Skyltar/tavlor

Längs järnvägarna finns liksom utmed vägarna en rik flora av skyltar. I järnvägsvärlden kallar man dock skyltarna för tavlor. En del påminner om trafikmärken och är enkla att förstå, till exempel hastighetstavlor. Andra har ett mer kryptiskt utseende - som urkopplingstavlan som liknar en uttråkad gubbe. Här kan du lära dig vad tavlorna betyder.

På den här sidan kan du läsa mer om skyltar/tavlor. På de andra sidorna om järnvägens uppbyggnad kan du läsa om spår, kontaktledning, signaler och trafikeringssystem.

Hastighetstavlor vid Malmö Östervärn. Foto Frederik Tellerup.

Hastighetstavlor

Visar största tillåtna hastighet (sth) i kilometer per timme (km/h).

Används på sträckor med ATC där hastigheten är minst 160 km/h, pil nedåt betyder att sträcka med lägre hastighet börjar (exakt hastighet ges genom ATC-besked i förarhytten).

Används på sträckor med ATC där hastigheten är minst 160 km/h, pil uppåt betyder att sträcka med högre hastighet börjar (exakt hastighet ges genom ATC-besked i förarhytten).

Hastighetstavla med tilläggstavla för ATC-överskridande (innebär att vissa tåg får köras med högre hastighet, vilken framgår av ATC-besked).

Orienteringstavlor

Förvarnar om kommande tavlor, stationer, signaler, vägskydd m m. Består av en triangelformad tavla med en eller flera tilläggstavlor. Här visas bara några exempel.

Orienterar om att huvudsignal kommer, används om fristående försignal till huvudsignalen saknas (därav den runda skylten som liknar en försignal).

Orienterar om kommande trafikplats, bokstavskombinationen är trafikplatsens signatur.

Orienterar om att följande hastighetstavla kommer att visa lägre hastighet (anges i siffror). Vanligen placerad en kilometer före hastighetstavlan.

Orienterar om vägskyddsanläggning, betyder att lokföraren ska kontrollera att vägskyddsförsignal eller vägskyddssignal visar rörelse tillåten.

Märktavlor

Finns på signaler och används även tillsammans med signalpunktstavlor och orienteringstavlor.
Visar trafikplatsens signatur och eventuellt signalens beteckning

Fyrkantig märktavla finns på infartssignaler, mellansignaler och utfartssignaler.

Rund märktavla finns på utfartsblocksignaler och mellanblocksignaler.

Ljudsignaltavla med tilläggstavlor "vägskydd" och "dagtid" i Snyten 2018. Foto Frederik Tellerup.

Ljudsignaltavlor

Finns före vägkorsningar utan vägskyddsanläggning och tillfälligt vid arbetsplatser i/vid spåret.

Anger att lokföraren ska ge ljudsignalen "tåg kommer" (en ca tre sekunder lång signal).

Ljudsignaltavla med tilläggstavla "dagtid", anger att "tåg kommer" endast ska ges mellan kl 6.00 och 22.00.

Ljudsignaltavla med tilläggstavla "vägskydd", anger att "tåg kommer" ska ges inte bara vid tavlan utan även vid en punkt mellan tavlan och vägkorsningen.

Ljudsignaltavla med tilläggstavla "arbetsplats", anger att "tåg kommer" ska ges upprepade gånger tills arbetsplatsen passerats.

Signalpunktstavla

Markerar signal i trafikeringssystemet ERTMS som saknar optiska huvudsignaler. Markerar en infartssignalpunkt eller mellansignalpunkt (används i kombination med kvadratisk märktavla med trafikplatsens förkortning), alternativt utfartssignalpunkt eller linjesignalpunkt (rund märktavla).

Betydelse:
För tågfärd och spärrfärd: ”stopp” om inte färden har fått ett körtillstånd som gäller förbi tavlan.
För växling: ”stopp” om inte växlingen i samband med starttillstånd har fått tillstånd att passera tavlan.

Tåg mot Kristinehamn bromsar in vid hållplatsen i Bredsjö på Bergslagsbanan 2010. På mindre hållplatser kan det finnas en påstigningstavla, populärt kallad plåtstins, som resenärer kan använda för att visa lokföraren att det finns påstigande. Tavlan vrids mot det håll tåget kommer och på bilden ser man baksidan av tavlan. Framsidan är gul med en röd ring. Foto Frederik Tellerup.

Uppehållstavlor (kallas även U-tavlor)

U-tavlor gäller tåg som har uppehåll för resande. På tavlan finns antingen ett U (gäller då oberoende tåglängd) eller ett tal som anger var ett tåg av en viss längd ska stanna. I det senare fallet finns då vanligtvis flera tavlor med olika längder.

Visar stopplats för persontåg, finns på stationer.

U-tavla med siffror, visar var ett persontåg med en viss längd ska stanna. Siffrorna anger tåglängd i meter.

Som vit U-tavla med siffror men anger också att p g a ATC-balisers placering bör tåg stanna tidigast strax före nästa U-tavla.

Stopplatstavla

En stopplatstavla gäller för tåg som ska stanna på en trafikplats men inte har uppehåll som är avsett för resandes av- och påstigning. Visar var ett tåg med en viss längd ska stanna.

Påstigningstavla

Anger att persontåg ska stanna för resande, kan finnas på mindre hållplatser. Tavlan sitter på en stolpe och resenären riktar själv tavlan mot det håll tåget kommer ifrån. Smeknamn: plåtstins.

Tavla för försignalbalis vid Skabersjö på Ystadbanan. Till vänster ses också en orienteringstavla för vägskyddsanläggning. Foto Frederik Tellerup.

ATC-relaterade tavlor

Tavlor med information relaterad till säkerhetssystemet ATC (Automatic Train Control).

Betydelse fristående: Förvarningstavla, förvarnar om kommande hastighetstavla som visar lägre hastighet, hastigheten ges genom ATC-besked i förarhytten.

Betydelse tillsammans med signal: Tilläggstavla ATC-restriktion, varnar för att restriktivt ATC-besked kan komma, t ex hastighetsbegränsning.

Försignalbaliser, utmärker fiktiv försignal. En fiktiv försignal har samma funktion som en riktig försignal men en optisk signal saknas och signalbeskedet ges genom ATC-besked i förarhytten istället.

Repeterbaliser. Repeterbaliser upprepar ett tidigare ATC-besked. Kan även vara blå.

ATC-område

ATC börjar. Visar att område med ATC börjar.

ATC slutar. Visar att område med ATC slutar.

Systemgränstavlor

Visar gränsen till ett annat trafikeringssystem.

System H börjar.

System R börjar.

System E2 börjar.

System E3 börjar.

System M börjar.

System S börjar.

Ogiltighetstavla på huvudsignal i Lund (vänster) och tavla "Fortsatt körtillstånd" i Mjölby (höger). Foto Frederik Tellerup.

Tavla "Fortsatt körtillstånd"

Tavlan ”fortsatt körtillstånd” kan finnas på en driftplats och den är då uppsatt vid en normal stopplats för tåg. Om den närmast föregående huvudsignalen i samma riktning visade ”kör” för tåget, gäller ”kör” i den huvudsignalen som ett fortsatt körtillstånd för tåget. Tåget får då sättas igång utan att föraren har inhämtat ett nytt körtillstånd.

Medgivandetavla

Kan finnas på huvudsignal. ”Stopp” i signalen upphävs för växling. Den signalbild ”lodrätt” eller ”snett vänster” som visades i närmast föregående dvärgsignal gäller förbi huvudljussignalen. Huvudljussignalen utgör inte någon slutpunkt för en dvärgsignalsträcka. Tavlan har ingen signalbetydelse för tågfärd eller spärrfärd.

Tavla "Gräns för växling"

Nyare (vänster) och äldre (höger) version. Tavla ”gräns för växling” kan finnas för att visa växlingsgränsen, alltså den gräns utanför vilken växling inte får äga rum utan att tågklareraren har lämnat ett särskilt medgivande. Äldre tavlor är rektangulära och har text.

Huvudsignaltavla

Betyder stopp, används när infartssignal eller mellansignal tillfälligt saknas.

Slutpunktstavla

Kallas även S-tavla. Anger en tågvägs slutpunkt (tågväg = trafikteknisk term för de spår ett tåg ska använda under sin färd).

Dvärgsignalsluttavla

Anger slutpunkten för en signalsträcka från en dvärgsignal, används om inte signalsträckan slutar vid en annan signal, stoppbock eller liknande.

Målpunktstavla

Målpunktstavlan gäller enbart vid körning med ATC-besked. En målpunktstavla finns bara i de fall som målpunkten inte ligger strax före den första huvudspårsskiljande motväxeln.

Ogiltighetstavla

Sätts på signal (som i detta exempel) eller tavla som inte är i bruk.

Vid den här skyddssektionen i kontaktledningen kan man se en nedkopplingstavla med lampa (visar om motorströmmen kan vara på eller inte när platsen passeras) och två stoppförbudstavlor. På grund av den spänningslösa sektionen i kontaktledningen får fordon med strömavtagare inte stanna mellan stoppförbudstavlorna. Foto i Lockarp på Ystadbanan, Frederik Tellerup.

Nedkopplings-, urkopplings- och inkopplingstavlor

Används vid skyddssektioner i kontaktledningen (skyddssektion = sektion av kontaktledning som kan kopplas ur).

Nedkopplingstavla utan signallampa, anger att drivmotorströmmen ska vara frånslagen på fordon med uppfälld strömavtagare innan tavlan passeras.

Nedkopplingstavla med signallampa.

Släckt lampa: motorströmmen ska vara frånslagen på fordon med uppfälld strömavtagare innan tavlan passeras.

Tänd lampa: Drivmotorströmmen kan vara inkopplad

Urkopplingstavla, anger att huvudbrytaren ska vara frånslagen på fordon med uppfälld strömavtagare innan tavlan passeras.

Inkopplingstavla, anger att huvudbrytaren åter kan slås till när fordon med uppfälld strömavtagare har passerat tavlan.

Strömbegränsningstavla

Strömbegränsningstavla, passera tavlan utan strömpådrag eller med så lågt pådrag som omständigheterna medger. Med pådrag jämställs återmatande elbroms. Tavlan får dock passeras med blandbroms om elbromseffekten är måttlig.

Stoppförbudstavla

Betyder att fordon inte får stannas så att strömavtagare hamnar mellan två stoppförbudstavlor, finns t ex vid skyddsektioner i kontaktledningen.

Elspärrsignal i Kristianstad 2005. Spåren till höger är inte elektrifierade. Elspärrsignaler kan sitta både högt (uppe i en kontaktledningsstolpe) eller lågt som på bilden. Loket i bakgrunden är ett Ma-lok. Foto Frederik Tellerup.

Elspärrsignaler

Röd elspärrsignal finns där kontaktledningen tar slut. Betyder stopp för fordon med uppfälld strömavtagare, används exempelvis på lastspår som inte är elektrifierade.

Gul elspärrsignal markerar spår där kontaktledningen vanligtvis inte är spänningssatt. Betyder stopp för fordon med uppfälld strömavtagare om inte besked lämnats att kontaktledningen är spänningssatt.

Kilometertavla i Förslöv på Västkustbanans gamla (nu nedlagda) sträckning över Hallandsåsen. Skylten visar avståndet från Göteborg. I bakgrunden skymtar även en randig ploglyfttavla. Foto Frederik Tellerup.

Kilometertavla

Anger avståndet från en viss punkt, oftast banans utgångsstation.

Lutningsvisare

Visar kommande lutning/stigning i promille och antal meter. Kan även vara blå med vit text. Om den vänstra vingen pekar snett uppåt anger det en stigning. Om den pekar snett nedåt anger tavlan en lutning nedåt. Om den vänstra vingen är horisontell anger den en sträcka som är plan eller som enbart har smärre stigningar eller lutningar.

Ploglyfttavla

Betyder att förare på plogfordon ska ta upp plogen p g a hinder. Finns vid t ex vägkorsningar. Nyare ploglyfttavlor är fyrkantiga.

Hindertavla

Betyder stopp, placeras på spår som av någon anledning inte kan trafikeras.

Vågsignaltavla

Betyder sakta, finns vid vagnvågar.

Hit men inte längre: Elspärrsignaler och slutpunktstavla i Tomelilla på Österlenbanan 2004. Frederik Tellerup.

Mer om tavlor

- Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg