Kil-Daglösen-Ställdalen

Bergslagsbanan*

Godståg vid Loka 2005. Dragkraft är ett TMY-lok i specialmålning. Foto Mattias Eriksson.

Fakta

• Trafik: Persontrafik och godstrafik
• Öppnad: 1877
• SpÃ¥rvidd: 1435 mm
• Längd: 141 km
• DubbelspÃ¥r: Nej
• STAX: Kil-Hällefors D2 - 22,5 ton, Hällefors-Ställdalen E4 - 25 ton
• Elektrifierad: Ja
• Fjärrblockering: Ja
• ATC: Ja
• Trafikeringssystem: H
• Hastighet: Upp till 140 km/h

Historia

Järnvägen Kil-Ställdalen är den mellersta delen av den linje som en gång var Bergslagernas Järnvägars (BJ:s) huvudlinje från Göteborg till Falun. BJ behandlas i huvudsak under Göteborg-Kil. Trafik på hela sträckan Kil-Ställdalen kom igång 1877 - två år innan hela linjen invigdes.

Karaktäristiska kontaktledningsstolpar

Banan elektrifierades under tiden för andra världskriget. Bland annat detta faktum gjorde att man till stor del använde kontaktledningsstolpar av betong istället för stål, som var dyrt under denna tid. Allt sedan dess har dessa stolpar varit ett säkert kännetecken för att man har med en f d BJ-bana att göra. På senare tid har emellertid de flesta betongstolpar bytts ut mot nya av stål.

Två tåg bestående av X16/X17-motorvagnar möts i ett dimmigt Daglösen 1975. Foto Jörgen Larsson.

Efter statsövertagandet

SJ övertog BJ 1948. Redan 1970 drogs den genomgÃ¥ende persontrafiken pÃ¥ sträckan in, men i ytterligare 15 Ã¥r kunde man Ã¥ka lokaltÃ¥g, främst rälsbussar av typ X16, mellan Kil och Ställdalen. Sedan dess har persontrafiken varit mycket sporadisk. Under 1990-talet inskränkte den sig till sommartrafik med enstaka tÃ¥gpar i varierande relationer. 1992 kördes t o m direkta tÃ¥g Kristinehamn-Östersund via Ställdalen.

Anslutningen till Inlandsbanan

Anslutningen till den sydligaste delen av Inlandsbanan har varierat nÃ¥got under Ã¥rens lopp. FrÃ¥n början korsade BJ och dÃ¥varande Östra Wermlands järnväg - ÖWJ (se vidare Kristinehamn-Filipstad) varandra i Herrhult. 1964 byggdes en förbindelse frÃ¥n Nykroppa pÃ¥ fd ÖWJ till Bergslagsbanan i riktning västerut. Däremot revs linjen mellan Nykroppa och Herrhult (-Persberg). TÃ¥g mellan Kristinehamn och t ex Hällefors fick länge gÃ¥ västerut och byta riktning i Daglösen. För att komma ifrÃ¥n detta togs sommaren 2002 ett nytt förbindelsespÃ¥r i bruk vid Nykroppa mellan banan frÃ¥n Kristinehamn och Bergslagsbanan i riktning Ställdalen. PÃ¥ sÃ¥ sätt skapades ett sÃ¥ kallat triangelspÃ¥r vid Nykroppa.

Genvägen i Bergslagen, bestående av en Y1-motorvagn, gör uppehåll i Bredsjö 12 januari 2010. Se fler bilder i reportaget Vinter i Bredsjö. Foto Frederik Tellerup.

Genvägen i Bergslagen

Det nya triangelspÃ¥ret i Nykroppa skapade ocksÃ¥ nya möjligheter för persontrafik. I augusti 2003 var det premiär för "Genvägen i Bergslagen", en förbindelse frÃ¥n Kristinehamn till Ludvika via Nykroppa, Hällefors och Ställdalen. TÃ¥gen bestod av dieselmotorvagnar typ Y1 i ett samarbete mellan bl a Värmlandstrafiken, Rikstrafiken och trafikutövaren TÃ¥gkompaniet. 2010 beslöt dock Rikstrafiken att inte fortsätta anslÃ¥ pengar till "Genvägen" som upphörde vid tidtabellsskiftet i juni 2011.

Persontrafiken återkom dock på sträckan igen 2012 då Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab) började köra persontåg Göteborg-Kristinehamn-Falun.

Upprustning

Linjen Kil-Ställdalen förde länge en tynande tillvaro p g a lÃ¥g standard och kapacitet, t ex avsaknad av automatisk tÃ¥gkontroll (ATC), fjärrblockering och lÃ¥nga avstÃ¥nd mellan mötesstationerna. Med ökande belastning pÃ¥ bl a Västra stambanan blev det angeläget att bättre kunna utnyttja denna bandel, främst för godstrafiken. Under 2010 och 2011 rustades sträckan Hällefors-Ställdalen upp med syfte att höja banstandarden och kapaciteten. SpÃ¥r och kontaktledning byttes ut och de för bandelen karaktäristiska kontaktledningsstolparna i betong försvann. Ytterligare investeringar pÃ¥ hela banan gjordes fram till 2018, som införande av fjärrblockering och flera nya mötesstationer, bland annat i Geijersdal och Herr­hult.

Trafik

Persontrafiken är störst på delen Nykroppa-Ställdalen, som är en del av Tågåkeriet i Bergslagens linje Göteborg-Kristinehamn-Falun/Mora, men en del tåg går inte via Kristinehamn utan kör via Bergslagsbanan hela vägen Kil-Ställdalen. I tågen används Rc-lok och sextiotalsvagnar, eller X10-motorvagnar. Trafiken är dock med undantag för sommaren stort sett begränsad till helger.

Godstrafiken har även den länge varit förhållandevis liten. Några få genomgående godståg finns. På sträckan Nykroppa-Hällefors körs ett dagligt tågpar mellan Kristinehamn och Hällefors av Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab). Dessa tåg har fått en rejält kortare väg i och med det nya triangelspåret (se Historia). På sträckan Daglösen-Nykroppa ses även Tågabs vagnuttagningar från Filipstad till Kristinehamn.

Ett Ma-lok med godståg en kall januaridag i Hällefors 2010. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Från järnvägsknuten Kil (Kil, 0 km/km 246) med järnvägar i fem riktningar går denna bana mot nordost. Strax korsas bansträckningen för en av Sveriges historiskt mest omtalade järnvägar, nämligen Frykstabanan - eller mera korrekt Frykstads Järnväg - som en gång i tiden förband Fryksta lastplats vid Nedre Fryken med Lyckan vid Klarälven. Den anlades 1849 som hästbana och var den första som övergick till ångloksdrift, vilket skedde år 1855. Loket "Fryckstad" kan alltjämt beskådas på Sveriges Järnvägsmuseum. Banan lades ned 1871 när den ersattes av en normalspårig sidolinje till Nordvästra stambanan (nu Värmlandsbanan) och revs upp året därpå.

Vid Deje (De, 16 km/km 230) korsas Klarälven. I Deje mötte Bergslagsbanan tidigare smalspåriga Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) som en gång i tiden förband bl.a. Hagfors och Munkfors med Skoghall nere vid Vänern. På sin tid hade Deje en omfattande verksamhet för omlastning samt överflyttning av normalspårsvagnar till smalspåriga överföringsvagnar. Godstrafiken på den sista kvarvarande sträckan Hagfors-Deje lades ner 1990, medan den sista persontrafiken på NKlJ (Hagfors-Deje-Karlstad) försvann 1964. Se vidare Hagfors-Stjärnsfors.

Från Deje fortsätter banan genom Värmlandsskogarna rakt österut. Den går genom Mölnbackatunneln (152 m) och passerar sedan Mölnbacka (22 km/km 224) före detta station. Molkom (Mko, 32 km/km 214) är idag första station efter Kil. Därefter följer Lindfors (Lf, 39 km/km 207) station. Geijersdal (Gdl, 47 km, km 199) och Brattforshyttan (53 km/km 193) är två före detta stationer. Geijersdal klassas fortfarande som linjeplats medan Brattforshyttan är borta från järnvägskartan. Daglösen (Dgö, 62 km/km 184) station ligger vid sjön med samma namn. Strax före stationen avviker Inlandsbanan mot Filipstad.

Hållplatsen i Hornkullen (Hkn, 69 km/km 177) passeras. Banan går sedan i utkanten av Nykroppa (Nka, 70 km/km 176) där Inlandsbanan återigen avviker, nu söderut mot Kristinehamn. Anslutning finns från Bergslagsbanans båda väster- och österifrån, alltså ett triangelspår. I den östra delen av den nuvarande spårtriangeln låg den gamla järnvägsknuten Herrhult (72 km/km 174). Fram till 1964 korsades Bergslagsbanan och Inlandsbanan här men från detta år började Inlandsbanans tåg istället gå via Hornkullen-Filipstad.

Bergslagsbanan slingrar sig vidare och genomkorsar Lokatunneln (159 m) en kort bit före Loka (Loka, 83 km/km 163) f d hÃ¥llplats. Därefter följer Grythyttan (Ghy, 94 km/km 152). Även här har mötesspÃ¥ret rivits upp men en ny kort perrong finns en bit söder om det gamla stationshuset. Om det finns pengar kvar i plÃ¥nboken kan man med fördel promenera nÃ¥gra hundra meter upp frÃ¥n hÃ¥llplatsen till det berömda gästgiveriet. Grythyttan var fram till 1930-talet ändpunkt för den lilla Svartälvs Järnväg som fick sluta sina dagar som övningsbombmÃ¥l för flygvapnet.

En herrgård med hållplats

Bredsjö mellan Hällefors och Ställdalen är en av de minsta orterna utmed Bergslagsbanan. Här bor inte mer än ett hundratal personer men fram till 2011 stannade Genvägens tÃ¥g. HÃ¥llplatsen lÃ¥g vid den gamla stationen men 2007 fick orten ytterligare en hÃ¥llplats vid Bredsjö herrgÃ¥rdar (som bestÃ¥r av flera byggnader, därav namnet).

Herrgården är numera hotell och konferensanläggning och för underlätta för besökande stannade tågen under sommaren istället vid herrgården. På bilderna från januari 2010 ses hållplatsen med herrgårdens huvudbyggnad i bakgrunden och ett passerande tåg mot Ludvika. Numera stannar inte längre några tåg i Bredsjö.

Efter Grythyttan stryker banan intill sjön Torrvarpen. Vid den nya linjeplatsen Grythyttans Norra (Ghyn, 99 km/km 147) lastas ibland gods till och frÃ¥n livsmedelsindustrier i närheten. Sedan kommer vi till ännu en anrik bruksort - Hällefors (Hlf, 102 km/km 144). Under Ã¥ren 2006-2016 stannade persontÃ¥gen vid hÃ¥llplatsen Hällefors Norra (102 ½ km/km 143) som lÃ¥g lite närmare centrum än stationen. Nu är dock stoppen tillbaka vid stationen som blivit ett litet resecentrum. I Hällefors anslöt tidigare smalspÃ¥riga Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar. Bland annat en omlastningskran och stationshuset Hellefors Bruk kan fortfarande beskÃ¥das. NÃ¥gra mil norrut finns en annan sevärdhet - en av Bergslagens gamla hästdragna banor som har Ã¥teruppbyggts. Den ligger vid det lilla samhället Älvsjöhyttan.

Bergslagsbanans fortsättning frÃ¥n Hällefors passerar sedan hÃ¥llplatsen i Sikfors (Sif, 109 km/km 137) som tidvis använts sommartid. För att fÃ