Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa (-Helsingborg)

Marieholmsbanan och Rååbanan*
Bild: Pågatåg mot Malmö och Helsingborg möts i Teckomatorp 4 juli 2016Pågatåg mot Malmö och Helsingborg möts i Teckomatorp 4 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Öppnad: 1865
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 46 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja

Historia

När Södra stambanan började byggas i mitten av 1850-talet drogs den genom Skånes inland och fick sin slutpunkt i Malmö. Det oroade de rivaliserande hamnstäderna Landskrona och Helsingborg som därför omgående började projektera anslutande järnvägar.

Båda städerna vände sig till staten för att få lån men fick bakläxa - städerna var tvungna att samarbeta om det skulle bli några pengar. Efter hårda förhandlingar var man överens och kunde börja bygga från Landskrona respektive Helsingborg. I Billeberga förenades de båda järnvägarna i en gemensam linje till Eslöv på Södra stambanan.

En av de första enskilda järnvägarna i Skåne

Invigningen skedde 1865 och därmed var man bland de första enskilda järnvagarna i Skåne. Landskrona-Eslöv och Helsingborg-Billeberga ägdes av var sitt bolag men driften sköttes av en gemensam trafikförvaltning, Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L & HJ).

Bild: Stationen i TågarpEn försvunnen idyll: Stationshuset (numera rivet) i Tågarp 1944. Foto Järnvägsmuseet.

Förstatligande

1938 förstatligades banorna men de fortsatte att främst ha en regional betydelse på grund av stationsförhållandena i Helsingborg (två olika stationer med ett gatuspår som enda förbindelse) som gjorde en vettig fjärrtrafik omöjlig. Först när den nya underjordiska stationen i Helsingborg stod klar 1991 kunde SJ börja köra direkta tåg Malmö-Helsingborg-Göteborg.

Hela sträckan Eslöv-Ramlösa elektrifierades 1944.

Pågatåg

Den lokala persontrafiken i västra Skåne var under 1970-talet nedläggningshotad eftersom SJ inte ansåg att den var lönsam. 1983 tog därför kommunerna i området över ansvaret. Nya X10-motorvagnar köptes in och ett nytt linjenät skapades under namnet Pågatågen. Som en följd av dessa förändringar lades delen Billeberga-Landskrona ner 1982 och istället rustades Kävlinge-Landskrona upp (numera en del av Västkustbanan). Även på sträckan Teckomatorp-Eslöv försvann persontrafiken. På slutet sköttes trafiken oftast av en ensam X7-motorvagn som gick Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona. På linjen (Malmö-) Teckomatorp-Billeberga-Helsingborg användes bland annat X9-motorvagnar och loktåg bestående av Du2 med B6-vagnar innan X10-motorvagnarna kom.

Efter att Västkustbanans nya sträckning Landskrona-Helsingborg öppnats 2001 försvann fjärrtågen från Teckomatorp-Helsingborg men på grund av stigningarna på den nya linjen går godstågen fortfarande över Teckomatorp.

Bild: Ett makadamtåg lastas i Marieholm i juli 2016Ett makadamtåg lastas i Marieholm i juli 2016, en del av arbetet med att rusta upp sträckan Eslöv-Teckomatorp. Foto Frederik Tellerup.

Persontrafik Eslöv-Teckomatorp

Sträckan Eslöv-Teckomatorp rustades upp 2016 för att möjliggöra persontrafik. Både spår och kontaktledning byttes och en hållplats byggdes i Marieholm. Persontrafiken invigdes 11 december 2016.

Trafik

Bild: Pågatåg bestående av en X61-motorvagn ankommer Marieholm i december 2016Pågatåg bestående av en X61-motorvagn ankommer Marieholm i december 2016. Foto Frederik Tellerup.

Sedan Eslöv-Teckomatorp återfick persontrafiken 12 december 2016 går Skånetrafikens pågatåg hela vägen (Malmö-) Eslöv-Teckomatorp-Helsingborg. X61-motorvagnar används i trafiken.

Linjen används även av Green Cargo:s godståg och som dragkraft i dessa används Rd2, Rc4 och T44/Td.

Bra länkar för resenären

Du kan köpa biljett hos det/de bolag som är angivna ovan. För trafikinfo - klicka på önskad station på kartan ovan. Här är andra bra länkar:

För den specialintresserade:

Beskrivning

Bild: Pågatåg mot Helsingborg ankommer Marieholm 23 december 2016Pågatåg mot Helsingborg ankommer Marieholm 23 december 2016. Foto Frederik Tellerup.

Från Eslöv (E, 0 km/km 48 - startpunkt Helsingborg) på Södra stambanan går banan mot väster genom jordbrukslandskap. I Trollenäs (5 km/km 43) fanns tidigare en station. Den betjänade bland annat Trollenäs slott vars torn kan ses sticka upp på höger sida. Efter uppehåll i Marieholm (Mar, 10 km/km 38), - en tidigare station som återuppstod som hållplats i december 2016 - kommer vi till Teckomatorp (Tp, 15 km/km 33) som är en riktig knutpunkt med anslutande linjer till Kävlinge och Åstorp (se Arlöv-Ängelholm). Teckomatorp blev känt på ett lite mindre smickrande sätt på 1970-talet när det uppdagades att företaget BT Kemi hade grävt ner gifttunnor i marken. Fabriken låg intill järnvägen på den västra sidan men idag finns bara en tom yta kvar.

Banan fortsätter norrut till Billeberga (Bib, 21 km/km 27). Här vek järnvägen till Landskrona av mot väster. Trafiken upphörde 1983 och banvallen är numera cykelväg med de f d kontaktledningsstolparna som belysningsstolpar. Strax söder om Tågarp (Tgp, 27 km/km 21) gör banan en skarp sväng och passerar en gigantisk silo på höger sida. I Tågarp finns mötesspår och en hållplats för pågatågen. Färden fortsätter genom Rååns vackra dalgång där betande boskap håller det idylliska landskapet öppet. Vid Ottarp kan man hålla utkik efter två höga fundament på vardera sidan om banan. Det är rester av järnvägen Landskrona-Billesholm som passerade över Helsingborgsbanan på en bro fram till 1960.

Mötesstationerna och pågatågshållplatserna i Vallåkra (Våk, 34 km/km 14) och Gantofta (Gan, 39 km/km 9) följer. Hållplatserna återöppnades på 1990-talet efter att ha varit nedlagda i trettio år. Tre kilometer efter Gantofta korsar Västkustbanan linjen på en bro. Av Raus (43 km/km 6) f d station kort därpå märks inget. Däremot finns här idag en verkstad för de skånska Pågatågen som öppnades 2010 i samband med att de nya X61-tågen tagits i trafik. Strax kommer vi till hållplatsen Ramlösa (Ram, 46 km/km 3) som ligger vid vidsträckta Helsingborg godsbangård (Hbgb). Här ansluter förutom Västkustbanan också järnvägen mot Hässleholm. Persontågen fortsätter ytterligare tre kilometer till Helsingborg C.

Pågatåg i Billeberga 2005. Den karakteristiska kyrkan ritades av Theodor Wåhlin. Foto Frederik Tellerup..

Fler bilder

Bild: En vy från Trollenäs på sträckan Eslöv-Teckomatorp sommaren 2016En vy från Trollenäs på sträckan Eslöv-Teckomatorp sommaren 2016 - upprustningen av banan är i full i gång. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Ett godståg draget av ett T44-lok i Billeberga 2005Ett godståg draget av ett T44-lok i Billeberga 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Ett omlett pågatåg från Teckomatorp ankommer Eslöv i juli 2005Ett omlett pågatåg från Teckomatorp ankommer Eslöv i juli 2005. Även innan persontrafikens återkomst på sträckan Eslöv-Teckomatorp användes banan då och då som omledningsbana för persontåg vid t ex banarbeten. Till höger ser man Södra stambanan. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Ett norrgående godståg strax söder om Tågarp 2005Ett norrgående godståg strax söder om Tågarp 2005. Foto Frederik Tellerup.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926

*Eslöv-Teckomatorp kallas Marieholmsbanan, fortsättningen Teckomatorp-Helsingborg går under namnet Rååbanan.

Annons

Beställ t-shirts och andra varor med järnvägsmotiv