Bollnäs-Edsbyn-Orsa

Inlandsbanans TMZ-lok med ett kalktåg vid kalkbruket i Kallholsfors den 2 juli 2014. Foto Johan Siirak.Inlandsbanans TMZ-lok med ett kalktåg vid kalkbruket i Kallholsfors den 2 juli 2014. Foto Johan Siirak.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Sporadisk godstrafik Orsa-Kallholsfors, i övrigt ingen trafik
  • Öppnad: Bollnäs-Voxna 1899, Voxna-Orsa 1900
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 118 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia

Den här banan utgör en tvärförbindelse mellan Norra stambanan i Bollnäs och Inlandsbanan i Orsa. Idag är det dock länge sedan den fungerade som en sådan - i huvudsak har bara dess båda ändar använts för reguljär trafik på senare tid.

Dala-Hälsinglands Järnväg

Inte minst för att underlätta transporterna av områdets skogsprodukter bestämde man sig för att bygga banan på 1890-talet. En av de drivande var greve Walter von Hallwyl (samme Hallwyl som ligger bakom Hallwyllska museet i Stockholm) på Woxna bruk eller Ljusne-Woxna AB som bolaget hette. Först invigdes sträckan mellan Bollnäs och Voxna, året var nu 1899. Ett par månader senare, i januari 1900, öppnades hela banan. Bolaget fick namnet Dala-Hälsinglands Järnväg (DHdJ). Man byggde även en tre kilometer lång bibana från Göringen till Dalfors som stod färdig 1902 (nedlagd 1960).

Tidigt en statsbana

Banan har länge varit en tämligen orolig historia. Redan 1917 hade bolaget ombildats och banan utarrenderats till SJ. Den såldes sedan till staten efter den tioåriga arrendetiden. Under SJ-tiden blev järnvägen det som den är på kartan - en möjlighet till att förbinda trafiken på stambanan med Inlandsbanan och därmed skapa en mera rationell godstrafik även på dessa båda banor. Förutom ved, träkol och produkter från sågverken längs banan har genom åren stora mängder kalk lastats ut från kalkindustrin i Kallholsfors.

Redan 1917 hade bolaget ombildats och banan utarrenderats till SJ

På 1960-talet hade landsvägstrafiken konkurrerat ut en del av underlaget för både gods- och persontrafiken. Den senare reducerades och lades ned helt den 1 september 1971. Ett drygt halvår senare försvann även godstrafiken mellan Edsbyn och Furudal och den forna tvärbanan trafikerades bara i ändarna, det vill säga Bollnäs-Edsbyn och Furudal-Orsa. Mellansträckan blev dock aldrig formellt nedlagd.

Stormigt 90-tal

Godstrafiken minskade ytterligare efter 1972 och så småningom blev en nedläggning även av Furudal-Orsa aktuell. Räddningen blev lokala krafter som skapade bolaget Dalatåg AB 1991, en lösning som blev möjlig efter avregleringen av godstrafiken. Trafiken - som bedrevs med en Z67-lokomotor och Inlandsbanans inhyrda T44-lok - utvecklades väl till en början men bolaget tvingades ändå ge upp år 1996. Trafiken övertogs för en tid av BK Tåg AB som för första gången gav sig i kast med godstrafik.

På sträckan Bollnäs-Edsbyn fick det nybildade bolaget Woxna Express ta över trafiken 1994. Woxna Express tog även hand om lokal godstrafik på stambanan från och till Bollnäs och senare också bland annat trafik till Vallvik och Söderhamn på Ostkustbanan. På bandelen Edsbyn-Furudal förekom vid det här laget endast turisttrafik med cykeldressiner, men efter viss upprustning kunde Woxna Express starta genomgående trafik igen år 1996 för första gången på 24 år. Massaved började transporteras Sveg-Orsa-Bollnäs-Vallvik. Ett nytt bolag - Orsatåg AB - tog över trafiken från Woxna Express i början av 1999, men trafiken upphörde dock 2001.

Bild: Dressincykling väster om Edsbyn 1990
Sommaren 1990 kunde man hyra cykeldressin för att färdas på banan mellan Edsbyn och Furudal. Här strax väster om Edsbyn.

Dala-Hälsinglands Järnväg återuppstår

1988 bildades en järnvägsförening som "återanvände" namnet Dala-Hälsinglands Järnväg. Föreningens syfte var och är dels att söka få banan bevarad i sin helhet och utveckla den reguljära trafiken, dels bedriva musei- och turisttrafik på banan. Man startade uthyrning av cykeldressiner på sträckan Edsbyn-Furudal (som i viss utsträckning dock påbörjades redan 1985) samt trafik med två Y7-rälsbussar, efter något år även med ångtåg. De två Y7-vagnarna har sedermera hamnat på banan Ängelsberg-Kärrgruvan.

Endast sporadisk trafik

Banverket stängde år 2002 det mellersta avsnittet Edsbyn-Furudal för all trafik på grund av dåligt spårläge. I början av juli 2004 upphörde även timmertrafiken från Edsbyn till Bollnäs. Vagnuttagningarna Alfta-Bollnäs upphörde året därpå. Bandelen Furudal-Orsa tillhör numera Inlandsbanan AB som har kört sporadisk trafik på sträckan Kallholsfors-Orsa. Framtiden för banan i stort är för närvarande oklar.

Woxna Express med sin lokomotor Z67 649 strax öster om Voxna den 27 juni 1996. Foto Johan Siirak.Woxna Express med sin lokomotor Z67 649 strax öster om Voxna den 27 juni 1996. Foto Johan Siirak.

Trafik

Ingen reguljär persontrafik. Bandelen Furudal-Orsa, som förvaltas av Inlandsbanan AB, har haft sporadisk godstrafik i form av kalktåg från kalkbrottet i Kallholsfors. Orsa Jernvägsförening har kört enstaka museitågskörningar på sträckan Furudal-Orsa.

Beskrivning

Bild: Vagnuttagning vid FrelugaDagens vagnuttagning Alfta-Bollnäs med T44 416 mellan Söräng och Freluga den 16 juni 2004. Denna trafik upphörde året efter. Foto Markus Tellerup.

Banan följer Norra stambanan en kort bit söderut från Bollnäs (Bn, 0 km) station. Vid utfarten hade DHdJ sin lokstation (Säversta). Sedan svänger den västerut. Fram till Voxna går järnvägen fram genom ett omväxlande lanskap i Voxnans dalgång. Sunnerstaholm (3 km) före detta hållplats passeras. I byn Freluga (8 km) fanns tidigare en station. Söräng (Säg, 12 km) och Runemo (Rum, 17 km) är före detta stationer där det har lastats en del gods under årens lopp. Strax före Runemo korsas Voxnan. Alfta (Aft, 21 km) är ett lite större samhälle. Spåret fortsätter längs älven förbi Viksjöfors (28 km). Ovanåker (32 km) har fått ge namn åt den kommun där idag Edsbyn är centralort.

Bild: Timmerlastning i Edsbyn
Timmerlastning i Edsbyn juni 2004.

Bild: Lokstallet i Orsa
Lokstallet i Orsa. Till höger Orsatågs avställda T21-lok nr 84. Foto i juni 2003.

Edsbyn (Edn, 36 km) är den största orten längs banan och känd för sitt bandylag samt sin tillverkning av skidor och kontorsmöbler. Älmeskullen (44 km) och Homna (47 km) fd hållplatser passeras. Från Voxna (Vna, 51 km) svänger banan söderut och lämnar därmed Voxnan. Från Voxna utgick mellan åren 1908 och 1932 en smalspårig (802 mm) järnväg vidare norrut längs Voxnan upp till Lobonäs. Voxna-Lobonäs Järnväg bedrev en viss persontrafik men byggdes främst för att lättare kunna exploatera Ljusne-Woxna AB:s stora skogsmarker.

Efter någon halvmil är banan i Dalarna och hade längs vägen hållplatser vid namn Finnshögst (58 km), Tungsen (59 km) och Åssjöbo (63 km) innan den når Göringen (Grn, 69 km). Här fanns en kort bibana ner till Dalfors vid Amungen fram till 1960. Stationshuset i Göringen har rustats upp av föreningen Dala-Hälsinglands Järnväg. På vägen till Östanvik (80 km) passeras sedan banans högsta punkt som ligger 288 meter över havet.

Furudal (Fda, 86 km) ligger mellan sjöarna Oresjön i öster och Skattungen i väster. Banan går sedan i över en mil nära Skattungens södra strand. Nära fd hållplats Tappudden (Tpu, 87 km) korsas sjön där den är som smalast. Senare passeras Skattungsjön (93 km) fd hållplats. Skattungbyn (101 km) är ett lite större samhälle som ligger strax söder om järnvägen. Banan följer nu Oreälven som rinner ut i Orsasjön vid Orsa. Mässbacken (108 km) var en av banans stationer när det begav sig. I Kallholsfors (Klh, 111 km) - ursprungligen Kallholn - går spåret rakt igenom kalkindustrins område. Banan når Orsa (118 km) norrifrån och ansluter till Inlandsbanan.

Bild: FrelugaFreluga 2004. Under banans första tio år var Freluga klassad som station, sedan håll- och lastplats. Fick kunglig glans när kungaparet åkte ångtåg hit på sin Eriksgata 1987.
Bild: AlftaStationshuset i Alfta rustades upp i början av 1990-talet och blev även föreningen DHdJ:s hemvist. Foto i juni 2004.

 

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Bengt Hammar: Något om Dala-Hälsinglands järnväg och Orebygden, tidskriften Tåg nr 1/1983
- Max Goldschmidt: snälltåg på f d Dala-Hälsinglands järnväg, tidskriften Tåg nr 7/1983
- Bengt Hammar: Orsa-Bollnäs och Voxna-Lobonäsbanorna, tidskriften Tåg nr 6/1986
- Christer Hammare, Dala-Hälsinglands Järnväg, linjen som vägrade att dö - del 1, tidskriften Tåg nr 2/1997; del 2, tidskriften Tåg nr 3/1997
- Erik Forss: Med TMX i timmertågen, tidskriften Tåg nr 8/1998
- Christer Hammare: Edsbyn-Furudal har blivit länsjärnväg, tidskriften Tåg nr 2/1999
- Historiskt.nu om Dala-Hälsinglands Järnväg

Om Woxna-Lobonäs Järnväg
- Göran Engström: Voxna-Lobonäs järnväg 1908-1932, 1996
- Bengt Hammar: Voxna-Lobonäs järnväg, tidskriften Tåg nr 9/1983
- Gunnar Eriksson: Voxna-Lobonäs järnväg (WLJ), tidskriften Tåg nr 7/1989
- Historiskt.nu om Woxna-Lobonäs Järnväg

Annons

Beställ t-shirts och andra varor med järnvägsmotiv