Fakta & Historia
SJ Hg 770 i Sandviken 1986. Foto Markus Tellerup.
Fakta
- Status: Utgången
- Typ: Ellok
- Axelföljd: Bo'Bo'
- Längd: 11720 mm (Ha/Hb), 12500 mm (Hc-Hg)
- Tjänstevikt: 49,4 ton (Ha), 51,2 ton (Hb), 59,8 ton (Hc), 62,2 ton (Hd), 63,6-64,8 ton (Hg)
- Effekt: 1300 kW (Hg)
- Hastighet: 70-80 km/h
- Tillverkare: Asea
- Byggår: 1936-1939 (Ha), 1939-1940 (Hb), 1942-1944 (Hc), 1942 (Hd), 1947-1951 (Hg)
- Byggt antal: 40 (Ha), 22 (Hb), 12 (Hc), 4 (Hd), 65 (Hg till/övertagna av SJ), 7 (Hg till TGOJ)
- Ursprunglig nummerserie: 451-480 (Ha), 501-522 (Hb), 523-534, 551 (Hc), 551-554 (Hd), 654-681, 751-787 (SJ Hg), 201-207 (TGOJ Hg)
- Tillhörde: SJ och TGOJ
Boggieloket som såg ut som ett strykjärn
Under 1930-talet började SJ elektrifiera även mindre sidobanor. Dessa hade lägre standard än huvudlinjerna och krävde alltså lättare lok. Asea och SJ tog därför i samarbete fram H-loken som på flera sätt skilde sig från tidigare ellok som oftast varit tvåhyttslok med koppelstångsdrift. H-loken var liksom Öc/Öd-loken boggielok och hade en enda hytt mitt på loket med två huvar på vardera sidan.
Dåliga gångegenskaper
Serien av H-lok inleddes med 40 Ha-lok som levererades 1936-1939. Loken visade sig snart ha ganska usla gångegenskaper eftersom boggierna inte var tillräckligt fjädrade. Loken skakade och krängde och maxfarten fick sättas ner från 90 km/h till 70 km/h. Trots det beställdes en andra serie lok där dock konstruktionen ändrades något. Dessa 22 lok fick littera Hb.
"Strykjärn"
Erfarenheterna ledde till ett flertal förbättringar i Hc- och Hd-loken. Loken gjordes längre, fick bättre fjädring och balanserades om genom att hytten flyttades en bit så att huvarna blev olika långa. Detta utseende kom att ge loken smeknamnet "strykjärn".
Riktigt bra blev dock först Hg-loken där motorn och drivanordningen förstärktes (littera He och Hf hoppades över och några lok med det litterat har aldrig funnits). Största hastighet sattes försiktigtvis till 80 km/h. Totalt 65 Hg-lok levererades till SJ 1947-1951, men i denna summa ingick också några privatbanelok som strax efter leverans övertagits av SJ när banorna förstatligades. Asea byggde även sju Hg-lok till TGOJ.
Humle och Dumle
Loken användes i lättare person- och godståg och i växling. I lokaltrafiken Göteborg-Alingsås kördes persontåg med B6-vagnar och ett Hg-lok i varje ände och folkhumorn gav dessa tåg namnet "Humle och Dumle" efter några figurer i ett barnprogram. Samma arrangemang användes också på linjen Örebro-Svartå.
Slopning
Ha-, Hb-, Hc- och Hd-loken slopades alla under 1960- och 70-talen men tre av Hd-loken fick förlängt liv genom att de byggdes om till Hg.
Under 1970-talet fick 36 av Hg-loken multipelutrustning och ny littera Hg2. Två multipelkopplade Hg2 kunde till skillnad från ett ensamt lok även dra tunga godståg. Hg- och Hg2-loken fortsatte att gå i trafik under hela 1980-talet och de sista loken hängde med ända till 1992. TGOJ:s sista Hg-lok slopades 1993.
Flera Hg-lok finns bevarade, bland annat hos Bergslagernas Järnvägssällskap, Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum och Sveriges Järnvägsmuseum.
SJ Ha 479 med persontåg i Södertälje 1955. Foto Seved Walther/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB03583).
SJ Hb 503 1939. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAGD00034).
SJ Hg2 677 i Sandviken 1989. Märket i fronten är för Göteborgsregionens Lokaltrafik, loket hade tidigare använts i lokaltågen Göteborg-Alingsås. Foto Markus Tellerup.
SJ Hg2 656 med godståg mellan Sandviken och Forsbacka i februari 1990. Foto Markus Tellerup.
TGOJ Hg 204 1954. Färgsättningen var mörkgrön med gula linjer. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAFP00079).
