Malmö-Tomelilla

(Malmö-Staffanstorp-Brågarp, Björnstorp-Klostersågen,
Röddinge-Tomelilla)

Bild: Dressintrampning i FyledalenDressincykling i Fyledalen på sträckan Tomelilla-Röddinge. Foto 1994, Frederik Tellerup..
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Nedlagd/ingen trafik, delvis dressincykling
  • Öppnad: 1892-1893
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Malmö-Brågarp 17 km, Björnstorp-Klostersågen 18 km, Röddinge-Tomelilla 9 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia

Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ) invigdes i två etapper, Malmö-Dalby 1892 och Dalby-Tomelilla 1893. Främsta initiativtagaren var Malmö stad som hoppades på inkomstbringande trafik till staden.

Bornholmsexpressen

MöToJ köpte 1896 Simrishamn-Tomelilla Järnväg (CTJ) och bildade Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ). På så vis skapades en sammanhängande förbindelse mellan de två kuststäderna Malmö och Simrishamn. I Simrishamn fanns färjeförbindelse med Bornholm och direkta tåg kördes från Malmö till hamnen i Simrishamn under namnet "Bornholmsexpressen".

1910-1911 byggde MSJ en bibana från Dalby till Bjärsjölagård där Ystad-Eslövs Järnväg anslöt. Tanken var att fortsätta linjen till Kristianstad men dålig ekonomi satte stopp för planerna. Bandelen Harlösa-Bjärsjölagård lades ner redan 1955, medan delen Dalby-Harlösa levde kvar till 1983.

Sveriges enda tågrån?

Någonstans mellan Djurslöv och Staffanstorp inträffade Sveriges förmodligen enda tågrån på kvällen den 18 mars 1907. Axel Fors hoppade tillsammans med sin kamrat Johan Friberg upp på ett tåg mot Malmö och tvingade till sig värdeposten. Handgemäng utbröt och postiljonen Johannes Almén sköts mellan ögonen men överlevde. De två rånarna kastade sig av tåget i farten och försvann i mörkret men greps senare. Vid rättegången dömdes de till livstids straffarbete. De frigavs efter 18 år.

Förstatligande

MSJ förstatligades 1943. Efter SJ:s övertagande sattes B- och E-ånglok in som dragkraft i tågen och på 1950-talet tog Y6/Y7-rälsbussar över persontrafiken. De direkta tågen till färjan i Simrishamn fortsatte under namnet "Bornholmspilen".

Godstrafiken på banan bestod bland annat av sten från stenbrottet i Dalby. I Staffanstorp fanns ett sockerbruk som hade så omfattande transporter av betor att man hade ett eget växellok.

Bild: Motorvagnståg vid ÖstervärnUngefär så här såg persontågen Malmö-Simrishamn ut på 1960-talet. Bilden togs dock 2003 vid Östervärn i Malmö när Svenska Motorvagnsklubben gjorde en utfärd till Staffanstorp med sina Y7-motorvagnar. Foto Frederik Tellerup.

Anslöts till Kontinentalbanan

I Malmö delade MSJ och Malmö-Genarps Järnväg ett eget spår mellan Östervärns station och Malmö C. 1953 anslöts f d MSJ till Lundavägens station på Kontinentalbanan invid Östervärn och den egna infarten till Malmö C revs. Östervärn fortsatte dock att användas som godsstation fram till 1980-talet.

Under 1950- och 60-talen minskade trafiken på banan och 1970 lades persontrafiken Malmö-Tomelilla ner. Trafiken till Simrishamn leddes istället över Malmö-Ystad-Tomelilla (läs mer om sträckan Tomelilla-Simrishamn på sidan om banan Ystad-Simrishamn).

Nedläggningar

Godstrafiken Önneslöv (2 km öster om Dalby)-Sjöbo lades ner 1974 och Sjöbo-Tomelilla 1981. Trafiken till Dalby/Önneslöv fortsatte till 1987 och därefter var bara sträckan Malmö-Staffanstorp-Brågarp kvar. Godstrafiken till Staffanstorp var under 1970- och 80-talen tidvis omfattande sedan ett stort industriområde med bland annat livsmedelsföretag anlagts i Staffanstorps västra utkant. Flyttningar och nedläggningar av företag gjorde dock att transporterna minskade och i slutet av 1990-talet var trafiken i princip nedlagd.

Bild: Skånetågs lok 23 i StaffanstorpSkånetågs V10-lok nr 23 väntar på nya uppdrag i Staffanstorp 2002. Trafiken blev dock kortvarig. Foto Frederik Tellerup.

Nytt försök med godstrafik till Staffanstorp

Efter att det privata godsbolaget Skånetåg förklarat sig intresserade av att köra gods till Staffanstorp rustade Banverket upp banan till minimistandard 2001. Trafiken på banan blev dock mindre än väntat och upphörde 2003. Banan är nu stängd för trafik och underhålls inte längre. Spåret ligger kvar men vägövergångar är överasfalterade så att banan inte är möjlig att trafikera.

Upprivningar

Järnvägen på den nedlagda delen Brågarp (strax öster om Staffanstorp)-Tomelilla har gått olika öden till mötes. Spårområdena har köpts av kommunerna utmed banan och 1991 valde Sjöbo kommun att riva upp banan inom sina kommungränser. 1992 revs även sträckan Brågarp-Dalby-Björnstorp upp. På sträckorna Björnstorp-Veberöd-Klostersågen och Röddinge-Tomelilla ligger järnvägen kvar och används delvis för dressincykling.

Bild: Demonstrationskörning av Kustpilen i StaffanstorpY2 1369 ankommer Staffanstorp under demonstrationskörning Malmö-Staffanstorp 30 augusti 2002. Foto Frederik Tellerup.

Framtid

Kommunerna utmed banan har arbetat för att hela sträckan Malmö-Tomelilla ska återöppnas för persontrafik eftersom pendlingen till Malmö från Staffanstorp, Dalby, Veberöd och Sjöbo är stor. Efter att Trafikverket bestämt sig för att inte prioritera banan inom överskådlig framtid har dock planerna lagts på is.

Trafik

Ingen trafik. Malmö-Staffanstorp är nedlagd men spåret ligger till största delen kvar.

Sträckorna Björnstorp-Veberöd och Röddinge-Tomelilla används för dressincykling, se www.dressincykling.se och www.dressin.se.

Beskrivning

Bild: Vägkorsning vid BrågarpVägkorsning vid Brågarp där spåren från järnvägen mot Dalby ligger kvar. Foto februari 2002, Frederik Tellerup.

Järnvägen mot Staffanstorp viker av från stationen Östervärn (Övn, 0 km) i norra Malmö. Stationen hette tidigare Lundavägen men fick vid en ombyggnad 2000 namnet Östervärn (efter den nedlagda privatbanestation som funnits i närheten). Banan svänger mot norr och passerar Malmös ytterområden innan ett bördigt jordbrukslandskap tar vid. De f d stationerna i Sege (Sege, 6 km), Nordanå (8 km) och Djurslöv (11 km) passeras. Stationshusen finns kvar men är numera privatägda. Strax innan infarten till Staffanstorp viker ett spår av till ett industriområde där tidigare bland andra livsmedelsjätten Foodia hade sin verksamhet. Linjeplatsen har därför fått namnet Foodia (Foo, 13 km).

Infarten till stationen i Staffanstorp (Saf, 15 km) går i en vid sväng. Bangården är ganska välfylld med spår, flera tidigare rivna spår har återuppbyggts. Staffanstorp var tidigare en knutpunkt, fram till 1960 korsades f d MSJ av järnvägen mellan Lund och Trelleborg. Stationshuset är liksom banans andra hus byggt i tegel. Det gamla sockerbruket, tidigare en stor godskund, kan ses öster om bangården.

Järnvägen fortsätter ett stycke norrut genom Staffanstorp innan den viker av mot öster och passerar ytterligare ett industriområde, beläget vid Brågarp (Båp, 17 km). Härifrån är järnvägen uppriven fram till Björnstorp (några kilometer öster om Dalby). Före Dalby passeras den f d stationen i Kyrkheddinge (19 km) Stationsområdet i Dalby (24 km) är trots avsaknaden av spår relativt välbevarat med stationshus och godsmagasin. Från Dalby gick en bibana till Bjärsjölagård på Ystad-Eslövs Järnväg.

Mellan Björnstorp (29 km) och Veberöd (35 km) används järnvägen för dressincykling. Uthyrningen sköts av Romeleåsens dressincykling. Banan går genom ett vackert landskap med ömsom skog, ömsom öppna fält.

Bild: Högestad f d stationshusHögestads f d stationshus i Fyledalen väster om Tomelilla 1994. Huset är typiskt för de mindre stationerna på MSJ. Foto Frederik Tellerup.

I Veberöd finns stationshuset med två våningar kvar. Spåret fortsätter till Sjöbos kommungräns öster om Klostersågen (41 km) men är mycket igenväxt. Stationshuset i Klostersågen, som fick sitt namn av Öveds kloster, är numera privatbostad. Sträckan genom Sjöbo kommun är uppriven. Stationsområdet i Sjöbo (48 km) är delvis busstation och inga järnvägsbyggnader finns kvar. I Sjöbo anslöt fram till 1957 järnvägen Kävlinge-Sjöbo. Efter Sövdeborg (53 km) närmar vi oss den vackra Fyledalen och vid Röddinge återkommer spåret. Den knappt en mil långa sträckan till Tomelilla används för dressinuthyrning. Banan går mycket naturskönt genom Fyledalen och på vägen passeras den f d stationen i Högestad (62 km). Banan ansluter till stationen i Tomelilla (Tli, 69 km) norrifrån. Den forna järnvägsknuten är numera mötesstation på banan Ystad-Simrishamn.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Gert Åkesson: Staffanstorp - järnvägsknut på slätten, Stenvalls förlag 1985
- Börje Hallin: Minnen från Simrishamnsbanan, tidskriften Tåg 8/1983
- Göte Persson: Brev om Malmö-Tomelilla Järnväg, tidskriften Tåg 2/1987
- Christina Adlers: Staffanstorp åter på järnvägskartan, tidskrfiten Tåg 8/2001
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Stig Lundins historiska hemsida: Malmö-Simrishamns Järnväg
- Sveriges Radio: Det stora tågrånet på skånsk mark

Om Kävlinge-Sjöbo Järnväg
- Sjöbobanan, Kävlinge kommunarkiv 2006

Annons