T23 116 med tåg 1965

T23 116 med tåg 1965. Foto Sven Ove Lundberg/Järnvägmuseet.

Annons

Bild: T23 126 som museilok i Grängesberg 2004T23 126 som museilok i Grängesberg 2004. Foto Frederik Tellerup.

10,9

m

52

ton

590

kW

75

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Dieselhydrauliskt lok
  • Axelföljd: D
  • Längd: 10900 mm
  • Tjänstevikt: 52 ton
  • Max axellast: 13 ton
  • Effekt: 590 kW
  • Startdragkraft: 115 kN
  • Hastighet: 75 km/h
  • Tillverkare: MaK, ASJ (ombyggda av SJ/ASJ Falun)
  • Ombyggnadsår: 1965-1966
  • Ombyggt antal: 15
  • Ursprunglig nummerserie: 113-127
  • Tillhörde: SJ

Det breddade smalspårsloket

Under 1950-talet köpte SJ 25 smalspåriga Tp-lok som skulle ersätta ångloken på 891-banorna. Smalspårsbanorna lades dock ner en efter en och snart stod det klart för SJ att man hade fler lok än man behövde. Efter att ha försökt sälja en del av loken utan att lyckas beslöt man att bygga om femton av Tp-loken till normalspårslok.

Ombyggnaderna skedde 1965-1966 i samarbete mellan SJ:s verkstad i Örebro och AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun. Ett nytt ramverk fick konstrueras och lokkorgarna breddas. Axelföljden ändrades till D istället för 1'C1' (fortfarande med koppelstångsdrift). Loken fick istället för Tp-lokens gröna färg en färgsättning lik T21 i rödbrunt med gula dekorränder.

Bild: T23 113 i Hässelby Villastad 1970T23 113 med soptåg i Hässelby Villastad 1970. Nästan alla T23 användes i Västsverige men ett lok fanns i Stockholm. Här drar det ett soptåg mellan Stockholm Södra och sopstationen i Lövsta. Redan 1889 hade en bibana byggts från Spånga på banan Stockholm-Västerås till Lövsta där en sopförbränningsanläggning hade uppförts för att ta hand om stockholmarnas sopor. Trafiken upphörde 1970. Foto Bo Gyllenberg/Järnvägsmuseet. Licens CC-BY-SA.

Kort karriär

Loken sattes in i godståg och växling i bland annat Halmstad och Jönköping, men tjänstgöringstiden blev kort. 1976-1978 togs loken ur tjänst och ställdes av som beredskapslok.

Ett lok såldes som industrilok till Gullfiber och hamnade i början av 1990-talet hos godsbolaget Österlentåg (mer om Österlentåg, se Österlenbanan). Efter att bolaget gått i konkurs såldes loket till en skrotfirma.

Försäljning 

2002 beslöt Banverket att avyttra de T23-lok som stått i beredskap och de såldes till olika museiföreningar och skrothandlare. Flera T23-lok finns därför bevarade, bl a hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum och Bergslagernas Järnvägssällskap.

Bild: T23 127 som museilok i Landeryd 2003T23 127 som museilok i Landeryd 2003. Foto Fredrik Skog.
Bild: Interiör förarhytt T23 118 2005Interiör förarhytt T23 118 2005. Foto Olaf Lindström.

Mer om loktypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Motorlok i Sverige, Trafik-Nostalgiska Förlaget 2021
- Peter Löf: De gröna Tp-loken, artikel i tidningen Tåg 5/1992
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer