Tåg mot Malmö i Ystad 1957 med YBo6 858 främst

Tåg mot Malmö i Ystad 1957 med YBo6 858 främst. Foto Berthold Hedin/Järnvägsmuseet.

Annons

YCo6 1953-1956, YBo6/YBo7/YBo8 1956-1970
Bild: Y8 1124 som museifordon i Gävle 1988Y8 1124 som museifordon i Gävle 1988. En del av rälsbussarna fick större så kallade Norrlandsplogar. Foto Markus Tellerup.

17,5

m

19

ton

145

kW

115

km/h
Gäller motorvagn
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Dieselmotorvagn / manövervagn / släpvagn
  • Antal sittplatser: 53 (Y6), 47 (Y7), 36 (Y8)
  • Axelföljd: B'2' (motorvagn)
  • Längd: 17550 mm (motorvagn), 17100 mm (släp- och manövervagnar förutom UFV), 9000 mm (UFV)
  • Tjänstevikt: 19 ton (motorvagn), 14-15,5 ton (släp- och manövervagnar förutom UFV), 8 ton (UFV)
  • Effekt: 145 kW (motorvagn)
  • Hastighet: 115 km/h
  • Tillverkare: Hägglund & Söner, ASJ, KVAB, Eksjöverken
  • Byggår: 1953-1961
  • Byggt antal: 251 (Y6 till SJ), 122 (Y7 till SJ), 321 (släp- och manövervagnar till SJ), 5+3 (motorvagnar/släpvagnar till GSJ)
  • Ombyggt antal: 29 (Y8)
  • Ombyggnadsår Y8: 1963-1968
  • Ursprunglig nummerserie: 748-787, 812-871, 988-1137, 1260 (Y6), 1138-1259 (Y7)
  • Nummer Y8: 1006-1009, 1064, 1065, 1067-1076, 1123-1125, 1127-1129, 1131-1133, 1135, 1137, 1160, 1211
  • Tillhörde: SJ och GSJ

Den största svenska motorvagnsserien någonsin

Under 1930- och 1940-talet hade Hilding Carlsson tillverkat en lång rad Y-rälsbussar till SJ. Men de plåtklädda träkorgarna var underhållskrävande och hade lite motståndskraft vid kollisioner. SJ började därför i mitten av 1940-talet titta på boggierälsbussar helt i stål.

Samlade erfarenheter

Man beställde en mindre serie smalspåriga rälsbussar av Märstaverken som började sättas i trafik 1949 (YCo4p/YCo4t). SJ använde erfarenheterna från dessa rälsbussar till att bygga vidare på en normalspårig konstruktion och 1950 beställde man 40 normalspårsrälsbussar samt 35 släp hos Hägglund & Söner i Örnsköldsvik. 1951 och 1952 beställdes ytterligare fordon hos AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Kalmar Verkstad och Eksjöverken (f d Märstaverken).

Rälsbussar

Uttrycket rälsbussar användes om lättare motorvagnar som inte hade vanliga skruvkoppel och buffertar utan Scharfenberg-koppel, en typ av automatkoppel som möjliggjorde enkel ihopkoppling.

En YBo6 med släpvagn gör uppehåll i Skifors på järnvägen Mellerud-Arvika 1965. Foto Sven Ove Lundberg/Järnvägsmuseet.
Interiör i en YCo6 1953. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.
Två rälsbusståg i Sveg 1955. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.
Rälsbusståg med YCo6 776 närmast i Nässjö ca 1956. Foto Järnvägsmuseet.

Ny färgsättning

De första rälsbussarna levererades 1953 med littera YCo6 (efter 1956 YBo6 och efter 1970 Y6) och sattes bland annat in på sträckan Boden-Haparanda. Rälsbussarna fick en ny karaktäristisk färgsättning med svart underrede, orange nederdel, gul ovandel och grått tak.

För att kunna användas även i längre tåg hade rälsbussarna övergångsbryggor i fronterna och upp till åtta motorvagnar kunde multipelköras. Från 1954 började även släp- och manövervagnar levereras. Rälsbussarnas Scania-motor D815 gav en effekt på 145 kW och en motorvagn kunde dra en släpvagn utan problem. Släp- och manövervagnar var boggievagnar förutom en serie på 50 tvåaxliga godssläp, UF6 (efter 1970 UFV). Dessa fick på grund av sin form smeknamnet tvålkopp.

Såldes även till en privatbana

Även en privatbana, Göteborg-Särö Järnväg (GSJ), köpte 1954 fem rälsbussar och tre släpvagnar av YCo6-typ. Dessa fick en färgsättning i blått och blekgult. Vid nedläggningen av banan 1965 såldes fordonen (förutom en släpvagn) till gruvbolaget LAMCO i Liberia.

Barnsjukdomar

Motorvagnarna visade sig snart ha en hel del barnsjukdomar som orsakade SJ mycket huvudvärk. Motorer havererade sedan grus trängt in genom luftintagen, brott uppstod i boggierna och även växellådorna krånglade. Ändringar gjordes i konstruktionen och motorvagnarna som redan hade levererats byggdes om. Efter dessa ändringarna fungerade motorvagnarna bättre.

Bild: Interiör YCo8 1954Två YCo6-rälsbussar fick 1954 ny inredning med stolar av samma typ som i flygplanet Douglas DC-6. De två rälsbussarna, nu med litterat YCo8, användes i direkttåg Stockholm-Sveg-Hede. De stolar som YBo8 fick på 1960-talet var inte riktigt lika påkostade. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Bekvämare inredning

Leveranserna till SJ fortsatte under 1950-talet och pågick fram till 1961. Från och med 1956 ändrade man inredningen till större och bekvämare stolar placerade 2+2. Dessa motorvagnar fick littera YBo7 (efter 1970 Y7). I YBo6 var stolarna mindre och placerade 3+2. YBo6 hade 53 sittplatser mot 47 i YBo7.

Inredningen var dock ganska spartansk både i YBo6 och YBo7. Under 1960-talet byggdes därför 29 motorvagnar och flera släpvagnar om med komfortablare stolar av samma typ som Yoa2 (X9). De fick 36 platser och ny littera YBo8 (senare Y8) och sattes in på längre sträckor i Norrland, främst Inlandsbanan

Redan 1954 hade dock två YCo6 (1000 och 1001) byggts om och fått ny inredning med flygplansstolar. Rälsbussarna - som efter ombyggnaden fick litterat YCo8 - användes i direkttåg Stockholm-Sveg-Hede under namnet "Härjedalingen". Trafiken upphörde dock efter ett par år och de två motorvagnarna byggdes om till YBo7 1960.

Samtliga motorvagnar hade andra klass-inredning. Flera manövervagnar byggdes dock i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet om så att de fick första klass.

Mer än 600 motorvagnar och släpvagnar

Förutom motorvagnarna byggdes ett stort antal släpvagnar och manövervagnar i olika varianter (se lista nedan). Med dessa kunde man kombinera tåg allt efter behov.

För lokal- och regionaltrafik på elektrifierade banor byggdes även elektriska versioner av Y6 och Y7, se X16/X17.

Totalt tillverkades 373 dieselmotorvagnar, 30 elmotorvagnar och 321 släp- och manövervagnar till SJ och detta är därmed den största svenska serien av motorvagnar någonsin. Dessutom byggde Hilding Carlsson en rad smalspåriga rälsbussar av liknande typ, YP.

Räddade bandelar

Rälsbussarna användes över hela landet och satte under lång tid sin prägel på persontrafiken på de oelektrifierade banorna

Rälsbussarna användes över hela landet och satte under lång tid sin prägel på persontrafiken på de oelektrifierade banorna. De var billiga i drift och räddade eller sköt upp nedläggningen av många bandelar. Behovet av rälsbussarna minskade dock efter hand och en del av de först levererade motorvagnarna och släpvagnarna skrotades redan i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.

Bild: LMV 1930B i Lund 2004LMV 1930B i Lund 2004, f d Y6 1046. Många av rälsbussarna i Y6-generationen byggdes om till banarbetsfordon, bl a liftmotorvagnar som kan användas vid kontaktledningsarbeten. Foto Frederik Tellerup.

Blev banarbetsfordon

En YBo6 och två YBo7 byggdes under 1960-talet om till inspektionsmotorvagnar för SJ:s banavdelning. De ursprungliga stolarna och mellanväggen togs bort och i stället sattes ett pentry, konferensbord och bekvämare stolar in. De tre motorvagnarna fick litterat YS (senare Qgm) och den sista togs ur trafik i början av 2000-talet.

Under 1970-talet byggdes många av motorvagnarna om till banarbetsfordon, speciellt liftmotorvagnar för kontaktledningsarbeten, och några används än idag. Ett antal rälsbussar såldes också till danska privatbanor och fem Y7 köptes av norska NSB för trafik på Flekkefjordbanen (fyra av dessa såldes efter trafikens nedläggning till DVVJ).

Ersattes av Y1

Från 1979 då ersättaren Y1 började levereras fortsatte slopningarna och de sista rälsbussarna i persontrafik togs ur trafik i slutet av 1980-talet. De sista bandelen med Y7 i reguljär trafik blev Ulricehamn-Sjötofta där persontrafiken lades ned 1988. På banan Mellerud-Bengtsfors upphörde SJ:s persontrafik 1986 men kommunerna tog över och startade sommartrafik. Man använde sedan Y7-motorvagnar i trafiken ända fram till 2010-talet.

Ett ganska stort antal motorvagnar finns kvar som museifordon, bl  a hos Svenska Motorvagnsklubben. Y7 i museitrafik kan upplevas bl a på banan Kärrgruvan-Ängelsberg.

Släp- och manövervagnar till Y6-Y8 och X16/X17
  • UAFY (ursprungligen UAFo6y)
    Manövervagn första klass med godsutrymme, 3 st ombyggda från UABFo7y 1960 och 1963.
    Nummer: 1980, 1983, 1984.
    17 sittplatser och pentry.
    Byggdes i början av 1970-talet om till UAFZ.
  • UAFZ (ursprungligen UAFo7ye)
    Manövervagn första klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17, 5 st.
    2 st ombyggda från UBFo6ye 1960. 3 st ombyggda från UAFY i början av 1970-talet.
    Nummer: 1980, 1983, 1984, 1985, 1986
    15 sittplatser (1985, 1986), 17 sittplatser och pentry (1980, 1983, 1984).
    De sista togs ur trafik i början av 1980-talet.
  • UABFY (ursprungligen UABFo7y)
    Manövervagn första och andra klass med godsutrymme, 8 st ombyggda från UBFo7y 1959-1961.
    Nummer: 1977-1984.
    10 sittplatser i 1 klass, 16 sittplatser i 2 klass.
    Tre stycken byggdes i början av 1960-talet om till UAFo6y (UAFY).
    De sista togs ur trafik i början av 1980-talet.
  • UB (ursprungligen UCo6/UBo6)
    Släpvagn andra klass, 15 st tillverkade 1955.
    Nummer 1944-1958.
    62 sittplatser, samma stolar som Y6.
    Sista vagnen togs ur trafik 1983.
  • UBF (ursprungligen UCFo6/UBFo6)
    Släpvagn andra klass med godsutrymme, 48 st tillverkade 1954-1955.
    Nummer 1776-1790, 1827-1841, 1885-1902.
    39 sittplatser, samma stolar som Y6.
    15 st ombyggda till UBFo6y 1959-1960 och 1965.
    De sista togs ur trafik i början av 1970-talet.
  • UBF6Y (ursprungligen UCFo6y/UBFo6y)
    Manövervagn andra klass med godsutrymme, 111 st, dels tillverkade 1953-1956 och dels ombyggda från UBFo6.
    Nummer: 1756-1779, 1781-1790, 1841-1879, 1923-1942 och 1985-2002.
    36 sittplatser, samma stolar som Y6.
    De sista togs ur trafik i början av 1980-talet.
  • UBF6Z (ursprungligen UBFo6ye)
    Manövervagn andra klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17, 26 st ombygda från UBFo6y år 1957 (25 st) och UBF6Y år 1979 (1 st).
    Nummer: 1868, 1923-1942, 1985-1989.
    36 sittplatser, samma stolar som Y6.
    De sista togs ur trafik i mitten av 1980-talet.
  • UBF7Y (ursprungligen UCFo7y/UBFo7y)
    Manövervagn andra klass med godsutrymme, 12 st tillverkade 1955-1956.
    Nummer: 1942, 1943, 1974-1984.
    31 sittplatser, samma stolar som Y7.
    De flesta byggdes om till UABFo7y och UBFo8y.
  • UBF7Z (ursprungligen UBFo7ye)
    Manövervagn andra klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17, 30 st tillverkade 1960-1961.
    Nummer: 2067-2096.
    31 sittplatser, samma stolar som Y7.
    De sista togs ur trafik i mitten av 1980-talet.
  • UBF8Y (ursprungligen UBFo8y)
    Manövervagn andra klass med godsutrymme, 4 st ombyggda från UABFo7y, UBFo7y och UBFo6y 1964-1965.
    Nummer: 1942, 1979, 1981, 1999.
    22 sittplatser och pentry, samma stolar som Y8.
    De sista togs ur trafik i början av 1980-talet.
  • UDFo15
    Släpvagn för post och resgods, 24 st tillverkade 1956 och 1958.
    Nummer: 2003-2014, 2055-2066.
    Golvytan i postavdelningen var 15 m² och i godsavdelningen 27 m².
    Slopades 1968 då posten ändrade sina transporter.
  • UDF20 (ursprungligen UDFo20)
    Släpvagn för post och resgods, 16 st tillverkade 1953-1954.
    Nummer: 1819-1826, 1915-1922.
    Golvytan i postavdelningen var 20 m² och i godsavdelningen 22m².
    De sista togs ur trafik i mitten av 1970-talet.
  • UF (ursprungligen UFo6)
    Släpvagn för gods, 30 st tillverkade 1953-1957.
    Nummer: 1880-1884, 1959-1973, 2015-2024.
    Golvytan var 43 m².
    De sista togs ur trafik i början av 1980-talet.
  • UFV (ursprungligen UF6)
    Släpvagn för gods, tvåaxlig, 50 st tillverkade 1957 och 1960.
    Nummer: 2025–2054, 2140–2159.
    Golvytan var 20 m².
    De sista togs ur trafik i mitten av 1980-talet.

Not. Littera ändrades 1956 (C för tredje klass blev B för andra klass) och 1970 ("o" för att ange boggier togs bort). Siffrorna 6, 7 och 8 i litterat anger att inredningen är lik Y6, Y7 eller Y8. Anpassningen till X16/X17 innebar en strömställare mellan dieseldrift och elektrisk drift och en manöverknapp för strömavtagare.

 

Bild: Ritning Y6Ritning Y6.
Bild: Ritning Y7Ritning Y7.
Bild: Ritning UBF7ZRitning UBF7Z.
Bild: Ritning UABFYRitning UABFY.
Bild: Ritning UDF20Ritning UDF20.
Bild: Ritning UFVRitning UFV.

 

Bild: Y6 1109 som museifordon i Gävle 2015Y6 1109 som museifordon i Gävle 2015. Foto Christian Tellerup.
Bild: Y7 1185 som museifordon i Malmö 1996Y7 1185 som museifordon i Malmö 1996. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UBF7Z 2095 i Gävle 1987UBF7Z 2095 i Gävle 1987. Foto Markus Tellerup.
Bild: UDFo15 2004 som museifordon i Malmö 2003UDFo15 2004 som museifordon i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör Y7 1151 (museifordon) 2014Interiör Y7 1151 (museifordon) 2014. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör YCo6 1953Interiör YCo6 1953. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Arne Hällqvist: Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Ulf Diehl/Lennart Nilsson: SJ rälsbussar av YBo6-familjen, historik och förteckning i boken Lok och vagnar 3 utgiven av Stenvalls förlag 1999
- Bengt-Åke Rudström: Rälsbussar från Svenska Järnvägsverkstäderna och deras samtid, Trafik-Nostalgiska Förlaget 2008
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ritning på Y6, tidningen Allt om Hobby 7/77
- Ritning på UFV, tidningen Allt om Hobby 1/79

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer