Nässjö-Eksjö-Hultsfred

Bockabanan

Krösatåg mot Oskarshamn gör uppehåll i Eksjö 2014. Numera kör persontågen inte längre än till Eksjö. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Trafik: Godstrafik, persontrafik Nässjö-Eksjö
• Öppnad: 1872-1874
• Spårvidd: 1435 mm
• Längd: 83 km
• Dubbelspår: Nej
• STAX: D2 - 22,5 ton
• Elektrifierad: Nej (men planeras Nässjö-Eksjö)
• Fjärrblockering: Nej
• ATC: Ja, Nässjö-Eksjö
• Trafikeringssystem: M
• Hastighet: Upp till 120 km/h Nässjö-Eksjö, upp till 95 km/h Eksjö-Hultsfred

Historia

Nässjö-Oskarshamns Järnväg (NOJ) var tidigt ute bland de många småländska privatbanor som så småningom växte fram. Som en hel del av Sveriges tidiga enskilda järnvägar hade NOJ engelska ägarintressen. 1869 fick bolaget koncession för banbygget och den först färdiga bandelen var den östligaste, det vill säga sträckan Berga-Oskarshamn. 1872-73 kom trafik igång mellan Nässjö och Eksjö och 1874 kunde hela NOJ invigas.

NOJ lok 8 "Mörlunda" på 1890-talet, ett av Fairlie-loken. Foto Järnvägsmuseet.

Fairlie-lok

En egenhet för banan var att man i början använde så kallade Fairlielok, ett engelskt patent. Det var ånglok som såg ut som två ihopbyggda lok med en gemensam hytt däremellan. De båda "lokhalvorna" hade en gemensam genomgående ångpanna men separata eldstäder. Antagligen kommer namnet "Bockabanan" från dessa lok då de kallades "bockar" på NOJ. Sammanlagt inköptes nio sådana lok 1869-1874. Vid en beryktad händelse år 1902 exploderade ångpannan på det äldsta av loken - "Hultenheim" - inne i verkstaden i Eksjö varpå hela loket flög ut genom taket och landade en bit ute på bangården.

"Nästan Oduglig Järnväg"

Bland annat problem med Fairlieloken gjorde att lokala kritiker kom att uttyda NOJ "Nästan Oduglig Järnväg". Vinterberedskapen var dålig och passagerare blev sittande på linjen i utkylda vagnar utan uppvärmning. När en del förbättringar gjorts föreslogs en namnändring till "Nästan Ordentlig Järnväg". Ihärdiga ekonomiska problem gjorde att bolaget rekonstruerades i slutet av 1890-talet och fick helsvenska ägare. Runt 1900 skaffade man en rad nya ånglok (av mer traditionell modell) från Nohab och Motala verkstad och i början av 1900-talet gick NOJ riktigt bra. Den fortsatta utvecklingen påminner dock om den vid många andra svenska järnvägar: Minskande underlag i och med bil- och busstrafikens framväxt men ett uppsving under andra världskrigets ransoneringsår. För NOJ hade krigsåren särskild betydelse tack vare omfattande transporter till och från garnisonsstaden Eksjö.

SJ tar över

NOJ togs över av SJ år 1946. Sedan dess har persontrafiken främst utgjorts av rälsbussar och motorvagnar. SJ satte redan 1946 in genomgående så kallade snabbmotorvagnar på sträckan Halmstad-Nässjö-Oskarshamn. Motorvagnarna hade beställts av Halmstad-Nässjö Järnvägar som förstatligades vid samma tid som NOJ. På 50-talet kom den stora generationen rälsbussar av Y6-typ och från 80-talets början Fiat-motorvagnar typ Y1. Godstågens ånglok blev kvar en tid men ersattes av diesellok typ T43 i början av 60-talet.

Tåg från Hultsfred vid infarten till Eksjö 2004. Den främre Y1-motorvagnen har den äldre Länstågen-färgsättningen, den bakre den nyare Krösatågen-designen. Under åren 1990-2002 användes namnet Länstågen på den småländska tågtrafiken, 2002 bytte man namn till Krösatågen. Foto Frederik Tellerup.

Gamla NOJ splittras i tre delar

1990 blev banan en del av det småländska järnvägsnät där länstrafikbolagen i Jönköping och Kalmar län gemensamt tog hand om persontrafiken under namnet Länstågen. Motorvagnarna kördes de första fyra åren av BK Tåg. Samtidigt som SJ åter blev entreprenör för trafiken 1994 förändrades den på f d NOJ så att de flesta tåg från Nässjö bara gick till Hultsfred, medan Oskarshamn började trafikeras av direkttåg från Linköping.

När den nya Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar öppnades 1997 splittrades trafiken på gamla NOJ upp ytterligare. Senare ändrades dock trafiken så att det åter blev tågen från Nässjö som fortsatte till Oskarshamn. 2002 bytte Länstågen så namn till Krösatågen.

Delvis nedläggning och elektrifiering

Våren 2014 beslutade Jönköping Länstrafik att lägga ned persontrafiken på delen Eksjö-Hultsfred från och med 15 december 2014. Som skäl angavs allt för lågt resande på sträckan.

På delen som fortfarande har persontrafik, Nässjö-Eksjö, är dock resandet högre och efter att beslut tagits 2017 om att elektrifiera Värnamo-Vaggeryd-Jönköping/Nässjö föreslog Region Jönköping elektrifiering av även Nässjö-Eksjö. Det vill då vara möjligt att samordna trafiken och använda samma elmotorvagnar. Elektrifieringen finns nu med i den regionala transportplanen och  Trafikverket planerar att elektrifiera Nässjö-Eksjö 2026-2027.

Green Cargo Td 404 med godståg mellan Mariannelund och Ingatorp i mars 2023. Öster om Eksjö trafikeras banan enbart av godståg. Foto Oliver Karlsson.

Trafik

Den lokala persontrafiken Nässjö-Eksjö är en del av länstrafiksamarbetet Krösatågen. Trafiken körs med dieselmotorvagnar typ Y31/Y32. Delen Eksjö-Hultsfred saknar persontrafik sedan 2014 och trafikeras bara av godståg.

Green Cargo kör godståg Nässjö-Hultsfred flera gånger i veckan med diesellok typ Td. Även andra godsbolag har trafikerat banan.

Numera historia: Krösatåg mot Hultsfred respektive Nässjö möts i Hjältevad 11 augusti 2014. Foto Frederik Tellerup.

Beskrivning

Spår av smalspår

Tåg Nässjö-Hjältevad i Eksjö 2004. Utrymmet mellan perrongen och stationshuset upptogs en gång av smalspårstågen till Österbymo. Stationshuset ritades av Adolf Emil Melander som även ligger bakom flera stationshus längs Norsholm-Västervik-Hultsfreds Järnvägar.

Det före detta stationshuset i Österbymo 2004. Ett spår har sparats framför huset.

Ett stycke norr om Nässjö C (N, 0 km) - i höjd med verkstäderna för lok och motorvagnar - viker banan av österut medan Södra stambanan fortsätter norrut. Persontågen stannar vid hållplats Brinellskolan (Brin, 2 ½ km), som kom till 1991, innan banan slutligen lämnar Nässjö. Ormaryd (Ory, 12 km) var tidigare banans första station efter Nässjö men är nu degraderad till hållplats. Den i järnvägssammanhang korta perioden mellan 1909 och 1935 fanns här en 7 kilometer lång och 600 mm bred järnväg upp till Anneberg. Banan gick under när tändsticksfabriken i Anneberg lades ned.

Eksjö (Ek, 21 km) ståtar med ett stiligt stationshus i nyklassicistisk stil från 1897 och är nu slutstation för Krösatågen från Nässjö efter nedläggningen av persontrafiken på delen Eksjö-Hultsfred i december 2014. Även Eksjö har haft ytterligare en järnväg - upp till Österbymo några mil mot nordost. Den var smalspårig (891 mm) och förvaltades tillsammans med NOJ. Persontrafiken på banan lades ned 1954 medan godstrafiken fick vara kvar till 1968.

Banan fortsätter förbi de f d hållplatserna i Hult (Hul, 31 km) och Bruzaholm (Bz, 41 km). En vacker skogssjö ses på tågets vänstra sida. Nästa station är Hjältevad (Hvd, 45 km). Som på flera andra håll längs banan sågas här virke från de vidsträckta smålandsskogarna. Så följer den tidigare hållplatsen i Ingatorp (Igt, 50 km). I Vallnäs (54 km) byggde NOJ en station som nu är nedlagd. Mariannelund (Mnd, 61 km) är ett lite större samhälle, även det med träindustrier. Hållplatsen i Emarp (65 km) är sedan länge nedlagd.

Resan går nu genom trakter välkända från böckerna om Emil i Lönneberga. Mycket riktigt passeras den f d hållplatsen i Lönneberga (Lön, 72 km). Närbelägna Silverdalens centrum (Sic, 74 km) var fram till persontrafikens nedläggning sista hållplats före Hultsfred. Hållplatsen annonserades som "Silverdalen" men fick sitt järnvägsnamn för att skilja den från lastplatsen Silverdalens Bruk (Sid, 75 km). Pappersbruket i Silverdalen var en av banans stora godskunder fram till nedläggningen 2002. Namnet Silverdalen kommer från ortens belägenhet vid Silverån.

Banan når Hultsfred (Hf, 83 km) från nordväst och på dess vänstra sida ses banan från Linköping och Vimmerby (Stångådalsbanan). Här ansluter också smalspåret Åseda-Västervik.

Stationshuset i Ormaryd 2004. Foto Frederik Tellerup.

Krösatåg ankommer Hultsfred 2014. Foto Frederik Tellerup.

Ett tåg med sågat virke i backen vid Ormaryd i maj 2005. Dragkraft är det moderniserade T43-loket 257. Foto Ulrik Martinussen.

T44 321 med godståg i Mariannelund 1996. Foto Mattias Eriksson.

En Itino-motorvagn typ Y31 gör uppehåll i Mariannelund den 24 oktober 2004. Foto Tobias Jäderup.

Ett T44-draget godståg samt pappersbrukets egen lokomotor typ Z43 nr 484 i Silverdalen. Foto den 27 juni 1996, Mattias Eriksson.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata med trafikplatser, Svenska Järnvägsklubben 2009
- Sara-Lisa Adell: Nässjö-Oskarshamns Järnväg 1874-1974, Jubiléumskommittén, NOJ:s 100-årsjubileum 1974
- Håkan Olsson: När ånglokomotivet Hultenheim sprang i luften uti Eksjö stad 1902, tidskriften Tåg nr 7/1992
- Kent Hedqvist: Ånglokstjänst på NOJ efter förstatligandet, tidskriften Tåg nr 8-9/2004

Om Eksjö-Österbymo Järnväg
- Historiskt.nu: Eksjö-Österbymo Järnväg