X1

X1 3038 i Stockholm 2005X1 3038 i Stockholm 2005. Foto Frederik Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Elmotorvagn, tvådelad, andra klass
  • Axelföljd: Bo'Bo'+2'2'
  • Längd: 49550 mm
  • Tjänstevikt: 78 ton
  • Effekt: 1120 kW
  • Hastighet: 120 km/h
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1967-1975
  • Byggt antal: 104
  • Ursprunglig nummerserie: 3001-3104
  • Tillhörde: SL

Pendeltåg för Stockholmsregionen

För lokaltrafik i Stockholmsregionen togs under 1960-talet en tvådelad elmotorvagn fram, med utgångspunkt från X6. Tidigare hade trafiken skötts med loktåg men med motorvagnar skulle trafiken bli smidigare och mer ekonomisk. Nittio tågsätt beställdes av Asea med leverans från 1967. Ytterligare 14 tågsätt tillkom senare.

SJ hade dittills skött lokaltrafiken med tåg i Stockholmsområdet men eftersom trafiken var olönsam var man ovilliga till att investera i nya motorvagnar. Lösningen blev att Stockholms läns landsting tog över ansvaret, med SL (AB Storstockholms Lokaltrafik) som trafikhuvudman. SJ fortsatte dock som entreprenör för tågtrafiken under många år.

Inredning inspirerad av tunnelbanevagnar

Vagnarna fick en inredning liknande tunnelbanevagnar med soffor med 3+2 sittplatser i bredd. Varje vagnsdel fick också tre dörrpar för att underlätta snabb på- och avstigning.

X1 fick automatiska koppel av Scharfenbergstyp för underlätta ihopkoppling. I trafik gick oftast flera tågsätt ihopkopplade och upp till fem tågsätt kunde multipelköras. X1 var även multipelkörbar med efterföljaren X10 som kom i början av 1980-talet.

Vinterproblem ledde till ombyggnader

Efter några års trafik visade det sig att X1-motorvagnarna fungerade mindre bra vintertid. De var känsliga för fukt och blev snabbt nedisade undertill. Snö kom via kylluftsintagen in i motorerna. I början av 1980-talet byggdes motorvagnarna därför om för att öka driftsäkerheten.

Antalet resenärer i pendeltågstrafiken ökade kraftigt under motorvagnarnas livstid, vilket betydde att de utnyttjades mer än vad som var tänkt från början. Problemen till trots, X1-motorvagnarna kom att bli stommen i pendeltrafiken under lång tid.

X1 i Solna 2004BISTER VINTERMILJÖ: Ett pendeltåg bestående av X1-motorvagnar i Solna 2004. Foto Markus Tellerup.

Siffror i fronten

Från början hade tågen en blå färgsättning med fordonsnumret angivet med stora siffror i fronten. Med start 1988 ändrades designen något - tågen fick en vit dekorlinje runt vagnssidorna och de stora frontnumren ersattes med SL:s logotype. Även inredningen fräschades upp och kylluftsintagen till motorerna (en av källorna till vinterproblemen) flyttades upp till taket.

Slopning

Efter runt trettio års intensiv tjänstgöring ersattes X1 efter hand av X60. En mer omfattande slopning av X1-motorvagnar påbörjades 2006 men i slutet av 2009 fanns fortfarande ett 20-tal X1 i reserv. Våren 2011 var det dock definitivt slut och de sista motorvagnarna skickades i väg till skrotning i Nykroppa. En vagn, X1 3019, har dock bevarats hos Järnvägsmuseet.

Testfordon för nytt signalsystem

Två tågsätt - 3013 och 3037 - såldes till Bombardier och fungerade under några år som provfordon på Botniabanan. Med hjälp av tågen provade man ut det nya europeiska signalsystemet ERTMS som används på banan. Motorvagnarna skrotades 2013 efter att testerna var avslutade.

 

Bild: X1 3084 i Karlberg i Stockholm 2004Två X1:or målades på prov om i en ljusare blå färg. Här ses en av dem, X1 3084, i Karlberg 2004. Foto Markus Tellerup.
Bild: X1 3015 i Stockholm. Denna målning hade motorvagnarna innan moderniseringen i början av 1990-talet.X1 3015 i Stockholm 1990. Detta utseendet hade motorvagnarna innan moderniseringen i början av 1990-talet. Foto Christian Tellerup.
Bild: Interiör X1 3086 (efter modernisering) 2002Interiör X1 3086 (efter modernisering) 2002. Foto Markus Tellerup.

Fler bilder

Bild: X1 3084 strax söder om Stockholm C 2004Två X1:or målades på prov om i en ljusare blå färg. Här ses en av dem, X1 3084, strax söder om Stockholm C 2004. Foto Markus Tellerup.
Bild: X1 3020 på Spårvägsmuseet 2012X1 3019 är den enda bevarade X1-motorvagnen och finns hos Järnvägsmuseet i Gävle. Men en liten del av X1 3020 finns faktiskt också hos Spårvägsmuseet i Stockholm. Foto 2012, Markus Tellerup.
Bild: Interiör förarhytt X1 3024 2006Interiör förarhytt X1 3024 2006. Foto Markus Blidh.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Johan Hellström: X1 - problembarn och banbrytare, artikel i tidningen Tåg 12/2001
- Om X1 på Johan Hellströms hemsida

Annons

Läs mer om Pendeltåg i Stockholm

Annons

Beställ t-shirts och andra varor med järnvägsmotiv