Annons

Marieholmsbanan och Rååbanan*
Bild: Pågatåg mot Malmö och Helsingborg möts i Teckomatorp 4 juli 2016Pågatåg mot Malmö och Helsingborg möts i Teckomatorp 4 juli 2016. Foto Frederik Tellerup.

46

km

H

system

140

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Öppnad: 1865
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 46 km
  • Dubbelspår: Nej
  • STAX: E4 - 25 ton Eslöv-Teckomatorp, D2 - 22,5 ton Teckomatorp-Helsingborg
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja
  • Trafikeringssystem: H
  • Hastighet: Upp till 140 km/h (delvis 160 km/h Eslöv-Marieholm)

Historia

När Södra stambanan började byggas i mitten av 1850-talet drogs den genom Skånes inland och fick sin slutpunkt i Malmö. Det oroade de rivaliserande hamnstäderna Landskrona och Helsingborg som därför omgående började projektera anslutande järnvägar.

Båda städerna vände sig till staten för att få lån men fick bakläxa - städerna var tvungna att samarbeta om det skulle bli några pengar. Efter hårda förhandlingar var man överens och kunde börja bygga från Landskrona respektive Helsingborg. I Billeberga förenades de båda järnvägarna i en gemensam linje till Eslöv på Södra stambanan.

En av de första enskilda järnvägarna i Skåne

Invigningen skedde 1865 och därmed var man bland de första enskilda järnvagarna i Skåne. Landskrona-Eslöv och Helsingborg-Billeberga ägdes av var sitt bolag men driften sköttes av en gemensam trafikförvaltning, Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L & HJ).

Bild: Stationen i TågarpEn försvunnen idyll: Stationshuset (numera rivet) i Tågarp 1944. Foto Järnvägsmuseet.

Förstatligande

1938 förstatligades banorna men de fortsatte att främst ha en regional betydelse på grund av stationsförhållandena i Helsingborg (två olika stationer med ett gatuspår som enda förbindelse) som gjorde en vettig fjärrtrafik omöjlig. Först när den nya underjordiska stationen i Helsingborg stod klar 1991 kunde SJ börja köra direkta tåg Malmö-Helsingborg-Göteborg.

Hela sträckan Eslöv-Ramlösa elektrifierades 1944.

Pågatåg

Den lokala persontrafiken i västra Skåne var under 1970-talet nedläggningshotad eftersom SJ inte ansåg att den var lönsam. 1983 tog därför kommunerna i området över ansvaret. Nya X10-motorvagnar köptes in och ett nytt linjenät skapades under namnet Pågatågen. Som en följd av dessa förändringar lades delen Billeberga-Landskrona ner 1982 och istället rustades Kävlinge-Landskrona upp (numera en del av Västkustbanan i delvis ny sträckning). Även på sträckan Teckomatorp-Eslöv försvann persontrafiken. På slutet sköttes trafiken oftast av en ensam X7-motorvagn som gick Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona. På linjen (Malmö-) Teckomatorp-Billeberga-Helsingborg användes bland annat X9-motorvagnar och loktåg bestående av Du2 med B6-vagnar innan X10-motorvagnarna tog över helt.

Efter att Västkustbanans nya sträckning Landskrona-Helsingborg öppnats 2001 försvann fjärrtågen från Teckomatorp-Helsingborg men på grund av stigningarna på den nya linjen går godstågen fortfarande över Teckomatorp.

Bild: Ett makadamtåg lastas i Marieholm i juli 2016Ett makadamtåg lastas i Marieholm i juli 2016, en del av arbetet med att rusta upp sträckan Eslöv-Teckomatorp. Foto Frederik Tellerup.

Åter persontrafik Eslöv-Teckomatorp

Sträckan Eslöv-Teckomatorp rustades upp 2016 f