurrenskraften inkorporerades de tre järnvägarna i ett gemensamt bolag - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO). I november 1900 skapades en central förvaltning för de tre järnvägarna som förlades till Eskilstuna. 1931 ändrades namnet till TGOJ och detta år samordnades bland annat fordonsparken som fick gemensam numrering och märkning.

Lok och vagnar

De tunga malmtågen krävde från början lok med stor dragkraft och efterhand införskaffades allt starkare lok. Kulmen för ångloksepoken nåddes på 1930-talet då NOHAB i Trollhättan byggde de tre loken typ M3t för TGOJ - Sveriges starkaste ånglok i konkurrens med SJ:s malmtågslok typ R. En egenhet var att det konventionella cylindermaskineriet i dessa lok var ersatt av en ångturbin. Turbinloken användes fram till elektrifieringen 1953-54 då man skaffade ellok typ Bt och Ma till malmtågen.

Till persontrafiken skaffades lätta motorvagnståg typ Yoa104 och Yoa202 (sedermera X20/X21). Innan dess hade persontrafiken förutom av ångloksdragna tåg utgjorts av ångvagnar och längre fram även dieselelektriska motorvagnar (s.k. DEVA-vagnar) och Hilding Carlsson-rälsbussar. TGOJ köpte även några stålpersonvagnar som sedan även kunnat ses i SJ:s tåg (t ex TGOJ B1).

TGOJ M3t nr 71 i Gävle 1990. Detta är idag världens enda körklara ångturbinlok. Foto Markus Tellerup.

TGOJ förvandlas, förvandlas igen och försvinner

TGOJ tillhörde länge gruvbolaget i Grängesberg men förstatligades år 1978 då det kom att tillhöra SSAB. År 1989 blev det ett helägt dotterbolag till SJ. Den 19 april 1990 var en historisk dag för TGOJ då det sista malmtåget från Grängesberg till Oxelösund kördes. TGOJ:s allra sista malmtåg gick två år senare från Dannemora till Oxelösund. Sedan 1995 har ingen persontrafik bedrivits inom TGOJ:s ram. Huvudverksamheten blev istället flera verkstäder för tyngre underhåll av järnvägsfordon (i t.ex. Malmö, Örebro och Tillberga) som hade inordnats under TGOJ. Efter att fordonsunderhållet organiserats om blev man åter ett trafikföretag år 2000. TGOJ Trafik som man nu hette var helägt av Green Cargo och bedrev trafik över hela landet men hade sitt nav i Eskilstuna med huvudkontor och verkstad. Den 1 januari 2011 inkorporerades TGOJ Trafik i Green Cargo och det anrika namnet TGOJ försvann formellt från järnvägssverige.

TGOJ Ma 406 med ett tåg mot Oxelösund strax norr om Eskilstuna i april 2003. Foto Markus Tellerup.

Nedlagd persontrafik Flen-Oxelösund

1983 försvann huvuddelen av persontrafiken mellan Flen och Oxelösund (definitivt från 1985-86). Persontrafiken på resten av banan har däremot utvecklats - på 1990-talet startades InterRegio-trafik på sträckan Uppsala-Västerås-Norrköping som kördes med X2-tåg (som dock senare ersattes med andra motorvagnstyper). För att möjliggöra tyngre godståg än tidigare har banan dessutom uppgraderats till 25 tons axellast.

Ett tåg Sala-Linköping bestående av X12 3220 passerar Borgåsund mellan Kolbäck och Eskilstuna den 26 juli 2017. Foto Markus Tellerup.

Trafik

Ingen ordinarie persontrafik förekommer på sträckan Flen-Oxelösund. Mellan Kolbäck och Flens övre går Mälartågs regionaltåg (motorvagnar typ ER1 eller X50) som trafikerar hela eller delar av sträckan Uppsala-Sala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping. På sträckan Rekarne-Eskilstuna tillkommer Svealandsbanans tåg.

Godstrafiken präglas ännu av f d TGOJ:s trafik- och underhållscentrum i Eskilstuna. Här finns även en terminal för kombitrafik. De tunga ståltågen mellan Oxelösund och Borlänge är också ett stående inslag i banans godstrafik.

Reginatåget X50 3244 på väg mellan Västerås och Eskilstuna korsar Mälaren vid Kvicksund. Foto i mars 2003, Markus Tellerup.

Beskrivning

Tågen mot Eskilstuna är de enda som gör uppehåll vid stationen i Kolbäck (Kbä, 0 km/km 217) som genomkorsas av