Kil-Daglösen-Ställdalen

Bergslagsbanan*
Bild: Godståg vid Loka 2005Godståg vid Loka 2005. Dragkraft är ett TMY-lok i specialmålning. Foto Mattias Eriksson.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Persontrafik och godstrafik
  • Öppnad: 1877
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 141 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia

Järnvägen Kil-Ställdalen är den mellersta delen av den linje som en gång var Bergslagernas Järnvägars (BJ:s) huvudlinje från Göteborg till Falun. BJ behandlas i huvudsak under Göteborg-Kil. Trafik på hela sträckan Kil-Ställdalen kom igång 1877 - två år innan hela linjen invigdes.

Karaktäristiska kontaktledningsstolpar

Banan elektrifierades under tiden för andra världskriget. Bland annat detta faktum gjorde att man till stor del använde kontaktledningsstolpar av betong istället för stål, som var dyrt under denna tid. Allt sedan dess har dessa stolpar varit ett säkert kännetecken för att man har med en f d BJ-bana att göra. På senare tid har emellertid de flesta betongstolpar bytts ut mot nya av stål.

Bild: Möte mellan X16-motorvagnar i Daglösen 1975Två tåg bestående av X16/X17-motorvagnar möts i ett dimmigt Daglösen 1975. Foto Jörgen Larsson.

Efter statsövertagandet

SJ övertog BJ 1948. Redan 1970 drogs den genomgående persontrafiken på sträckan in, men i ytterligare 15 år kunde man åka lokaltåg, främst rälsbussar av typ X16, mellan Kil och Ställdalen. Sedan dess har persontrafiken varit mycket sporadisk. Under 1990-talet inskränkte den sig till sommartrafik med enstaka tågpar i varierande relationer. 1992 kördes t o m direkta tåg Kristinehamn-Östersund via Ställdalen.

Anslutningen till Inlandsbanan

Anslutningen till den sydligaste delen av Inlandsbanan har varierat något under årens lopp. Från början korsade BJ och dåvarande Östra Wermlands järnväg - ÖWJ (se vidare Kristinehamn-Filipstad) varandra i Herrhult. 1964 byggdes en förbindelse från Nykroppa på fd ÖWJ till Bergslagsbanan i riktning västerut. Däremot revs linjen mellan Nykroppa och Herrhult (-Persberg). Tåg mellan Kristinehamn och t ex Hällefors fick länge gå västerut och byta riktning i Daglösen. För att komma ifrån detta togs sommaren 2002 ett nytt förbindelsespår i bruk vid Nykroppa mellan banan från Kristinehamn och Bergslagsbanan i riktning Ställdalen. På så sätt skapades ett s k triangelspår vid Nykroppa.

Bild: Genvägen i Bergslagen, bestående av en Y1-motorvagn, gör uppehåll i Bredsjö 12 januari 2010Genvägen i Bergslagen, bestående av en Y1-motorvagn, gör uppehåll i Bredsjö 12 januari 2010. Foto Frederik Tellerup.

Genvägen i Bergslagen

Bild: Värmlandstrafiks Y1-motorvagnar i DaglösenVärmlandstrafiks Y1-motorvagnar 1276 och 1277 som tåg mot Ludvika i Daglösen sommaren 1994.

Bild: Hällefors
Stationen i Hällefors våren 2003. Kontaktledningen har nyligen bytts ut och de ursprungliga betongstolparna har hamnat på sophögen.

Det nya triangelspåret i Nykroppa skapade också nya möjligheter för persontrafik. I augusti 2003 var det premiär för "Genvägen i Bergslagen", en förbindelse från Kristinehamn till Ludvika via Nykroppa, Hällefors och Ställdalen. Tågen bestod av dieselmotorvagnar typ Y1 i ett samarbete mellan bl a Värmlandstrafiken, Rikstrafiken och trafikutövaren Tågkompaniet. 2010 beslöt dock Rikstrafiken att inte fortsätta anslå pengar till "Genvägen" som upphörde vid tidtabellsskiftet i juni året därpå.

Persontrafiken återkom dock på sträckan igen 2012 då Tågåkeriet i Bergslagen (Tågab) började köra persontåg Göteborg-Kristinehamn-Falun.

Upprustning

Linjen Kil-Ställdalen har länge fört en tynande tillvaro p g a låg standard och kapacitet, t ex avsaknad av automatisk tågkontroll (ATC) och fjärrblockering. Det är också ofta långt mellan mötesstationerna. Med ökande belastning på bl a Västra stambanan har det blivit angeläget att bättre kunna utnyttja denna bandel, främst för godstrafiken. Under 2010 och 2011 rustades sträckan Hällefors-Ställdalen upp med syfte att höja banstandarden och kapaciteten. Spår och kontaktledning byttes ut och de för bandelen karakteristiska kontaktledningsstolparna i betong försvann. Ytterligare investeringar på hela banan gjorde fram till 2018, som införande av fjärrblockering och flera nya mötesstationer, bl a i Geijersdal och Herr­hult.

Trafik

Bild: En Y1-motorvagn mot Kristinehamn ankommer Hällefors 2010
En Y1-motorvagn mot Kristinehamn ankommer Hällefors 2010. Under åren 2006-2016 stannade persontågen vid en hållplats vid stationens norra utfart.

Persontrafiken är störst på delen Nykroppa-Ställdalen, som är en del av Tågåkeriet i Bergslagens linje Göteborg-Kristinehamn-Falun/Mora, men vissa tåg går inte via Kristinehamn utan kör via Bergslagsbanan hela vägen Kil-Ställdalen. I tågen används Rc-lok och sextiotalsvagnar, eller X10-motorvagnar.

Godstrafiken har även den länge varit förhållandevis liten. Några få genomgående godståg finns, bl a timmertåg från Borlänge till pappersbruken i Grums och Skoghall och gasoltåg Göteborg-Borlänge. Dessa körs av Green Cargo med Rd2/Rc4-lok. Green Cargo transporterar även stål mellan Hällefors och Hofors. På sträckan Nykroppa-Hällefors körs ett dagligt tågpar mellan Kristinehamn och Hällefors som av Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) med diesellok typ TMY. Dessa tåg har fått en rejält kortare väg i och med det nya triangelspåret (se Historia). På sträckan Daglösen-Nykroppa ses även Tågabs vagnuttagningar från Filipstad till Kristinehamn.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Beskrivning

Från järnvägsknuten Kil (Kil, 0 km/km 246) med järnvägar i fem riktningar går denna bana mot nordost. Strax korsas bansträckningen för en av Sveriges historiskt mest omtalade järnvägar, nämligen Frykstabanan - eller mera korrekt Frykstads Järnväg - som en gång i tiden förband Fryksta lastplats vid Nedre Fryken med Lyckan vid Klarälven. Den anlades 1849 som hästbana och var den första som övergick till ångloksdrift, vilket skedde år 1855. Loket "Fryckstad" kan alltjämt beskådas på Sveriges Järnvägsmuseum. Banan lades ned 1871 när den ersattes av en normalspårig sidolinje till Nordvästra stambanan och revs upp året därpå.

Vid Deje (De, 16 km/km 230) korsas Klarälven. I Deje mötte Bergslagsbanan tidigare smalspåriga Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) som en gång i tiden förband bl.a. Hagfors och Munkfors med Skoghall nere vid Vänern. På sin tid hade Deje en omfattande verksamhet för omlastning samt överflyttning av normalspårsvagnar till smalspåriga överföringsvagnar. Godstrafiken på den sista kvarvarande sträckan Hagfors-Deje lades ner 1990, medan den sista persontrafiken på NKlJ (Hagfors-Deje-Karlstad) försvann 1964. Se vidare Hagfors-Stjärnsfors.

Bild:  Tågab TMY nära Loka
Tågab TMY 102 med ett tåg Hällefors-Kristinehamn nära Loka i april 2003. Skylten markerar gränsen mellan Värmland och Västmanland. Foto Mattias Eriksson.

Från Deje fortsätter banan genom Värmlandsskogarna rakt österut. Den går genom Mölnbackatunneln (152 m) och passerar sedan Mölnbacka (22 km/km 224) före detta station. Molkom (Mko, 32 km/km 214) är idag första station efter Kil. Därefter följer Lindfors (Lf, 39 km/km 207) station. Geijersdal (Gdl, 47 km, km 199) och Brattforshyttan (53 km/km 193) är två före detta stationer. Geijersdal klassas fortfarande som linjeplats medan Brattforshyttan är borta från järnvägskartan. Daglösen (Dgö, 62 km/km 184) station ligger vid sjön med samma namn. Strax före stationen avviker Inlandsbanan mot Filipstad.

Hållplatsen i Hornkullen (Hkn, 69 km/km 177) passeras. Banan går sedan i utkanten av Nykroppa (Nka, 70 km/km 176) där Inlandsbanan återigen avviker, nu söderut mot Kristinehamn. Anslutning finns från Bergslagsbanans båda väster- och österifrån, alltså ett triangelspår. I den östra delen av den nuvarande spårtriangeln låg den gamla järnvägsknuten Herrhult (72 km/km 174). Fram till 1964 korsades Bergslagsbanan och Inlandsbanan här men från detta år började Inlandsbanans tåg istället gå via Hornkullen-Filipstad.

Bergslagsbanan slingrar sig vidare och genomkorsar Lokatunneln (159 m) en kort bit före Loka (Loka, 83 km/km 163) f d hållplats. Grythyttan (Ghy, 94 km/km 152). Även här har mötesspåret rivits upp men en ny kort perrong anlagts en bit söder om det gamla stationshuset. Om det finns pengar kvar i plånboken kan man med fördel promenera några hundra meter upp från hållplatsen till det berömda gästgiveriet. Grythyttan var fram till 1930-talet ändpunkt för den lilla Svartälvs Järnväg som fick sluta sina dagar som övningsbombmål för flygvapnet.

En herrgård med hållplats

Bild: Hållplatsen vid Bredsjö herrgårdar i januari 2010
Bredsjö mellan Hällefors och Ställdalen är en av de minsta orterna utmed Bergslagsbanan. Här bor inte mer än ett hundratal personer men fram till 2011 stannade Genvägens tåg. Hållplatsen låg vid den gamla stationen men 2007 fick orten ytterligare en hållplats vid Bredsjö herrgårdar (som består av flera byggnader, därav namnet).


Bild: Ett tåg mot Ludvika passerar hållplatsen vid Bredsjö herrgårdar i januari 2010
Herrgården är numera hotell och konferensanläggning och för underlätta för besökande stannade tågen under sommaren istället vid herrgården. På bilderna från januari 2010 ses hållplatsen med herrgårdens huvudbyggnad i bakgrunden och ett passerande tåg mot Ludvika. Numera stannar inte längre några tåg i Bredsjö.

Efter Grythyttan stryker banan intill sjön Torrvarpen. Vid den nya linjeplatsen Grythyttans Norra (Ghyn, 99 km/km 147) lastas ibland gods till och från livsmedelsindustrier i närheten. Sedan kommer vi till ännu en anrik bruksort - Hällefors (Hlf, 102 km/km 144). Under åren 2006-2016 stannade persontågen vid hållplatsen Hällefors Norra (Hlfn, 102 ½ km/km 143) som låg lite närmare centrum än stationen. Nu är dock stoppen tillbaka vid stationen som blivit ett litet resecentrum. I Hällefors anslöt tidigare smalspåriga Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar. Bland annat en omlastningskran och stationshuset Hellefors Bruk kan fortfarande beskådas. Några mil norrut finns en annan sevärdhet - en av Bergslagens gamla hästdragna banor som nyligen återuppbyggts. Den ligger vid det lilla samhället Älvsjöhyttan.

Bergslagsbanans fortsättning från Hällefors passerar sedan hållplatsen i Sikfors (Sif, 109 km/km 137) som tidvis använts sommartid. För att förbättra kapaciteten på sträckan har den nya mötesstationen Kejsarbäcken (Keb, 119 km/km 127) byggts strax före Bredsjö. Vid gamla Bredsjö (Brö, 121 km/km 125) station anslöt tidigare en stor enskild järnväg, nämligen Nora Bergslags Järnvägars linje till Gyttorp. Trafiken upphörde 1979. I Bredsjö har det funnits två olika hållplatser, förutom den vid stationen också en vid herrgården - se faktarutan.

Banan fortsätter genom ödemark, men en bit före Ställdalen passerar den i utkanten av Kopparberg. Här vid sjön Ljusnaren spelas sommartid Opera på Skäret i en stor före detta torklada för timmer. Speciella operatåg, främst från Stockholm använder sig av den närbelägna hållplatsen Skäret (Skrt, 136 km/km 110). Härifrån är det inte långt till Ställdalen (Stl, 141 km/km 105). Banan ansluter här från sydväst till linjen mellan Frövi och Borlänge.

Bild: Ett stålämneståg till Hällefors passerar Bredsjö i januari 2010. Ett stålämneståg till Hällefors med TGOJ Ma 963 i spetsen passerar Bredsjö 14 januari 2010.
Bild: Bergslagsbanan vid SirsjöbergetMellan Sikfors och Bredsjö slingrar sig banan förbi Sirsjöberget. Helt nära Bergslagsbanan låg här tidigare Sirsjöbergets gruva som försåg bruket i Hällefors med råvara. Lägg märke till kontaktledningsstolparna av betong som numera är utbytta. Foto 2004, Roy Mårtensson.
Bild: GrythyttanSolglimtar och mörka moln över Bergslagsbanan. Nyupprustad bana och igenbommat stationshus i Grythyttan våren 2003.
Bild: Stationshuset i Bredsjö 2006Stationshuset i Bredsjö ägs av ett kulturkooperativ som etappvis har renoverat huset. Foto 2006, Christian Tellerup.

Fler bilder

Bild: Timmertåg vid LokaGreen Cargo Rc2 1107 med timmertåg 9741 vid Loka i oktober 2003. Foto Mattias Eriksson.

Mer om banan

- Lars-Olof Lind m fl: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 83, 2009
- Bergslagernas Järnvägar 1879-1979. Bergslagernas Jernvägssällskap 1979
- Andreas Kant: Daglösen, Sverige, tidskriften Tåg nr 1/1983
- Lennart Liljendahl: Elektrifieringen av GDG-nätet, tidskriften Tåg nr 10/1983
- Roland Svensson: Daglösen - en annan tids station, tidskriften Tåg nr 3/1986
- Peter Löf: Herrhult - övergiven station i Värmlandsskogarna, tidskriften Tåg nr 8/2000
- Peter Löf: Herrhult - mer än en nedlagd järnvägsstation, tidskriften Tåg nr 1-2/2001
- Jan Lundstrøm: Daglösen - idyll vid sidan av allfarvägen, tidskriften Tåg nr 9/2003
- Martin Oscarsson: BJ - privatbanespåren försvinner, tidskriften Tåg nr 4/2011
- Janne Eriksson: Bergslagsbanan, historik och historiska bilder
- Historiskt.nu om Bergslagernas Järnvägar
- Partnerskap Bergslagsbanan

Om Frykstabanan
- Peter Löf, Frykstabanan fyller 150 år, tidskriften Tåg nr 5/1999

Om Säfsnäs Järnväg och Hällefors-Fredriksbergs Järnvägar
- Erik Sundström & Hans Eriksson: Smalspår och sjöfart i Bergslagen, Stenvalls Förlag 2003
- Lennart Danielsson: Säfsnäs järnväg (SVJ), tidskriften Tåg 6/1987
- Lars Olof Lind: Vad återstår av Säfsnäs järnväg? Intryck från en vandring från Hörken till Neva, tidskriften Tåg 6/1987

Om Älvsjöhyttans hästbana
- Peter Löf: Älvsjöhyttan - byn som byggde en egen järnväg, tidskriften Tåg nr 9/1998

* Den nutida benämningen Bergslagsbanan omfattar denna sträcka samt sträckan Frövi-Borlänge-Gävle.

Annons