Bild: Infranords mätvagn IMV200 i Varberg 2014
Infranords mätvagn IMV200 i Varberg 2014. Påskjutande dragkraft är Rc6 1325. Foto Svante Fäldt.

Mätvagnar ger koll på läget

För att kunna kontrollera järnvägarnas kondition körs mätvagnar på banorna med jämna mellanrum. Mätfordonen kontrollerar bl a spårets läge och spårvidd, kontaktledningens läge och slitage, rälsprofil och rälsslitage, ojämnheter på rälens överyta och varmgångsdetektorernas funktion. Dessutom filmas banan och kontaktledningen under mätning. Mätresultaten samlas i diagramform och ett kvalitetstal för banan räknas ut så att man lätt kan följa förändringar från år till år.

Infranord, som Trafikverket anlitar för mätningarna, har en mätvagn (IMV 200) och flera mätdressiner (IMV 100) som mäter spår och kontaktledning. Dessutom har man en vagn för att mäta krafter i spåret genom belastning.

Förutom dessa mätfordon finns/har det funnits mätvagnar för att mäta mer fordonsrelaterade egenskaper som dragkraft, effekt och bromsfunktioner.

Mätdressiner IMV100

Mätdressinerna har samma mätsystem som IMV200 och mäter även de både spår och kontaktledning. Eftersom de saknar strömavtagare kan de dock bara mäta kontaktledningen statiskt, d v s utan belastning. De kan ändå mäta såväl kontaktledningens läge som slitage på tråden.

Bild: Tågab Rc3 1066 med Infranords mätvagn IMV200 i Borlänge 2016
Tågab Rc3 1066 med Infranords mätvagn IMV200 i Borlänge 2016. Lägg märke till att bara mätvagnens strömavtagare är uppfälld, loket får ström via mätvagnen. Foto Frederik Tellerup.

Mätvagn IMV200

2013 ersattes Strix (se nedan) med en ny mätvagn. Även denna vagn byggdes om från en tidigare restaurangvagn, men av schweiziskt ursprung. Vagnen med beteckningen WRm 50 85 89-75 751-9 (och en systervagn) byggdes 1990 till SBB och fungerade först som en rullande McDonalds-restaurang (en bild kan ses här), ett försök som dock blev kortvarigt. 2000 byggdes vagnen om till Coop-butik istället (bild), något som inte heller blev en succé.

Efter Infranords inköp byggdes den om så att den fick förarhytt i ena änden. På så vis kan den fungera som manövervagn och man behöver inte göra rundgång på ändstationerna. Rc-lok och flera diesellokstyper (t ex DLL och G 1206) kan styras från mätvagnen. Vagnen kan mäta i hastigheter upp till 200 km/h men normalt är högsta hastighet 160 km/h.

Redan under sin tid som restaurangvagn hade vagnen strömavtagare på taket (det har varit ganska vanligt att restaurangvagnar i bl a Tyskland och Schweiz har haft strömavtagare för strömkrävande köksutrustning), vilket underlättade ombyggnaden till mätvagn. 

IMV200 mäter både spår och kontaktledning. Vagnen kan förutom kontaktledningens läge och slitage även mäta trådtjockleken med hjälp av laser.

Artikel om IMV200 på Trafikverkets hemsida.

Bild: Infranords mätvagn QIM 33749850250-5 i Kil 2015. Vagnen används till ultraljudsmätningar.
Infranords mätvagn Qim 33749850250-5 i Kil 2015. Foto Frederik Tellerup.

Mätvagn Qim

Vagnen används till att mäta krafter i spåret genom att belasta det. Bl a mäts rörelser i räls och sliprar. Den var fram till 1990 en BC1-liggvagn men såldes till Banverket som sedan byggde om den till mätvagn i början av 1990-talet. 

Mätvagnar Qib

De två nedanstående vagnarna ägdes av SJ och användes av maskindivisionen för mätningar. Vid SJ:s bolagisering 2000 bildades bolaget TrainTech Engineering AB som tog över vagnarna. TrainTech Engineering AB köptes 2003 upp av det multinationella företaget Interfleet Technology AB som fortsatte att äga mätvagnarna till 2011 då de såldes till Swedtrac.

Qib 984 0022-3: Denna vagn var ursprungligen en trävagn med beteckningen Bo7 2249, levererad 1915 för prov i samband med elektrifiering av Malmbanans norra del. Den hade ursprungligen mätutrustning för drag- och stötkrafter, effekt m m. Vagnen fick ny stålkorg 1956 efter en olycka och ägs nu av Swedtrac som använder den som personalvagn. Den har en orange färgsättning.

Qib 984 0023-1: Denna vagn byggdes i Tyskland 1962. Vagnen fick utrustning för mätning av dragkraft, tillryggalagd sträcka, hastighet, arbete, effekt, acceleration och även gångegenskaper och bromsfunktioner. Även denna vagnen har en orange färgsättning.

(Det finns/har funnits fler vagnar med littera Qib - se längre ned på sidan).

 

Utgångna typer
Bild: Qih 80 74 985 0238-2 (Strix) i Malmö 2002
Qih 80 74 985 0238-2 (Strix) i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Ra 847 med Qih 80 74 985 0238-2 (Strix) i Malmö 2006
Ra 847 med Qih 80 74 985 0238-2 (Strix) i Malmö 2006. Lägg märke till den speciella enbenta strömavtagaren på loket, Ra-loken hade aldrig denna typen av strömavtagare när loken användes i reguljär trafik. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Qih 80-74-985 0238-2 på Malmö C 1993
Qih 80-74-985 0238-2 (senare Strix) på Malmö C 1993. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Persontåg mot Göteborg på Malmö C 1993. Efter loket är en mätvagn inkopplad.
Persontåg mot Göteborg på Malmö C 1993. Efter loket är mätvagnen Qih 80-74-985 0238-2 (senare Strix) inkopplad. Strömmen till loket går från en strömavtagare på mätvagnen och personerna håller på att koppla ihop strömförsörjningen mellan mätvagn och lok. Foto Frederik Tellerup.

Mätvagn Qih/Strix (utgången)

Mätvagnen Strix användes fram till 2013. Den kördes oftast ensam med ett lok och under början av 2000-talet användes Ra 847 som dragkraft när vagnen kördes på elektrifierade banor.

Vagnen var ursprungligen en kafévagn littera RB5 (nummer 3853), byggd på 1940-talet, som 1973 byggdes om till mätvagn för kontaktledningsmätning med littera Qih. Utseendemässigt påminner vagnen lite om B3-vagnarna som byggdes om vid samma tid. 1998 byggdes mätvagnen om igen och fick en ny färgsättning samt namnet Strix. Ombyggnaden innebar att vagnen även fick utrustning för mätning av spårläget. Vagnens strömavtagare för mätning togs också bort och istället monterades en speciell strömavtagare på det dragande loket.

Vagnen användes i hela Sverige och hyrdes även ut till Norge och Danmark.
 

Bild: Qig 80 74 985 0237-4 som museivagn i Stockholm 2014.
Qig 80 74 985 0237-4 som museivagn i Stockholm 2014. Foto Markus Tellerup.

Mätvagn Qig (utgången)

Denna kontaktledningsmätvagn byggdes av Hässleholms Verkstäder/Kockums och levererades till SJ 1947 som Bo7 3603. Inredningen bestod förutom av mätutrymmen också av tre sovkupéer, matrum, pentry och WC. Vagnens högsta hastighet var 90 km/h. 1969 byggdes vagnen om och den littererades senare om till Qig med nummer 80 74 985 0237-4. Efter en period hos Sveriges Järnvägsmuseum är vagnen numera museifordon hos Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg (SKÅJ).   
 

Bild: Qib 985 0235-8 som museivagn i Ängelholm 2008.
Qib 985 0235-8, även kallad Mauzinvagnen, som museivagn i Ängelholm 2008. Foto Frederik Tellerup.

Mätvagn Qib (utgången)

(Det finns/har funnits flera mätvagnar med littera Qib, se ovan).

Vagnen på bilden ovan byggdes av Kalmar Verkstads AB och levererades till SJ 1958 som So4 4610. Den kallades också Mauzinvagnen (mätsystemet var av typen Mauzin) och hade förutom två tvåaxliga boggier en fyraxlig mätboggie i mitten. Vagnen hade utrustning för att mäta spårets läge, t ex skevheter och spårvidd. Mauzinvagnen slopades 1998 när Strix-vagnen hade moderniserats och fått utrustning för att mäta spårläget och numera finns den hos Järnvägens Museum i Ängelholm.

 

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >