Markaryd-Traryd, Helmershus-Värnamo

Bild: Lokstallet i StrömsnäsbrukLokstallet i Strömsnäsbruk är bas för Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening. Foto 2004, Frederik Tellerup.
Innehåll
Historia & Fakta
Trafik
Beskrivning
Mer om banan
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Trafik: Museitrafik/dressincykling Markaryd-Traryd, ingen trafik Helmershus-Värnamo
  • Öppnad: 1899
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Markaryd-Traryd 18 km, Helmershus-Värnamo 5 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia

De två bandelarna Markaryd-Traryd och Helmershus-Värnamo är rester av den 15 mil långa Skåne-Smålands Järnväg (SSJ).

Den främsta initiativtagaren till SSJ var Helsingborgs stad med konsuln Petter Olsson i spetsen. Helsingborg hade under 1870-talet varit inblandade i bygget av bland annat Helsingborg-Hässleholm (HHJ) och såg sig om efter fler möjligheter att skapa trafik till staden. Blickarna föll på norra Skåne och södra Småland där det fanns trä och torv att transportera.

En järnväg stakades ut utmed den gamla handelsvägen i området, från Kärreberga strax öster om Åstorp på HHJ, via Markaryd och Ljungby till Värnamo på järnvägen Halmstad-Nässjö (i Värnamo anslöt senare även Göteborg-Alvesta). Bygget startade i början av 1890-talet och hela banan stod klar 1899. För att pengarna skulle räcka till hela sträckan valdes en ganska låg banstandard.

Ånglok från Helsingborg och Karlskoga

Till trafiken köptes till en början 13 ånglok in. Tre av loken kom från olika håll i landet, däribland tankloket Karlskoga som köptes begagnat från Nora-Karlskoga Järnväg för att användas vid banbygget. De tio resterande loken byggdes av Helsingborgs Mekaniska Verkstad.

Persontrafiken på banan var främst lokal eftersom Södra stambanan tog hand om det mesta av den långväga trafiken, men direktvagnar kördes mellan Jönköping och Helsingborg fram till 1940-talet. De lokala tågen hade Åstorp eller Helsingborg som sin södra slutstation.

Banan förstatligas

För orterna som SSJ passerade betydde förstås järnvägen ett uppsving, men trakterna var magra och bolaget blev aldrig en lönsam affär. Direkt efter riksdagens beslut 1939 om ett allmänt förstatligande av Sveriges privatbanor övertogs banan av SJ som satte in förbilligande Hilding Carlsson-rälsbussar i de flesta av persontågen. SSJ hade själva köpt två rälsbussar från Motala Verkstad 1938 och dessa fick littera Y6b hos SJ (senare bara Y). Fyra av SSJ:s Helsingborgsbyggda tenderlok övertogs också och fick littera L12. Ångloksdriften upphörde 1958 då T21-diesellok sattes in i godstågen och samtidigt kom de första Y6-rälsbussarna till banan.

Avveckling

Bild: Den f d stationen i Åsljunga 2006
Den f d stationen i Åsljunga på den upprivna sträckan Kärreberga-Markaryd 2006.

1963 lades godstrafiken på delen Stidsvig-Örkelljunga ned. Det blev startskottet för en etappvis avveckling och upprivning av banan. All persontrafik lades ner 1968 och under 1970- och 80-talen försvann godstrafiken på sträckorna Kärreberga-Skånes Fagerhult och Strömsnäsbruk-Ljungby.

I början av 1990-talet fanns trafiken kvar Skånes Fagerhult-Markaryd, Markaryd-Strömsnäsbruk och Ljungby-Värnamo, men 1994 respektive 1997 lades delarna till Skånes Fagerhult och Ljungby ned. 1999 försvann även den sporadiska trafiken Timsfors-Strömsnäsbruk. Sträckan till Fagerhult revs senare upp och 2010 revs även sträckan Ljungby-Helmershus. På den sista lilla resten söder om Värnamo, Helmershus-Värnamo, upphörde trafiken 2005.

Upprustning med betongsliprar

Bandelen Markaryd-Timsfors rustades upp på 1990-talet och fick nytt spår med betongsliprar för att underlätta godstrafiken till pappersbruket i Timsfors. Trafiken lades dock ned 2009 och därmed var det slut på all reguljär trafik på gamla SSJ. I juni 2015 övertog Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening ansvaret för hela sträckan Markaryd-Traryd som därmed lever vidare som museijärnväg och dressinbana.

Bild: V5 154 växlar i Timsfors 2004. Foto Frederik Tellerup.V5 154 växlar i Timsfors 2004. Godstrafiken Markaryd-Timsfors lades ned 2009. Foto Frederik Tellerup.

Trafik

Delen Markaryd-Strömsnäsbruk-Traryd har fått en beskyddare i form av Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening som sommartid hyr ut dressiner. Museitåg har också körts på banan med Y7-rälsbussar.

Ingen trafik på delen Värnamo-Helmershus.

Beskrivning

Bild: Stationshuset i StrömsnäsbrukDet välhållna stationshuset i Strömsnäsbruk 2004. Den randiga byggnadsstilen är typisk för SSJ. Foto Frederik Tellerup.

Banan mellan Kärreberga och Markaryd (56 km lång) är uppriven. Järnvägen gick via Östra Ljungby, Stidsvig, Eket, Örkelljunga, Åsljunga och Skånes Fagerhult.

Delen från Markaryd och norrut till Traryd ligger däremot kvar. I Markaryd (Mrd, 0 km/km 92 - startpunkt Värnamo) ansluter järnvägen Hässleholm-Halmstad och SSJ hade fram till 1932 en egen station, kallad Markaryd Västra, på den södra sidan av bangården. Den teglade byggnaden finns fortfarande kvar.

Järnvägen fortsätter norrut till Timsfors (Tim, 3 km/km 89) där det finns en mindre bangård. I den norra änden tar ett spår av till pappersbruket. Stationshuset i tegel är bostadshus.

Bild: Museitåg i Strömsnäsbruk
Ett ånglok och en vagn från smalspårsbanan till Delary står uppställda i Strömsnäsbruk.

Bild: Vy mellan Strömsnäsbruk och Traryd
Vy mellan Strömsnäsbruk och Traryd. SSJ går/gick på sina ställen genom karga trakter med nästan norrländsk prägel.

Sträckan Timsfors-Traryd trafikeras bara av enstaka museitåg och banstandarden är låg. I Strömsnäsbruk (Sbu, 14 km/km 78) har Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening (SSJF) sitt säte i stationshuset och det stora lokstallet. Stallet används som uppställningsplats för föreningens fordon, bl a flera Y7-motorvagnar. Strömsnäsbruk var SSJ:s huvudstation med både lokstation och banavdelning. Från stationen gick fram till 1959 en bruksbana till Delary där det fanns pappersbruk och sulfitfabrik. Banan hade den ovanliga spårvidden 643 mm och trafikerades med ånglok fram till i början av 1950-talet. Ett lok och en vagn finns bevarade och står nu uppställda vid stationen.

Järnvägen fortsätter ytterligare fyra kilometer norrut till Traryd (18 km/km 74). Denna sträcka ägs av SSJF.

Från Traryd och norrut upp till Helmershus är banan uppriven. Den upprivna sträckan passerade Hornsborg, Hamneda, Bäck och Kånna före Ljungby (km 43) som var knutpunkt där SSJ mötte Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg (KVBJ). KVBJ hade 1067 mm spårvidd och sträckan förbi Ljungby lades ner 1966. Det f d stationshuset är en funkisbyggnad som byggdes i mitten av 1900-talet.

Lagan (km 32) fick sitt namn av ån med samma namn. Stationshuset finns kvar. Även i Vittaryd (km 25), Hånger (km 13) och Åminne (km 7) fanns tidigare stationer. Till Helmershus (Hes, 37 km/km 5) kördes sporadisk godstrafik från Värnamo (V, 42 km/km 0) fram till början av 2000-talet. Infarten till Värnamo lades om i slutet av 1980-talet och SSJ anslöts då till järnvägen Halmstad-Nässjö som liksom Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar ansluter i Värnamo.

Bild: Lagans station 2004Lagans station 2004. Foto Alexander Fäldt.
Bild: Godsvagn vid pappersbruket i TimsforsEn godsvagn sticker fram vid pappersbruket i Timsfors 2004. Godstrafiken hit upphörde 2009.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Bengt Rosén: Bilder från Skåne-Smålands järnväg, Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening - del 1 Värnamo-Strömsnäsbruk, 1991, del 2 Strömsnäsbruk-Kärreberga, 1994
- Bengt Rosén: Värnamo-Kärreberga som godsbana, tidskriften Tåg nr 2/1984
- Då & nu, Skåne-Smålands järnväg, tidskriften Tåg nr 10/1987
- Matz Lonnedal Risberg: Skåne-Smålands Jernväg, tidskriften Tåg nr 5/1991
- Christer Karlsson: Skåne-Smålands Järnväg, tidskriften SkJ-nytt nr 2/1999
- Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening

Om Delary-Strömsnäsbruk Järnväg
- Janis Priedits: Delary-Strömsnäs Järnväg, SkJ-nytt nr 2/1999

 

Annons

Beställ t-shirts och andra varor med järnvägsmotiv