Fakta & Historia

Bild: SJ Ub 707 i Boden 1990
SJ Ub 707 i Boden 1990. Stängerna på huven användes när överdelen av huven rullades av för översyn av elutrustningen. Foto Markus Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Ellok
  • Axelföljd: C
  • Längd: 9600 mm
  • Tjänstevikt: 46,5 ton (Ua), 47,4 ton (Ub), 49,2 ton (Uc), 50,4 ton (Ud)
  • Effekt: 515 kW (Ua), 515/920 kW (Ub/Uc), 920 kW (Ud)
  • Hastighet: 45 km/h (Ua/Ub/Uc), 60 km/h (Ud)
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1926 (Ua), 1930-1954 (Ub), 1933 (Uc), 1955-1956 (Ud)
  • Byggt antal: 3 (Ua), 90 (Ub till SJ), 5 (Ub till TGOJ), 1 (Uc), 25 (Ud)
  • Ursprunglig nummerserie: 88-90 (Ua), 163-170, 246-266, 276-290, 497-500, 582-593, 645-653, 688-693, 703-717 (SJ Ub), 501-505 (TGOJ Ub), 275 (Uc), 848-872 (Ud)
  • Tillhörde: SJ (Ua/Ub/Uc/Ud) och TGOJ (Ub)

Växellok med inspiration från Schweiz

I samband med planeringen av D-loken i början av 1920-talet kom SJ fram till att man också behövde något slags växellok och 1925 beställde man därför tre lok från Asea. Loken som fick littera U (omlittererade till Ua när Ub-loken kom) var koppelstångslok med hytten i ena änden på loket. Kraften från motorn till hjulen överfördes via två koppelstänger efter schweizisk förebild - inte så konstigt eftersom SJ varit på studiebesök i Schweiz i sin jakt på inspiration till D-loken. Det hela fungerade så att motorn drev ett blindhjul beläget mellan de riktiga hjulen. I blindhjulet var en snedställd koppelstång fäst som i sin tur var hopsatt med den andra koppelstången som drev hjulen. De ganska små hjulen och den stora utväxlingen gjorde att loken trots sin ringa storlek blev starka.

Hytt i mitten

Sikten framåt visade sig vara ganska dålig i Ua-loken och när SJ beställde fler växellok flyttades hytten till mitten och huvarna gjordes lägre. I övrigt behöll man mycket av konstruktionen. En hel del av elutrustningen var likadan som den i D-loken så att man kunde använda samma reservdelar. De första fyra Ub-loken levererades 1930 och efterföljdes av ytterligare 86 lok ända fram till 1950. Dessutom köpte TGOJ fem lok som tillverkades 1950-1954. Asea exporterade också lok av samma typ till norska NSB.

Batterilok

I början av 1930-talet var SJ mycket intresserade av ackumulatorlok, lok som kunde köra både via kontaktledning och batterier. Öa- och Öb-loken var SJ:s första lok av denna typ, men de var inte så lämpliga för växling. SJ beställde därför 1932 ett växellok som också skulle kunna köra på batterier. Loket fick samma utformning som Ub-loken men eftersom det inte rymde ackumulatorutrustningen fick denna placeras i en speciell tender som kopplades till loket. Det visade sig inte vara så smidigt och tendern slopades på 1950-talet. Loket, Uc 275, användes dock som vanligt ellok till 1991.

Ny version med högre hastighet

Ub-loken hade visat sig vara en bra konstruktion och när SJ behövde ytterligare växellok på 1950-talet återanvändes många delar. De nya Ud-loken fick dock högre hastighet, 60 km/h, och en lite annorlunda kraftöverföring med båda koppelstängerna placerade vågrätt. Utseendemässigt skiljde de sig genom rundade hyttfönster. Genom den högre hastigheten kunde loken även användas i lokalgodståg.

Motorn i de flesta Ub-loken byttes så småningom ut mot en starkare motor på 920 kW, Asea KJC 137. Den ursprungliga motorn hade en effekt på 610 kW (effekten begränsades av transformatorn till 515 kW).

Modernisering och ombyggnad till Ue/Uf

Ua-loken slopades i slutet av 1960-talet men resten av U-loken gjorde tjänst under lång tid. En del av Ub- och Ud-loken moderniserades i slutet av 1980-talet med bland annat radiostyrning och multipelutrustning och fick då ny littera Ue och Uf. De lok som inte byggdes om slopades i början av 1990-talet. TGOJ:s fem Ub-lok överfördes också till SJ vid denna tid och av dem byggdes fyra om till Ue.

Flera lok bevarade 

Tre Ub-lok finns bevarade. Det första loket, 163, finns på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle, ett annat på Nässjö Järnvägsmuseum. Ett av TGOJ:s lok finns på Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum.

 

Bild: SJ Ub 257 i Trelleborg 1986
SJ Ub 257 i Trelleborg 1986. Foto Markus Tellerup.
Bild: SJ Uc 275 i Göteborg 1990
SJ Uc 275 i Göteborg 1990. Foto Markus Tellerup.
Bild: Uc
SJ Uc 275 med ackumulatortender 1933. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAGD00032).
Bild: SJ Ud 859 i Malmö 1988
SJ Ud 859 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.
Fler bilder

Fler bilder

Fler bilder

Bild: Interiör förarhytt Ud 872 2003
Interiör förarhytt SJ Ud 872 2003. Foto Markus Blidh.
BIld: TGOJ Ub 504 i Eskilstuna 1987
TGOJ Ub 504 i Eskilstuna 1987. Foto Kalle Svärd.
Mer om loktypen

Mer om loktypen

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Jan Lindahl: Outslitlig arbetsmyra, artikel i tidningen Tåg 11/2002

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna ellok