Kil-Daglösen-Ställdalen

Godståg vid Loka 2005. Dragkraft är ett TMY-lok i specialmålning. Foto Mattias Eriksson.

Fakta

• Trafik: Persontrafik och godstrafik
• Öppnad: 1877
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 141 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: Kil-Hällefors D2 - 22,5 ton, Hällefors-Ställdalen E4 - 25 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 140 km/h

Historia

Järnvägen Kil-Ställdalen är den mellersta delen av den linje som en gång var Bergslagernas Järnvägars (BJ:s) huvudlinje från Göteborg till Falun. Trafik på hela sträckan Kil-Ställdalen kom igång 1877 - två år innan hela linjen invigdes.

Karaktäristiska kontaktledningsstolpar

Mer om BJ:s historia finns på sidan om Göteborg-Kil. Kil-Ställdalen elektrifierades liksom resten av BJ under tiden för andra världskriget. Bland annat detta faktum gjorde att man till stor del använde kontaktledningsstolpar av betong istället för stål, som var dyrt under denna tid. Stolparna var länge ett kännetecken för de gamla BJ-linjerna men under 2000-talet byttes betongstolparna ut mot nya av stål.

Möte i Daglösen

Två tåg bestående av X16/X17-motorvagnar möts i ett dimmigt Daglösen 1975. Foto Jörgen Larsson.

Efter statsövertagandet

SJ övertog BJ 1948. Redan 1970 drogs den genomgående persontrafiken på sträckan in, men i ytterligare 15 år kunde man åka lokaltåg, främst rälsbussar av typ X16, mellan Kil och Ställdalen. Sedan dess har persontrafiken varit sporadisk. Under 1990-talet inskränkte den sig till sommartrafik med enstaka tågpar i varierande relationer. 1992 kördes till och med direkta tåg Kristinehamn-Östersund via Ställdalen.

Anslutningen till Inlandsbanan

Anslutningen till den sydligaste delen av Inlandsbanan har varierat något under årens lopp. Från början korsade BJ och dåvarande Östra Wermlands järnväg - ÖWJ (se vidare Kristinehamn-Filipstad) varandra i Herrhult. 1964 byggdes en förbindelse från Nykroppa på f d ÖWJ till Bergslagsbanan i riktning västerut. Däremot revs linjen mellan Nykroppa och Herrhult (-Persberg). Tåg mellan Kristinehamn och till exempel Hällefors fick länge gå västerut och byta riktning i Daglösen. För att komma ifrån detta togs sommaren 2002 ett nytt förbindelsespår i bruk vid Nykroppa mellan banan från Kristinehamn och Bergslagsbanan i riktning Ställdalen. På så sätt skapades ett så kallat triangelspår vid Nykroppa.

Genvägen i Bergslagen, bestående av en Y1-motorvagn, gör uppehåll i Bredsjö 12 januari 2010. Se fler bilder i reportaget Vinter i Bredsjö. Foto Frederik Tellerup.

Genvägen i Bergslagen

Det nya triangelspåret i Nykroppa skapade också nya möjligheter för persontrafik. I augusti 2003 var det premiär för "Genvägen i Bergslagen", en förbindelse från Kristinehamn till Ludvika via Nykroppa, Hällefors och Ställdalen. Tågen bestod av dieselmotorvagnar typ Y1 i ett samarbete mellan bland andra Värmlandstrafiken, Rikstrafiken och trafikutövaren Tågkompaniet. 2010 beslöt dock Rikstrafiken att inte fortsätta anslå pengar till "Genvägen" som upphörde vid tidtabellsskiftet i juni 2011.

Persontrafiken återkom dock på sträckan igen 2012 då Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab) började köra persontåg Göteborg-Kristinehamn-Falun.

Upprustning

Linjen Kil-Ställdalen förde länge en tynande tillvaro på grund av låg standard och kapacitet, som avsaknad av automatisk tågkontroll (ATC), fjärrblockering och långa avstånd mellan mötesstationerna. Med ökande belastning på bland annat Västra stambanan blev det angeläget att bättre kunna utnyttja denna bandel, främst för godstrafiken. Under 2010 och 2011 rustades sträckan Hällefors-Ställdalen upp med syfte att höja banstandarden och kapaciteten. Spår och kontaktledning byttes ut och de för bandelen karaktäristiska kontaktledningsstolparna i betong försvann. Ytterligare investeringar på hela banan gjordes fram till 2018, som införande av fjärrblockering och flera nya mötesstationer, bland annat i Geijersdal och Herr­hult.

Tågabs loktåg från Falun, ett av de fåtaliga persontågen som trafikerar Kil-Ställdalen, ankommer Kil i juni 2026. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Persontrafiken är begränsad men banan är en del av Tågabs linje Göteborg-Kil/Kristinehamn-Falun/Mora. Några tåg kör hela banan Kil-Ställdalen, medan andra kör via Kristinehamn på Värmlandsbanan och då bara trafikerar delen Nykroppa-Ställdalen. I tågen används Rc-lok med personvagnar, eller X10-motorvagnar. Trafiken är stort sett begränsad till veckoslut.

Vid störningar och banarbeten på andra banor förekommer det att banan används för omledningar.

Godstrafiken består främst av genomgående godståg som körs av bland andra Green Cargo, CargoNet, SHN Cargo och OnRail.

På sträckan Nykroppa-Hällefors körs ett dagligt tågpar mellan Kristinehamn och Hällefors av Tågab.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo för en station - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

• Trafikverket: Trafikinformation
• 1409 Trafikinformation
• Resrobot - reseplanerare för hela Sverige

För den specialintresserade:

• Trafikverkets tågplan

Annons

Norska CargoNets godståg passerar den tidigare stationen i Deje 2026. Här mötte Bergslagsbanan smalspåriga Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) fram till 1990. NKlJ:s f d stationshus kan ses til höger och ovanför loket skymtar även lokstallet. På den stora ytan mellan spåret och stationshuset fanns fram till nedläggningen en stor bangård med både normalspår och smalspår. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Från järnvägsknuten Kil (Kil, 0 km/km 246) med järnvägar i fem riktningar går denna bana mot nordost. Strax korsas bansträckningen för en av Sveriges historiskt mest omtalade järnvägar, nämligen Frykstabanan - eller mera korrekt Frykstads Järnväg - som en gång i tiden förband Fryksta lastplats vid Nedre Fryken med Lyckan vid Klarälven. Den anlades 1849 som hästbana och var den första som övergick till ångloksdrift, vilket skedde år 1855. Loket "Fryckstad" kan alltjämt beskådas på Sveriges Järnvägsmuseum. Banan lades ned 1871 när den ersattes av en normalspårig sidolinje till Nordvästra stambanan (nu Värmlandsbanan) och revs upp året därpå.

Vid Deje (De, 16 km/km 230) korsas Klarälven. I Deje mötte Bergslagsbanan tidigare smalspåriga Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) som en gång i tiden förband bland annat Hagfors och Munkfors med Skoghall nere vid Vänern. På sin tid hade Deje en omfattande verksamhet för omlastning samt överflyttning av normalspårsvagnar till smalspåriga överföringsvagnar. Godstrafiken på den sista kvarvarande sträckan Hagfors-Deje lades ner 1990, medan den sista persontrafiken på NKlJ (Hagfors-Deje-Karlstad) försvann 1964. Se vidare Hagfors-Stjärnsfors. I dag finns det bara ett genomgående spår i Deje.

Från Deje fortsätter banan genom Värmlandsskogarna rakt österut. Den går genom Mölnbackatunneln (152 m) och passerar sedan Mölnbacka (22 km/km 224) före detta station. Molkom (Mko, 32 km/km 214) är idag första station efter Kil. Därefter följer Lindfors (39 km/km 207), Geijersdal (Gdl, 47 km, km 199) och Brattforshyttan (53 km/km 193) som alla tre är före detta stationer. Geijersdal klassas fortfarande som linjeplats medan Lindfors och Brattforshyttan är borta från järnvägskartan. Daglösen (Dgö, 62 km/km 184) station ligger vid sjön med samma namn. Strax före stationen avviker Inlandsbanan mot Filipstad.

Den tidigare hållplatsen i Hornkullen (69 km/km 177) passeras. Banan går sedan i utkanten av Nykroppa (Nka, 70 km/km 176) där Inlandsbanan återigen avviker, nu söderut mot Kristinehamn. Anslutning finns från Bergslagsbanans båda väster- och österifrån, alltså ett triangelspår. I den östra delen av den nuvarande spårtriangeln låg den gamla järnvägsknuten Herrhult (Hlt, 72 km/km 174). Fram till 1964 korsades Bergslagsbanan och Inlandsbanan här men från detta år började Inlandsbanans tåg istället gå via Hornkullen-Filipstad.

Bergslagsbanan slingrar sig vidare och genomkorsar Lokatunneln (159 m) en kort bit före Loka (Loka, 83 km/km 163) före detta hållplats. Därefter följer Grythyttan (Ghy, 94 km/km 152). Även här har mötesspåret rivits upp men en kort perrong finns en bit söder om det gamla stationshuset. Här stannar dock bara Tågabs fåtaliga persontåg. Om det finns pengar kvar i plånboken kan man promenera några hundra meter upp från hållplatsen till det berömda gästgiveriet. Grythyttan var fram till 1930-talet ändpunkt för den lilla Svartälvs Järnväg som fick sluta sina dagar som övningsbombmål för flygvapnet.

Ett Ma-lok med godståg en kall januaridag i Hällefors 2010. Foto Frederik Tellerup.

Efter Grythyttan stryker banan intill sjön Torrvarpen. Vid linjeplatsen Grythyttans Norra (Ghyn, 99 km/km 147) lastas ibland gods. Sedan kommer vi till ännu en anrik bruksort - Hällefors (Hlf, 102 km/km 144). Under åren 2006-2016 stannade persontågen vid hållplatsen Hällefors Norra (102 ½ km/km 143) som låg lite närmare centrum än stationen. Nu är dock stoppen tillbaka vid stationen som blivit ett litet resecentrum. I Hällefors anslöt tidigare smalspåriga Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar. Bland annat en omlastningskran och stationshuset Hellefors Bruk kan fortfarande beskådas. Några mil norrut finns en annan sevärdhet - en av Bergslagens gamla hästdragna banor som har återuppbyggts. Den ligger vid det lilla samhället Älvsjöhyttan.

En herrgård med hållplats

Bredsjö mellan Hällefors och Ställdalen är en av de minsta orterna utmed Bergslagsbanan. Här bor inte mer än ett hundratal personer men fram till 2011 stannade Genvägens tåg. Hållplatsen låg vid den gamla stationen men 2007 fick orten ytterligare en hållplats vid Bredsjö herrgård.

Herrgården är numera hotell och för underlätta för besökande stannade tågen under sommaren istället vid herrgården. På bilderna från januari 2010 ses hållplatsen med herrgårdens huvudbyggnad i bakgrunden och ett passerande tåg mot Ludvika. Numera stannar inte längre några tåg i Bredsjö.

Bergslagsbanans fortsättning från Hällefors passerar sedan hållplatsen i Sikfors (Sif, 109 km/km 137) som tidvis använts sommartid. För att förbättra kapaciteten på sträckan har den nya mötesstationen Kejsarbäcken (Keb, 119 km/km 127) byggts strax före Bredsjö. Vid gamla Bredsjö (Brö, 121 km/km 125) station anslöt tidigare en stor enskild järnväg, nämligen Nora Bergslags Järnvägars linje till Gyttorp. Trafiken upphörde 1977. I Bredsjö har det funnits två olika hållplatser, förutom den vid stationen också en vid herrgården (se faktarutan) men numera stannar inte längre några tåg.

Banan fortsätter genom ödemark, men en bit före Ställdalen passerar den i utkanten av Kopparberg. Här vid sjön Ljusnaren spelas sommartid Opera på Skäret i en stor före detta torklada för timmer. Speciella operatåg, främst från Stockholm använder sig av den närbelägna hållplatsen Skäret (Skrt, 136 km/km 110). Härifrån är det inte långt till Ställdalen (Stl, 141 km/km 105). Banan ansluter här från sydväst till linjen Frövi-Borlänge.

SHN Cargos godståg från Göteborg till Insjön ankommer Ställdalen i juni 2026. Foto Frederik Tellerup.

Ett stålämneståg till Hällefors med TGOJ Ma 963 i spetsen passerar Bredsjö 14 januari 2010.

Mellan Sikfors och Bredsjö slingrar sig banan förbi Sirsjöberget. Här låg tidigare Sirsjöbergets gruva som försåg bruket i Hällefors med råvara. Lägg märke till stolparna av betong som numera är utbytta. Foto 2004, Roy Mårtensson.

Värmlandstrafiks Y1-motorvagnar 1276 och 1277 som tåg mot Ludvika i Daglösen sommaren 1994.

Stationen i Hällefors våren 2003. Kontaktledningen har nyligen bytts ut och de ursprungliga betongstolparna har hamnat på sophögen.

Tågab TMY 102 med ett tåg Hällefors-Kristinehamn nära Loka i april 2003. Skylten markerar gränsen mellan Värmland och Västmanland. Foto Mattias Eriksson.

Solglimtar och mörka moln över Bergslagsbanan. Nyupprustad bana och igenbommat stationshus i Grythyttan våren 2003.

Stationshuset i Bredsjö ägs av ett kulturkooperativ som etappvis har renoverat huset. Foto 2006, Christian Tellerup.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind m fl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Bergslagernas Jernvägssällskap 1979
- Andreas Kant: Daglösen, Sverige, tidskriften Tåg nr 1/1983
- Lennart Liljendahl: Elektrifieringen av GDG-nätet, tidskriften Tåg nr 10/1983
- Roland Svensson: Daglösen - en annan tids station, tidskriften Tåg nr 3/1986
- Peter Löf: Herrhult - övergiven station i Värmlandsskogarna, tidskriften Tåg nr 8/2000
- Peter Löf: Herrhult - mer än en nedlagd järnvägsstation, tidskriften Tåg nr 1-2/2001
- Jan Lundstrøm: Daglösen - idyll vid sidan av allfarvägen, tidskriften Tåg nr 9/2003
- Martin Oscarsson: BJ - privatbanespåren försvinner, tidskriften Tåg nr 4/2011
- Historiskt.nu om Bergslagernas Järnvägar
- Partnerskap Bergslagsbanan

Om Frykstabanan
- Peter Löf, Frykstabanan fyller 150 år, tidskriften Tåg nr 5/1999

Om Säfsnäs Järnväg och Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar
- Erik Sundström & Hans Eriksson: Smalspår och sjöfart i Bergslagen, Stenvalls Förlag 2003
- Lennart Danielsson: Säfsnäs järnväg (SVJ), tidskriften Tåg 6/1987
- Lars Olof Lind: Vad återstår av Säfsnäs järnväg? Intryck från en vandring från Hörken till Neva, tidskriften Tåg 6/1987

Om Älvsjöhyttans hästbana
- Peter Löf: Älvsjöhyttan - byn som byggde en egen järnväg, tidskriften Tåg nr 9/1998

* Den nutida benämningen Bergslagsbanan omfattar denna sträcka samt sträckan Frövi-Borlänge-Gävle.