Annons

Bild: Ångloket VGJ 24 avgår med persontåg från Anten 2003Ångloket VGJ 24 avgår med persontåg från Anten 2003. Det gröna dieselloket till höger kommer från Hällefors–Fredriksbergs Järnvägar. Foto Stefan Lindberg.

13

km

SÄO

system

50

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Museitrafik
  • Öppnad: 1900
  • Spårvidd: 891 mm
  • Längd: 13 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: 13 ton
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej
  • Trafikeringssystem: SÄO
  • Hastighet: Loktåg upp till 40 km/h, motorvagnståg upp till 50 km/h

Historia

När Västra stambanan drogs genom Västergötland i början av 1860-talet blev flera större orter utan förbindelse. Det gällde bland annat Mariestad, Skara och Lidköping. Därför byggdes smalspåriga förbindelsebanor från dessa orter till stambanan och på så vis kom bl a Mariestad-Moholms Järnväg (MMJ) och Lidköping-Skara-Stenstorps Järnväg (LSSJ) till. Snart hade ett helt nät av smalspårsbanor vuxit fram i området väster om stambanan. Dessa hade dock främst en lokal betydelse och i slutet av 1800-talet fanns det ett behov av en sammanhängande linje mellan Göteborg och smalspårsnätet i Västergötland, en slags smalspårets stambana om man så vill.

Bild: Centralstationen i Göteborg på 1930-talet, med VGJ:s station till vänsterCentralstationen i Göteborg på 1930-talet, med VGJ:s station och ett smalspårståg längst till vänster. De sista smalspårstågen lämnade Göteborg 1967. VGJ:s U-formade stationshus finns dock fortfarande kvar. Foto Järnvägsmuseet.

VGJ bildas

På 1890-talet bildades så Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ). Huvudlinjen Göteborg-Skara invigdes 1900 liksom sidobanan Tumleberg-Håkantorp. VGJ blev snabbt huvudaktör i området och tog efter hand över de omkringliggande banorna, förutom MMJ och LSSJ också linjerna Trollhättan-Nossebro, Skara-Kinnekulle-Vänern, Mariestad-Kinnekulle, Skövde-Axvall och Skara-Timmersdala. Till sist hade VGJ ett linjenät på 40 mil och var därmed en av de största enskilda järnvägarna i Sverige.

VGJ vinnlade sig om att vara ett modernt bolag och var tidigt ute med rälsbussdrift. På 1940-talet skaffade man sig också stålpersonvagnar av senaste snitt. Som dragkraft fanns bl a flera kraftiga tenderånglok.

Bild: Ångloket VGJ 31 i Göteborg 1948Ångloket VGJ 31 i Göteborg 1948. Loket var ett av de största loken hos VGJ och levererades 1941. Både VGJ 31 och VGJ 24 finns bevarade hos Anten-Gräfsnäs Järnväg. Foto Stig Eldö/Järnvägsmuseet.

Förstatligande och nedläggning

1948 förstatligades VGJ. Liksom med de flesta smalspårsbanor som SJ tog över skedde sedan en gradvis avveckling. I början av 1960-talet lades de flesta av de mindre bandelarna ner och 1967 hade turen kommit till huvudlinjen Göteborg-Skara. Då lades Göteborg-Sjövik ner, delvis för att spårvägen i Göteborg skulle kunna byggas ut till Angered. 1970 lades resterande persontrafik ner och därefter var det bara godstrafik kvar på delen Nossebro-Vara-Skara-Götene. Trafiken fortsatte till 1980-talet och banan blev en av SJ:s sista smalspårsbanor. 1984 och 1987 lades dock Vara-Götene respektive Nossebro-Vara ner.

En museijärnväg skapas

Helt utraderat blev dock inte det västgötska smalspårsnätet. Två korta sträckor har bevarats till eftervärlden - Anten-Gräfsnäs och Skara-Lundsbrunn.

Redan 1965 bildades Stora Lundby Järnvägsmuseiförening som till en början hade sitt säte i Göteborg. Föreningens första uppgift blev att rädda flera ånglok undan skrotning, bl a flaggskeppet VGJ 31, men snart började man se sig om efter en lämplig bandel där man skulle kunna köra museitåg. Det första alternativet Gråbo-Sjövik föll och ersattes av Anten-Gräfsnäs strax utanför Alingsås. Medan SJ höll på att avveckla banan började museiföreningen planera ett övertagande och 1971 kunde det första museitåget köras. I samband med detta bytte föreningen namn till Anten-Gräfsnäs Järnväg (AGJ).

AGJ är idag en av de mest kända museijärnvägarna i Sverige. Man har inriktat sig på att ge en sammanhängande helhetsupplevelse av en äldre järnväg och har därför märkt många av fordonen med signaturen AGJ.

Bild: Motorvagnen VGJ X 101 utanför Anten 2009Motorvagnen VGJ X 101 utanför Anten 2009. Motorvagnen tillverkades 1923 av Kalmar Verkstad. Den var VGJ:s första motorvagn och fick smeknamnet "Gullhönan". Foto Stefan Lindberg.

Trafik

Museitrafik under sommaren, se Anten-Gräfsnäs Järnväg. I trafiken används både loktåg och rälsbussar.

Bild: YP-rälsbuss utanför Anten 2003YP-rälsbuss utanför Anten 2003. Foto Stefan Lindberg.

Beskrivning

Banan börjar i Brobacka (Brb, 0 km/km 47) strax söder om en tunnel. Denna del återuppbyggdes på 1990-talet och här finns en hållplats som är öppnad av AGJ. Normalt trafikeras dock inte denna del av banan utan tågen utgår från Anten (A, 1 km/km 48) där AGJ har verkstad m m. Järnvägen följer sedan sjön Anten norrut med många vackra vyer.

Efter lastplatsen Dirhuvden (Dir, 3 km/km 50) passeras hållplatsen Arelid (Arl, 5 km/km 52) och stationen Kvarnabo (Ko, 9 km/km 56) innan vi kommer till Gräfsnäs slottspark (12 km/km 58) där det bl a finns en berömd slottsruin. Slutstationen är Gräfsnäs (Gr, 13 km/km 59). Stationshuset har flyttats hit från Björsared, en annan station på VGJ.

Bild: Persontåg draget av Tp-lok i KvarnaboPersontåg draget av Tp-lok i Kvarnabo. Foto Stefan Lindberg.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Måns Mannerfelt: Västergötland-Göteborgs Järnvägar, 1948
- Stig Svallhammar: Än rullar Tp-loken på västgötaslätten, tidskriften Tåg nr 2/1982
- Anten-Gräfsnäs Järnväg, tidskriften Tåg nr 2/1985
- Per-Åke Johansson: Tunnelarbete vid AGJ, tidskriften Tåg nr 1/1993
- Per-Åke Lampemo: Projekt AGJ, tidskriften Tåg nr 1/1994
- Per-Åke Lampemo: 25 år med AGJ, tidskriften Tåg nr 5/1996
- Magnus Wallqvister: En liten järnvägsknuts förändring, tidskriften Tåg nr 9/1997 (om Tumleberg)
- Ulf Nyström: Ljus framtid för Anten-Gräfsnäs Järnväg, tidskriften Tåg nr 2/1999
- Ulf Nyström: Renoveringen av VGJ 24 snart färdig, tidskriften Tåg nr 8/2000
- Peter Löf: Västgötabanan ångar in i 2000-talet, tidskriften Tåg nr 12/2000
- Historiskt.nu om Västergötland-Göteborgs Järnvägar
- Anten-Gräfsnäs Järnväg

 

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Banor i Götaland

Malmö-Trelleborg

Kontinentalbanan / Trelleborgsbanan

Malmö-Köpenhamn

Öresundsbanan med Citytunneln

Ystad-Simrishamn

Österlenbanan

Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa (-Helsingborg)

Marieholmsbanan och Rååbanan

Kristianstad-Karlskrona

Blekinge kustbana

Jönköping-Vaggeryd

Vaggerydsbanan

Linköping-Hultsfred-Kalmar

Stångådalsbanan

Fagerrör-Trollskogen

Böda Skogsjärnväg

Varberg-Borås

Viskadalsbanan

Göteborg-Borås-Alvesta-Kalmar

Kust till kust-banan

Emmaboda-Karlskrona

Kust till kust-banan

Munkedals nedre-Munkedals hamn

Munkedals Järnväg

Göteborg Kville-Skandiahamnen

Göteborgs hamnbana

Mellerud-Bengtsfors-Årjäng

De Vackra Vyernas Järnväg

Annons

Fördjupning

Vad betyder signalerna?

Lär dig mer om dvärgsignaler och dödskallesignaler.

Läs mer

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer