Ma 827 i Hässleholm 2005

Ma 827 i Hässleholm 2005. Foto Frederik Tellerup.

Annons

Bild: Norsk Transport Ma 404 i Oslo 2014Grenland Rail Ma 404 i Oslo 2014. Foto Bjørn Gunnar Kværne.

16,8

m

104

ton

3960

kW

100

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Enstaka i trafik
  • Typ: Ellok
  • Axelföljd: Co'Co'
  • Längd: 16800 mm
  • Tjänstevikt: 104,4 ton
  • Max axellast: 17,4 ton
  • Effekt: 6 x 660 = 3960 kW
  • Startdragkraft: 325 kN
  • Bromsvikt G/P: 69/72 ton
  • Dynamisk vikt: 130 ton
  • Hastighet: 100 km/h (105 km/h för TGOJ Ma)
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1953-1960
  • Byggt antal: 32 (SJ), 9 (TGOJ)
  • Ursprunglig nummerserie: 788–789, 824–833, 873–882, 958–967 (SJ), 401-409 (TGOJ)
  • Tillhörde: SJ, TGOJ
  • Tillhör: Svensk Tågkraft, Grenland Rail, Stambanans Vänner
Namn

Namn hos Grenland Rail:

  • 404 Askeladden
  • 406 Kvitebjørn

Namn hos Svensk Tågkraft:

  • 876 Ragne J

Slitstarkt universallok

I slutet av 1940-talet behövde SJ fler nya lok till den tunga trafiken på Norrlandslinjerna. Man beslöt att utgå från Mg-loken som byggts några år tidigare. Resultatet blev liksom Mg ett lok med treaxliga boggier, men snabbare och starkare. Asea byggde 32 lok åt SJ mellan 1953-1960 som sattes in som dragkraft i både persontåg och godståg i mellersta och norra Sverige.

Även det privata järnvägsbolaget TGOJ beställde Ma-lok till malmtrafiken Grängesberg-Oxelösund. Nio lok levererades 1954-1958. De skilde sig genom att ha runda maskinrumsfönster på sidorna, istället för rektangulära. TGOJ-loken hade till skillnad från SJ:s lok också multipelutrustning så att två lok kunde köras ihop.

Modernisering

SJ använde loken både i persontåg och godståg. Ma fick t ex ofta dra nattågen mellan Stockholm och övre Norrland. Lokens största hastighet på 100 km/h gjorde dock att de byttes ut mot snabbare Rc-lok under 1970- och 80-talen och Ma användes sedan bara i godstrafik.

På 1970-talet moderniserades både SJ:s och TGOJ:s Ma-lok och den vänstra ingången till förarhytten flyttades mot mitten för att minska drag och oljud i förarhytten. De stora strålkastarna byttes mot mindre Marchal-strålkastare.

TGOJ tog över

1990 överfördes SJ:s kvarvarande lok, 25 stycken, till TGOJ (som hade förstatligats och fungerade som ett dotterbolag till SJ, senare Green Cargo). Många av SJ-loken ställdes av men efter hand rustades flera lok upp och sattes åter i trafik. TGOJ kom därför att använda ett tjugotal f d SJ-lok förutom de ursprungliga nio TGOJ-loken. Fem av SJ-loken (789, 832, 874, 876 och 963) fick även utrustning för multipelkörning.

Ett respektive två lok såldes senare till Inlandsgods och BK Tåg (senare övertagna av Railcare respektive Netrail).

Slitstarka

Ma-loken blev snabbt populära för sin styrka och driftsäkerhet. Den robusta konstruktionen gjorde att många av loken uppnådde mer än 50 år i tjänst och enstaka lok går fortfarande i trafik.

Bild: Ma 788SJ Ma 788 i leveransskick 1953. Foto Järnvägsmuseet.

Flera färgsättningar

TGOJ-loken hade ursprungligen en färgsättning i mörkgrönt medan SJ:s lok fick den traditionella bruna färgen. Under 1960-talet målades TGOJ-loken om i orange med vita ränder i fronterna. Den färgsättningen behölls till slutet av 1990-talet då färgerna ändrades till grönt och mörkblått. Det uppstod efter hand en äldre och en nyare variant av den grön/blå färgsättningen. Med något enstaka undantag fick även de f d SJ-loken TGOJ:s färgsättning.

Slopning och försäljning

TGOJ Trafik blev vid årsskiftet 2010/2011 en del av moderbolaget Green Cargo och TGOJ:s Ma-lok fick då formellt Green Cargo som ny ägare.

2012 beslöt Green Cargo att fasa ut loken och de sista Ma-loken ställdes av i december 2012. En del lok skrotades - framför allt de f d SJ-loken - men många av loken såldes till museer och museiföreningar, bl a Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (Ma 401 och 406), Bergslagernas Järnvägssällskap (Ma 403), Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg (Ma 405 och 409), Föreningen Sörmlands Veteranjärnväg (Ma 408 - loket har återfått TGOJ:s orange färgsättning), Kalmar Veterantåg (Ma 828) och Järnvägsmuseet (Ma 966).

Stambanans Vänner köpte hela 5 lok (Ma 402, 833, 962, 963 och 965). Dessa har senare hyrts ut till olika bolag, bl a Railcare. Nummer 402 såldes 2024 till Grenland Rail som reservdelsförråd.

Dessutom såldes fyra lok (Ma 404, 406, 407 och 882) till ett norskt bolag, Norsk Transport AS. Loken hamnade senare hos Grenland Rail. Två lok skrotades 2019 (407 och 882) men 404 och 406 sattes i trafik och har fått en brun färgsättning.

Netrails tre lok (825, 827 och 876) såldes i juni 2017 till Svensk Tågkraft.

 

Bild: Svensk Tågkraft Ma 876 i Kristinehamn 2023Svensk Tågkraft Ma 876 i Kristinehamn 2023. Loket har kvar utrustning för multipelkörning (lådan i fronten). Foto Frederik Tellerup.
Bild: GBBJ/Nordiska Tåg Ma 401 i Kil 2017GBBJ/Nordiska Tåg Ma 401 i Kil 2017. Loket tillhör Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum men var vid fototillfället uthyrt till Nordiska Tåg. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Förarhytt STT Ma 827 2005Interiör förarhytt Ma 827 2005. Foto Frederik Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: Netrail Ma 827 i Kungsängen 2010Netrail Ma 827 i Kungsängen 2010. Foto Markus Tellerup.
Bild: TGOJ Ma 405 (nyare variant av grön/blå färgsättning) i Borlänge 2003TGOJ Ma 405 (nyare variant av grön/blå färgsättning) i Borlänge 2003. Foto Markus Tellerup.
Bild: TGOJ Ma 404 (äldre variant av grön/blå färgsättning) i  Mantorp 2010TGOJ Ma 404 (äldre variant av grön/blå färgsättning) i Mantorp 2010. Foto Christian Tellerup.
Bild: TGOJ Ma 962 (f d SJ-lok) i Bjuv 2008TGOJ Ma 962 (f d SJ-lok) i Bjuv 2008. Foto Frederik Tellerup.
Bild: TGOJ Ma 401+406 med godståg öster om Sandviken 1991TGOJ Ma 401+406 med godståg öster om Sandviken 1991. Vid denna tid hade TGOJ-loken fortfarande kvar sin orange färgsättning. Foto Markus Tellerup.
Bild: STT Ma 825 i Malmö 2009Netrail Ma 825 i Malmö 2009. Foto Rickard Persson.
Bild: Inlandsgods Ma 882 (f d SJ-lok i TGOJ-färgsättning) i Avesta-Krylbo 2003Inlandsgods Ma 882 (f d SJ-lok i TGOJ-färgsättning) i Avesta-Krylbo 2003. Inlandsgods var ett godsbolag som gick i konkurs 2007. Loket köptes av Bantåg och senare Railcare. Foto Markus Tellerup.
Bild: STT Ma 827 i Hässleholm 2005Svensk Tågteknik (STT) Ma 827 i Hässleholm 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: TGOJ Ma 407 med godståg i Påarp 6 juli 2005TGOJ Ma 407 i nyare grön/blå färgsättning med godståg i Påarp 6 juli 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: BK Tåg Ma 825 i Kil 2000BK Tåg Ma 825 (f d SJ-lok) i Kil 2000. Foto Markus Blidh.
Bild: SJ Ma 829 i Storvik 1990SJ Ma 829 i Storvik 1990. Foto Markus Tellerup.
Bild: TGOJ Ma 404TGOJ Ma 404. Foto Järnvägsmuseet.
Bild: SJ Ma 958 i Göteborg på 1960-taletSJ Ma 958 i Göteborg på 1960-talet. Foto Olof Melin.
Bild: Förarhytt TGOJ Ma 407 2001Interiör moderniserad förarhytt TGOJ Ma 407 2001. Foto Markus Blidh.

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- På järnväg.net: Med vodka i lasten
- Absolutman - Ma-lok

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer