Fakta & Historia

Bild: Y8 1124 som museifordon i Gävle 1988
Y8 1124 som museifordon i Gävle 1988. En del av rälsbussarna fick större så kallade Norrlandsplogar. Foto Markus Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Dieselmotorvagn / manövervagn / släpvagn
  • Antal sittplatser: 53 (Y6), 47 (Y7), 36 (Y8)
  • Axelföljd: B'2 (motorvagn)
  • Längd: 17550 mm (motorvagn)
  • Tjänstevikt: 19 ton (motorvagn)
  • Effekt: 145 kW (motorvagn)
  • Hastighet: 115 km/h
  • Tillverkare: Hägglund & Söner, ASJ, KVAB, Eksjöverken
  • Byggår: 1953-1961
  • Byggt antal: 251 (Y6 till SJ), 122 (Y7 till SJ), 5 (YBo6 till GSJ), 321 (släp- och manövervagnar)
  • Ombyggt antal: 29 (Y8)
  • Ursprunglig nummerserie: 748-787, 812-871, 988-1137, 1260 (Y6), 1138-1259 (Y7)
  • Tillhörde: SJ och GSJ

Den största svenska motorvagnsserien någonsin

Under 1930- och 1940-talet hade Hilding Carlsson tillverkat en lång rad rälsbussar till SJ. Korgarna på dessa bestod av plåtklätt trä vilket var väldigt underhållskrävande. SJ började därför i mitten av 1940-talet titta på boggierälsbussar helt i stål och kom efter olika tester fram till vad man ville ha. Man beställde en mindre serie smalspåriga rälsbussar av Märstaverken som började sättas i trafik 1949 (YCo4p/YCo4t). SJ använde erfarenheterna från dessa rälsbussar till att bygga vidare på en normalspårig konstruktion och 1950 beställde man 40 normalspårsrälsbussar samt 35 släp hos Hägglund & Söner i Örnsköldsvik. 1951 och 1952 beställdes ytterligare fordon hos AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Kalmar Verkstad och Eksjöverken (f d Märstaverken).

Ny färgsättning

De första rälsbussarna levererades 1953 med littera YCo6 (senare Y6) och sattes bland annat in på sträckan Boden-Haparanda. För att kunna användas även i längre tåg hade rälsbussarna övergångsbryggor och upp till åtta motorvagnar kunde multipelköras. De fick en ny karakteristisk färgsättning med svart underrede, orange nederdel, gul ovandel och grått tak.

Motorvagnarna visade sig snart ha en hel del barnsjukdomar som orsakade SJ mycket huvudvärk. Motorer havererade sedan grus trängt in genom luftintagen, brott uppstod i boggierna och även växellådorna krånglade. De först byggda fordonen fick byggas om medan de som ännu inte levererats kunde ändras med en gång. Efter dessa förändringar fungerade motorvagnarna bättre.

Även en privatbana, Göteborg-Särö Järnväg (GSJ), köpte 1954 fem rälsbussar och tre släpvagnar av Y6-typ. Dessa fick en färgsättning i blått och blekgult. Vid nedläggningen av banan 1965 såldes fordonen (förutom en släpvagn) till gruvbolaget LAMCO i Liberia.

Bekvämare inredning

Leveranserna till SJ fortsatte under 1950-talet och pågick fram till 1961. Från och med 1956 ändrade man inredningen till större och bekvämare stolar placerade 2+2. Dessa motorvagnar fick littera YBo7 (senare Y7). I Y6 var stolarna mindre och placerade 3+2. Y6 hade 53 sittplatser mot 47 i Y7. Under 1960-talet byggdes en del motorvagnar om med ännu komfortablare stolar för att kunna användas på längre sträckor framför allt i Norrland, bl a på Inlandsbanan. Dessa fick 36 platser och ny littera Y8.

För regionaltrafik på elektrifierade banor byggdes även elektriska versioner av Y6 och Y7, se X16/X17.

Mer än 600 motorvagnar och släpvagnar

Rälsbussarna användes över hela landet och satte under lång tid sin prägel på persontrafiken på de oelektrifierade banorna

Ett stort antal släpvagnar och manövervagnar utan motorer tillverkades och byggdes om i olika varianter (se lista nedan). Med dessa kunde man kombinera ihop tåg allt efter behov.

Totalt tillverkades 373 dieselmotorvagnar, 30 elmotorvagnar och 321 släp- och manövervagnar till SJ och detta är därmed den största svenska serien av motorvagnar någonsin. Dessutom byggde Hilding Carlsson en rad smalspåriga rälsbussar av liknande typ, YP.

Räddade bandelar

Rälsbussarna användes över hela landet och satte under lång tid sin prägel på persontrafiken på de oelektrifierade banorna. De var billiga i drift och räddade eller sköt upp nedläggningen av många bandelar. Under 1970-talet när behovet av rälsbussarna minskade byggdes många om till banarbetsfordon varav en del används än idag (se sidan om banarbetsfordon). Ett antal rälsbussar såldes också till danska privatbanor och fem Y7 köptes av norska NSB för trafik på Flekkefjordbanen (fyra av dessa såldes efter trafikens nedläggning till DVVJ). Från 1979 då Y1 började levereras slopades många vagnar och de sista rälsbussarna i persontrafik togs ur trafik 1989.

Ett ganska stort antal motorvagnar och släp- och manövervagnar finns kvar som museifordon, bl  a hos Svenska Motorvagnsklubben.

Bild: LMV 1930B i Lund 2004
LMV 1930B i Lund 2004, f d Y6 1046. Många av rälsbussarna i Y6-generationen byggdes om till banarbetsfordon, bl a liftmotorvagnar som kan användas vid kontaktledningsarbeten. Foto Frederik Tellerup.
Släp- och manövervagnar till Y6-Y8 och X16/X17
  • UAFY - Manövervagn första klass med godsutrymme
  • UAFZ - Manövervagn första klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17
  • UABFY - Manövervagn första och andra klass med godsutrymme
  • UB - Släpvagn andra klass
  • UBF - Släpvagn andra klass med godsutrymme
  • UBF6Y - Manövervagn andra klass med godsutrymme
  • UBF6Z - Manövervagn andra klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17
  • UBF7Y - Manövervagn andra klass med godsutrymme
  • UBF7Z - Manövervagn andra klass med godsutrymme, anpassad för X16/X17
  • UBF8Y - Manövervagn andra klass med godsutrymme
  • UDFo15 - Släpvagn för post och resgods
  • UDF20 - Släpvagn för post och resgods
  • UF - Släpvagn för gods
  • UFV - Släpvagn för gods, tvåaxlig
Not. Littera efter SJ:s litterareform 1970. UDFo15 slopades innan de hunnit littereras om, därav det gamla litterat. Siffrorna 6, 7 och 8 i litterat anger att inredningen är lik Y6, Y7 eller Y8. Anpassningen till X16/X17 innebar en strömställare mellan dieseldrift och elektrisk drift och en manöverknapp för strömavtagare.

 

Bild: Ritning Y6
Ritning Y6. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UBF7Z
Ritning UBF7Z. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UABFY
Ritning UABFY. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning Y7
Ritning Y7. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UDF20
Ritning UDF20. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UFV
Ritning UFV. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Y6 1109 som museifordon i Gävle 2015
Y6 1109 som museifordon i Gävle 2015. Foto Christian Tellerup.
Bild: Y7 1185 som museifordon i Malmö 1996
Y7 1185 som museifordon i Malmö 1996. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UBF7Z 2095 i Gävle 1987
UBF7Z 2095 i Gävle 1987. Foto Markus Tellerup.
Bild: UDFo15 2004 som museifordon i Malmö 2003
UDFo15 2004 som museifordon i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Släpvagn Säröbanan
En av Säröbanans släpvagnar i Göteborg 1964. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KDAJ05084).
Bild: Y7 1113 i Malmö 1988
Y7 1113 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.
Bild: UFV 2148 som museifordon i Klippan 2003
UFV 2148 som museifordon i Klippan 2003.
Bild: UBF7Z 2087 som museifordon i Nora 2003
UBF7Z 2087 som museifordon i Nora 2003.
Bild: Interiör Y7 1242 (museifordon) 2004
Interiör Y7 1242 (museifordon) 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör Y7 1151 (museifordon) 2014
Interiör Y7 1151 (museifordon) 2014. Foto Frederik Tellerup.
Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

- Arne Hällqvist: Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Ulf Diehl/Lennart Nilsson: SJ rälsbussar av YBo6-familjen, historik och förteckning i boken Lok och vagnar 3 utgiven av Stenvalls förlag 1999
- Bengt-Åke Rudström: Rälsbussar från Svenska Järnvägsverkstäderna och deras samtid, Trafik-Nostalgiska Förlaget 2008
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ritning på Y6, tidningen Allt om Hobby 7/77
- Ritning på UFV, tidningen Allt om Hobby 1/79

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna motorvagnar