Nässjö-Vetlanda-Åseda

Tåg 7692 Vetlanda-Nässjö bestående av Y31 1428 vid banken över sjön Skärvingen söder om Stensjön i september 2014. Foto Bernt Talbrant.

Fakta

• Trafik: Persontrafik och godstrafik Nässjö-Vetlanda, Vetlanda-Åseda är nedlagd
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: Nässjö-Vetlanda 36 km, Vetlanda-Åseda 38 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Ja, Nässjö-Vetlanda
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 100 km/h

Historia

På 1860-talet öppnades Södra stambanan genom Småland. Smålänningarna som bodde i trakterna öster om banan ville förstås komma i kontakt med denna kommunikationsled och efter flera privata järnvägsbolags etappvisa utbyggnader hade man 1874 lyckats skapa en förbindelse från Alvesta på stambanan till Kalmar på östkusten.

Flera bolag

Från denna bana uppstod i sin tur sidolinjer. En av dessa var Nybro-Sävsjöströms Järnväg (NSJ) som invigdes 1876. Nybro låg på sträckan Emmaboda-Kalmar som tillhörde Kalmar Järnväg (KJ) och detta bolag skötte trafiken även på NSJ. 1909 gick NSJ upp i KJ och samtidigt började man bygga en fortsättning från Sävsjöström via Åseda och Vetlanda till Nässjö på Södra stambanan. Ett fristående bolag, Sävsjöström-Nässjö Järnväg (SäNJ), bildades men KJ fick ansvaret för att sköta trafiken även på denna bana.

Sävsjöström-Nässjö Järnvägs ånglok H4 107 med två personvagnar från Kalmar Järnväg i Kalmar 1931. Detta var ett av loken som drog snälltågen Kalmar-Nässjö. Foto Herman Sandberg/Järnvägsmuseet.

Direkta vagnar till Stockholm

SäNJ invigdes 1914 och Kalmarborna hade nu två resvägar att välja på när man skulle till Södra stambanan och vidare ut i världen. Antingen kunde man åka den gamla vägen via Emmaboda till Alvesta eller också kunde man resa via Sävsjöström till Nässjö. För den som skulle norrut var Sävsjöströmsförbindelsen en genväg och banan blev därför en viktig linje. Från 1929 började man köra snälltåg Kalmar-Nässjö och det fanns till och med direkta vagnar till Stockholm och Göteborg. Tågen drogs bland annat av de två paradloken KJ 17 och SäNJ 107 som kunde köra i 90 km/h och den 14 mil långa sträckan klarades av på två och en halv timme.

Förlorade sin betydelse

Både KJ och SäNJ förstatligades 1940. På 1950-talet elektrifierade SJ Alvesta-Emmaboda-Kalmar och fjärrtrafiken koncentrerades till denna bana. Nässjö-Nybro förlorade en stor del av sin betydelse och blev en ren regionaljärnväg. Loktågen ersattes av Y6-rälsbussar och i början av 1980-talet gjorde Y1 sitt intåg.

På 1980-talet överfördes ansvaret för den regionala persontrafiken till länstrafikbolagen. Det visade sig vara olyckligt för Nässjö-Nybro som gick genom tre län. Bara Jönköpings län ville satsa på banan och persontrafiken på den 65 km långa sträckan Åseda-Nybro lades därför ner 1985. Godstrafiken försvann samtidigt i etapper. I Sävsjöström anslöt fram till 1983 en smalspårig bibana till Lenhovda, en rest av Östra Värends Järnväg (ÖVJ). När smalspåret lades ner upphörde även den normalspåriga godstrafiken i Sävsjöström. Godstrafiken Orrefors-Nybro fortsatte till 1986 då även den upphörde och Åseda-Nybro revs slutligen upp i slutet av 1980-talet.

Y1 1311 inväntar avgång mot Nässjö i Åseda 11 juni 2002, en av de sista dagarna med persontrafik på sträckan Vetlanda-Åseda. Foto Frederik Tellerup.

Upprustning och nedläggning

Nässjö-Åseda rustades däremot upp och persontrafiken på banan blev i början av 1990-talet en del av den så kallade Krösatågstrafiken (under en period kallades tågen Länstågen).

Den 15 juni 2002 lades dock persontrafiken på delen Vetlanda-Åseda ner efter att länstrafiken valt att inte fortsätta trafiken. Eftersom godstrafiken på sträckan hade lagts ner 1990 betydde det i praktiken en nedläggning av bandelen. 2006 beslöt Banverket att stänga sträckan för trafik. Spåret har senare rivits upp på vissa sträckor men ligger fortfarande delvis kvar.

Nedlagd godstrafik återuppstod

Fram till början av 2023 körde Green Cargo godståg till Vetlanda och vidare på banan till Kvillsfors och Pauliström. Green Cargo lade dock ned trafiken till Pauliström i februari 2023 och under sommaren samma år försvann även godstågen till Vetlanda.

I januari 2025 återkom dock godstågen Nässjö-Vetlanda i begränsad omfattning, nu med CFL Cargo som operatör.

Y31 1428 som tåg 7695 Nässjö-Vetlanda vid Stensjön 2014. Foto Bernt Talbrant.

Trafik

På sträckan Nässjö-Vetlanda går persontåg bestående av Y31/Y32-motorvagnar, trafiken är en del av länstrafiksamarbetet Krösatågen.

Efter att godstrafiken varit nedlagd en period började CFL Cargo i januari 2025 köra godståg Nässjö-Vetlanda i begränsad omfattning.

Sträckan Vetlanda-Åseda är nedlagd och kan inte trafikeras.

Tåg mot Nässjö inväntar avgång i Vetlanda 2014. Foto Bernt Talbrant.

Beskrivning

Banan viker av från Södra stambanan i Nässjö (N, 0 km) och fortsätter mot sydöst förbi ett industriområde innan vi kommer ut på landsbygden. I Gissebäck (8 km) fanns tidigare en station men nu är första uppehållet hållplatsen Stensjön (Snö, 11 km). En stund efter passeras den nedlagda stationen Rödjenäs (15 km) vars röda stationshus kan ses på vänster sida. Landskapet är omväxlande öppet och skogigt. Efter hållplatsen Björköby (Bjy, 20 km) och den numera nedlagda hållplatsen Tjunnaryd (25 km) närmar vi oss nästa stopp, Ekenässjön (Esn, 28 km), där den vackra sjön ligger på höger sida.

Godståg 6354 Vetlanda-Nässjö med Td 390 vid Sjöeryd nära Rödjenäs 2014. Green Cargos godstrafik på banan upphörde 2023. Foto Bernt Talbrant.

I industriorten Vetlanda (Vtn, 36 km) korsade tidigare den smalspåriga Vetlanda Järnvägar (VJ). VJ gick från Sävsjö på Södra stambanan via Vetlanda till Gårdveda (där Växjö-Hultsfred anslöt). Den kvarvarande delen Vetlanda-Järnforsen breddades till normalspår i mitten av 1980-talet och en bibana byggdes till Pauliström. Resterna från smalspårstiden är få men banvallen mot Sävsjö kan ses vid den norra utfarten.

Stationshuset i Vetlanda ersattes på 1960-talet av ett envåningshus av funkistyp. Det ersattes i sin tur av en nytt resecentrum 2010. I södra änden av bangården fanns tidigare Svensk Tågtekniks verkstad (f d BK Verkstad). Här moderniserades bl a många Y1-motorvagnar. Verksamheten upphörde dock 2009 då Svensk Tågteknik gick i konkurs.

Vetlanda-Åseda (nedlagd)

Banan söderut mot Åseda är avstängd och delvis uppriven. I Bäckseda (40 km) och Snärle (44 km) fanns det tidigare stationer. Fram till nedläggningen av persontrafiken 2002 fanns det hållplatser i Korsberga (Kba, 52 km), Milletorp (Mip, 60 km) och Ösjöbol (Öbl, 67 km).

Den f d knutpunkten Åseda (Åa, 74 km) kunde förr stoltsera med järnvägar i fyra riktningar. Den normalspåriga banan från Vetlanda och dess fortsättning till Nybro korsades här av smalspåret Växjö-Västervik (se Åseda-Västervik). Korsningen skedde fram till 1993 i ett berömt spårkors i södra änden av bangården. Idag är stationen en skugga av sitt forna jag. Smalspåret söderut till Växjö revs upp 2001 men spåret norrut till Hultsfred har tidvis använts för museitrafik närmast Åseda - den enda återstående tågtrafiken i den gamla järnvägsknuten. Normalspåret mot Nybro är även det upprivet. Banan gick via Sävsjöström, Målerås, Gullaskruv och Orrefors till Nybro på Kust till kust-banan. En kort sträcka ligger kvar närmast Nybro som industrispår.

Ett godståg draget av ett T44-lok inväntar avgång i Vetlanda 2002, medan ett persontåg i form av en Y1-motorvagn passerar. 2002 gick det fortfarande persontåg Åseda-Vetlanda-Nässjö. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunna