Vetlanda-Kvillsfors-Järnforsen / Pauliström

TMX 1042 gör rundgång i Vetlanda i juni 2025. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Ingen trafik förutom godstrafik på en drygt en kilometer lång sträcka närmast Vetlanda
• Öppnad: Vetlanda-Järnforsen 1906, Kvillsfors-Pauliström 1987
• Spårvidd: 1435 mm (Vetlanda-Järnforsen ursprugligen 891 mm, breddad 1985-1986)
• Längd: Vetlanda-Järnforsen 37 km, Kvillsfors-Pauliström 7 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Nej
• Trafikeringssystem: S
• Hastighet: Upp till 40 km/h

Historia

På 1860-talet var Vetlanda med i diskussionerna om sträckningen av järnvägen Nässjö-Oskarshamn (se Nässjö-Hultsfred). Förespråkarna för en nordligare dragning vann dock och Vetlanda hamnade utanför projektet. Man insåg att om det skulle bli någon järnvägsförbindelse måste man ta saken i egna händer och planeringen av en bana till Sävsjö på Södra stambanan sattes igång. Den tre mil långa järnvägen blev smalspårig (891 mm) och öppnades successivt 1884-1885. Bolagets namn var med gammalsvensk stavning Hvetlanda-Sävsjö Jernväg (HvSJ).

Stationen i Järnforsen 1930. Stationshusen vid Vetlanda-Målilla Järnväg fick en karakteristisk stil med utskjutande tak över ingången. Till höger syns ortens järnvägshotell. Foto K A Holmér/Järnvägsmuseet.

Förlängning till Målilla

1906 fick HvSJ sällskap i Vetlanda när Vetlanda-Målilla Järnväg (HvMJ) öppnades. Målillabanan var också smalspårig och gick från Vetlanda via Gårdveda på järnvägen Åseda-Hultsfred till Målilla på banan Nässjö-Oskarshamn. På så vis fick Vetlanda till sist en indirekt förbindelse med Oskarhamn. Eftersom Oskarshamnsbanan var normalspårig fick omlastning ske i Målilla.

Vetlanda Järnvägar

HvSJ skötte trafiken på HvMJ men bolagen var fristående från varandra. När den normalspåriga järnvägen Sävsjöström-Nässjö kom till Vetlanda 1914 beslöt sig de båda smalspårsbolagen för att gå ihop för att kunna möta konkurrensen. Sammanslagningen var klar 1915 och det nya bolaget fick namnet Vetlanda Järnvägar (VJ).

Banans fortsatta historia följde mönstret för de flesta mindre svenska järnvägar. 1946 förstatligades banan men konkurrensen från vägtrafiken blev allt hårdare. 1956 lades godstrafiken Gårdveda-Målilla ner och 1961 gick det sista persontåget Sävsjö-Vetlanda-Målilla. På 1960- och 70-talen lades godstrafiken ner på ytterligare delsträckor så att endast Vetlanda-Järnforsen återstod i början av 1980-talet. Men då blev det plötsligt ett brott i nedläggningsvågen.

En bild från smalspårstiden: Två Z4p-lokomotorer med godståg i Järnforsen 1961. Foto Järnvägsmuseet.

Breddning

Flera industrier i området med pappersmasseföretaget MoDo i spetsen hade under en ganska lång tid arbetat för att järnvägen skulle breddas. 1984 bestämde sig SJ slutligen för att banan skulle byggas om till normalspår. Förberedelserna satte igång samma år och i december 1984 gick det sista smalspårståget. I januari 1987 kunde normalspårstrafiken inledas. Då hade hela sträckan från Vetlanda till Järnforsen breddats och dessutom hade ett nytt industrispår byggts från Kvillsfors till Pauliström.

I smalspårstrafiken var Z4p-lokomotorer den enda dragkraften från mitten av 1950-talet. Tågen krävde oftast två multipelkopplade lok. Efter breddningen tog T43 och T44 över.

Den sista smalspårsresten

Sträckan Sävsjö-Vetlanda revs upp under 1970-talet. Gårdveda-Målilla försvann också tidigt. På den 9 kilometer långa bandelen Järnforsen-Gårdveda låg spåren däremot kvar länge. Först 1991, 22 år efter nedläggningen, revs de igenväxta spåren upp och tillvaratogs av några museiföreningar.

Godståg vid Åryd mellan Ädelfors och Kvillsfors 12 november 2007. Foto Olaf Lindström.

Nedläggning, återöppning och nedläggning igen

Godstrafiken på delen Kvillsfors-Järnforsen lades ner 1995 - bara åtta år efter breddningen - men återupptogs igen 1998, bara för att åter läggas ner 2001. Sträckan fick en ny chans i december 2009 då den åter öppnades för timmertransporter till Järnforsen. Dessa transporter upphörde dock efter ett tag och sträckan har sedan legat utan trafik. 2023 föreslog Trafikverket nedläggning av Kvillsfors-Järnforsen.

I månadsskiftet januari/februari 2023 upphörde godstrafiken även på sträckan Vetlanda-Kvillsfors-Pauliström efter att Green Cargo sagt upp avtalet med banans enda godskund, Metsä Tissue.

SHN Cargos godståg med TMX 1042 i Vetlanda 2025. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Efter att Green Cargos godstrafik Vetlanda-Pauliström upphörde 1 februari 2023 saknar nästan hela banan trafik. Bara en dryg kilometer lång sträcka närmast stationen i Vetlanda trafikeras av SHN Cargo som har en godskund i den östra utkanten av Vetlanda.

Delen Kvillsfors-Järnforsen saknar sedan tidigare trafik. Underhållet av denna sträckan upphörde 2016.

Annons

Banan mot Kvillsfors i Vetlanda 2025. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

I Vetlanda (0 km/km 30) ansluter järnvägen från Nässjö. Resterna av smalspårsepoken är ganska få eftersom bangården byggdes om i samband med breddningen. Vid utfarten mot Nässjö har dock banvallen mot Sävsjö blivit gångväg. Smalspåret gick från Sävsjö via Hultagård, Landsbro och Myresjö till Vetlanda där normalspåret korsades i den södra änden av bangården.

Från Vetlanda går banan mot öster i Emåns dalgång. Strax efter Vetlanda korsas ån som sedan tidvis följer järnvägen på den norra sidan. Efter en stund passeras de f d stationerna i Holsbybrunn (9 km/km 39) och i Alseda (13 km/km 43). I Ädelfors (17 km/km 47) bröt man en gång i tiden guld men nu är gruvan nedlagd sedan länge. Även i Tälläng (23 km/km 53) fanns det en station på smalspårstiden.

I Kvillsfors (Kvf, 29 km/km 58) förgrenar sig järnvägen. Mot norr går det 7 kilometer långa industrispåret till Pauliström (Plm, 36 km) där pappersbruket ligger. Spåret stiger brant upp till fabriken. Mot öster går huvudlinjen till Järnforsen (Jäf, 37 km/km 66). Både Pauliström och Järnforsen räknas som bangårdsområde.

Från Järnforsen gick den nu upprivna banan vidare till Gårdveda och Målilla. Målilla kunde en gång i tiden ståta med hela tre stationer/hållplatser. Smalspåret från Vetlanda hade en egen hållplats kallad Målilla by innan slutstationen Målilla där normalspåriga Nässjö-Oskarshamns Järnväg anslöt. Dessutom fanns det på smalspårslinjen Åseda-Hultsfred en hållplats med namnet Målilla sanatorium.

Utfarterna mot Kvillsfors (vänster) och Åseda (höger) i Vetlanda 2002. I mitten låg BK Verkstad (från 2003 Svensk Tågteknik) där bl a Y1-motorvagnar rustades upp. Verksamheten upphörde 2009 då Svensk Tågteknik gick i konkurs. Foto Frederik Tellerup.

Stationen i Kvillsfors 2007. Ett nytt mindre stationshus byggdes i samband med breddningen. Foto Tobias Jäderup.

Ett godståg kämpar sig uppför stigningarna mellan Kvillsfors och Pauliström 2007. Foto Olaf Lindström.

T44 363 växlar på bangården i Kvillsfors 12 november 2007. Foto Olaf Lindström.

Resterna av smalspårsepoken i Vetlanda är ganska få men vid normalspårets utfart mot Nässjö kan man ana smalspårets banvall mot Sävsjö. Foto 2002.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
- Stig Svallhammar: En dag vid Vetlanda-Järnforsen, tidskriften Tåg 3/1981
- Gustav Svensson: 100 år sedan första tåget kom till Vetlanda, tidskriften Tåg 1/1985
- Gustav Svensson: Smalspår blir normalspår, tidskriften Tåg 1/1985
- Gustav Svensson: Järnvägsbygget i Vetlanda, tidskriften Tåg 9/1986
- Gustav Svensson: Industrispåret Vetlanda-Pauliström, tidskriften Tåg 3/1987
- Gustav Svensson: Emådalsbanan: Invigningen och hur det gick sedan, tidskriften Tåg 10/1987
- Historiskt.nu om Vetlanda-Målilla Järnväg

Om Vetlanda-Sävsjö Järnväg
- Historiskt.nu om Vetlanda-Sävsjö Järnväg