Ända sedan järnvägens barndom har man haft signaler för att styra och säkra tågtrafiken. Signalerna visar när det går bra att köra vidare och när tåget måste stanna men kan också ge besked om hastighet och kommande signaler.
På den här sidan beskrivs olika typer av signaler. På de andra sidorna om järnvägens uppbyggnad kan du läsa om spår, kontaktledning, trafikeringssystem och skyltar/tavlor.
På de flesta av järnvägarna i Sverige används ljussignaler för att styra tågtrafiken. Dessa fungerar ungefär som trafikljus och visar när lokföraren måste stanna eller kan köra vidare. På banor med det nyare trafikeringssystemet ERTMS har ljussignalerna ersatts av signalbesked på en panel i förarhytten. Du kan läsa mer om ERTMS på sidan om trafikeringssystem.
De viktigaste huvudgrupperna av ljussignaler är försignaler, huvudsignaler och dvärgsignaler.
Huvudsignal som visar stopp i Hultsfred på Stångådalsbanan. Signaler står oftast till vänster om spåret och gäller alltså spåret till höger om signalen. Eftersom ankommande tåg (på väg mot spåret till vänster) blockerar spåret kan inte körsignal ges förrän tåget har passerat. Lägg märke till de gula plattorna mitt i spåret - det är baliser för säkerhetssystemet ATC (Automatic Train Control) som övervakar att tåg inte kör mot stoppsignaler eller kör för fort. Foto Frederik Tellerup.För- och huvudsignaler
Försignaler används ute på linjen och förvarnar lokföraren om vad nästa huvudsignal kommer att visa så att denne hinner bromsa tåget om det skulle behövas. Försignalen är rund med två vita markeringar och signalbeskedet ges med blinkande sken.
Huvudsignaler finns vid in- och utfarter till stationer/driftplatser och på linjer som är uppdelade i blocksträckor (vilka tillåter flera tåg att finnas på linjen samtidigt). Man delar in huvudsignalerna i infartssignaler, utfartssignaler, utfartsblocksignaler (på banor med linjeblockering), mellansignaler (reglerar tågrörelser inom en driftplats) eller mellanblocksignaler (på linjen på banor med linjeblockering).
På linjer där signalerna står tätt kan man se kombinerade huvud- och försignaler som visar både aktuellt och nästkommande signalbesked. Den aktuella signalen ges med fast sken, nästkommande signalbesked med blinkande sken.
Signalen sitter på en egen stolpe eller på en kontaktledningsstolpe. Den kan också vara placerad i en kontaktledningsbrygga. Vanligtvis är signalen placerad till vänster om spåret signalen gäller för. Vid undantag har signalen en skylt med pil som visar vilket spår den gäller för.
Försignaler
Vänta stopp
Vänta kör 80
Vänta kör 40
Huvudsignaler
Stopp
Kör 80
Kör 40, varsamhet
(högsta hastighet 40 km/h)
Kombinerade huvud- och försignaler
Stopp
Kör 40
Kör 80, vänta stopp
Kör 40,
avkortad tågväg
Kör 80, vänta kör 40
Kör 80, vänta kör 80
Repetersignal
Närmaste huvudsignal visar kör 40 eller kör 80
Används på station om närmaste huvudsignal inte kan ses från startpunkten för ett stillastående tåg.
Not. "Kör 80" betyder att ett fordon utan ATC (läs mer om ATC) får framföras i max 80 km/h. De allra flesta fordon har ATC och får köra i den hastighet som visas på ATC-displayen i förarhytten. Maxhastigheten på svenska järnvägar är 200 km/h.
Signaler på Södra stambanan i Hässleholm. Huvuddvärgsignalen i förgrunden visar kör för spåret närmast kameran. Även växlingsdvärgsignalen och huvudsignalen i kontaktledningsbryggan längre bort visar kör. Ännu längre bort kan man se en kombinerad huvud- och försignal som visar kör, vänta kör. På spåret till höger där godståget kör visar växlingsdvägsignalen stopp för trafik från motsatt håll. Foto Frederik Tellerup.Dvärgsignaler
En huvuddvärgsignal. Den visar kör, tåget passerar och signalen slår om till stopp.
Dvärgsignaler används mest på stationer och bangårdar och styr huvudsakligen växlingsrörelser. Man skiljer på huvuddvärgsignaler och växlingsdvärgsignaler.
Huvuddvärgsignaler kan t ex finnas vid in- och utfarter till bangårdar och har förutom vita lampor även röda och gröna. De är en kombination av huvudsignal och dvärgsignal och signalbeskeden har i en del fall olika betydelse beroende på om signalen ges till tågrörelser (t ex ankommande och avgående tåg) eller olika typer av växlingsrörelser (rangering på bangård).
Dvärgsignaler är till skillnad från försignaler och huvudsignaler oftast inte placerade på en lång stolpe och sitter alltså längre ned. De har också en mer fyrkantig form och har två lampor i bredd.
Växlingsdvärgsignaler
Stopp
Rörelse tillåten
Rörelse tillåten, hinder finns (t ex fordon)
Rörelse tillåten, kontrollera växlar
Huvuddvärgsignaler
Stopp
För tåg: Stopp
För växling/
arbetsfordon: Rörelse tillåten
För tåg: Stopp
För växling/
arbetsfordon: Rörelse tillåten, hinder finns
För tåg: Stopp
För växling/
arbetsfordon: Rörelse tillåten, kontrollera växlar
Kör
Kör 40
Kör, varsamhet - nästa signal kör 40 eller stopp
Kör 40, varsamhet - nästa signal stopp
Tågmöte i Önnestad på banan Hässleholm-Kristianstad 2007. Den närmaste signalen är en slutpunktsstopplykta. Foto Frederik Tellerup.Andra stoppsignaler
På bangårdar och stickspår kan man se spårspärrar som mekaniskt hindrar fordon från att rulla ut på ett annat spår. De kan vara försedda med en spårrspärrsignal som visar spårspärrens läge och om den kan passeras.
Stopplyktor har ett rött sken och kan varna för fasta hinder eller skydda exempelvis återfjädrande växlar och vagnhallsportar. Stopplyktor ser man ofta på stoppbockar. Slutpunktsstopplyktor ser likadana ut och används för att visa tågfärdvägens slutpunkt i stället för en huvudsignal. Är signalen tänd betyder den stopp, är den släckt saknar den betydelse och kan passeras.
Spårspärrsignaler
Stopp
Rörelse tillåten
Stopplykta / Slutpunktsstopplykta
Stopp
Vägskyddssignaler i Högboda på Värmlandsbanan. Vägskyddssignaler brukar stå intill vägkorsningen och har en tavla med ett V. Foto Frederik Tellerup.Vägskyddssignaler
En viktig del i signalsystemet är spårledningen. Spårledningen är ingen vanlig ledning utan en svagström som leds genom spåret. När ett tåg passerar kortsluts strömmen och kan då påverka signaler och andra funktioner.
Vägkorsningar har oftast bommar och/eller ljud- och ljussignaler som stoppar vägtrafiken. Dessa aktiveras med hjälp av spårledningen när tåget passerar en viss punkt före korsningen. Sträckan mellan denna punkt och vägkorsningen kallas ringsträcka. För att lokföraren ska veta om vägskyddsanläggningen är aktiverad och att linjen är fri finns vägskyddsförsignaler och vägskyddssignaler.
Vägskyddsförsignalen (populärt kallad "dödskallesignal" på grund av utseendet) är triangelformad och har tre gula lampor. Vägskyddssignalen (även kallad V-signal) består av en signal med vitt (kör) eller rött (stopp) sken som kan ses från båda hållen. Den är placerad vid vägkorsningen.
Vägskyddsförsignaler
Nästa vägskyddssignal stopp
Nästa vägskyddssignal kör
Vägskyddssignaler
Stopp före plankorsning
Passera plankorsning
Brosignal i Trollhättan på Vänerbanan. Vid öppningsbara broar finns det brosignaler för tågen. Signalen kan visa kör eller stopp (på grund av vinkeln ser man inte signalens ljus på bilden). Brosignaler har ofta bara en lampa, just den här signalen ser ut att vara en modifierad försignal. Foto Frederik Tellerup.Andra signaler
Det finns även en del specialsignaler, t ex A-signaler (ger avgångsignal på större stationer), brosignaler (vid rörliga broar) och skredvarningssignaler. Skredvarningssignaler finns t ex vid Getå på banan Järna-Åby. Det finns också speciella rangersignaler på rangerbangårdar. Dessa ger liksom A-signaler signalbesked med hjälp av bokstäver eller med pilar.
A-signaler
Avgång
Stopp
Brosignaler
Stopp före bro
Passera bro
Försignal som visar att nästa signal visar kör (blinkande vitt sken). Foto i Toarp på Ystadbanan 2005, Frederik Tellerup.Signalerna - en del av trafikeringssystemet
Signalerna är en viktig del för att styra tågtrafiken. De är sammankopplade med ställverk som också styr växlarna. Ställverken styrs lokalt på stationerna eller - oftast i dag - via fjärrstyrning. Allt detta är en del av ett större system - läs mer om järnvägens trafikeringssystem.
Signalfel - vad är det?
Signalfel är egentligen ett ganska missvisande uttryck eftersom det sällan är fel på själva signalen. En signal kan inte visa både kör och stopp samtidigt och skulle en lampa gå sönder så att signalen inte visar något måste lokföraren enligt reglerna stanna.
Att signalen visar stopp trots att tågväg är lagd för ett tåg kan bero på en växel som inte går om som den ska, krånglande bommar vid en vägövergång, spårledningar som inte fungerar eller andra fel som gör att körsignal inte kan ges.
Signalfel är alltså ett paraplybegrepp för olika typer av fel eller störningar som leder till att signalen visar stopp. Vid sådana tillfällen är det helt rätt att signalen visar stopp - den gör bara sitt jobb.
