Fakta & Historia

X9 i Herrljunga 1993
X9A 135+UA9 2312+UB9 2370+X9B 136 i Herrljunga 1993. Foto Markus Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Elmotorvagnståg
  • Antal sittplatser: 24 (X9A), 46 (X9B), 30 (UA9), 17+18 (UAB9), 54 (UB9)
  • Axelföljd: (1A)'(A1)' (X9)
  • Längd: 17500 mm (X9), 17400 mm (UA9/UAB9/UB9)
  • Tjänstevikt: 26 ton (X9)
  • Effekt: 340 kW (X9)
  • Hastighet: 115 km/h
  • Tillverkare: Hilding Carlsson
  • Byggår: 1959-1963
  • Byggt antal: 23 (X9A+X9B)
  • Ursprunglig nummerserie: 101-145 (X9A/X9B)
  • Tillhörde: SJ

Paprikatågen - Hilding Carlssons sista tåg

Under 1950-talet började SJ fundera på att skaffa elektriska rälsbusståg, det vill säga lättare motorvagnståg. Den kände rälsbusstillverkaren Hilding Carlsson i Umeå hade i mitten av 1950-talet levererat några motorvagnståg till TGOJ som intresserade SJ. SJ hade redan en innestående beställning på smalspårsrälsbussar hos Hilding men eftersom dessa inte behövdes ändrades den till 14 normalspåriga tågsätt bestående av motorvagn, mellanvagnar och manövervagn. Elutrustningen byggde Asea, resten stod Hilding Carlsson för.

Mer komfortabel inredning 

Från början hade SJ tänkt sig tågsätt med ganska enkel inredning som skulle gå i lokal- och regionaltrafik runt större städer. Efter hand som konstruktionsarbetet fortsatte blev dock inriktningen ett mer komfortabelt tåg som skulle kunna användas även i långväga trafik.

Det första tågsättet levererades i slutet av 1959 och fick littera Yoa2. Stor vikt hade lagts på att göra komforten så bra som möjligt. Inredningen var av salongstyp och det fanns fällbart serveringsbord och fotstöd vid varje plats. Tågen fick ett gott mottagande och den orangeröda färgsättningen gav dem smeknamnet "paprikatåg".

Yoa2 blev de sista tågen Hilding Carlsson konstruerade eftersom han gick bort 1961. Tillverkningen av järnvägsfordon vid hans verkstad upphörde ett par år senare.

Byggde delvis på X20/X21

X9 byggde delvis på TGOJ:s X20/X21-motorvagnar som Hilding byggt i mitten och slutet av 1950-talet. Till skillnad från X20/X21 hade X9 raka fronter för att göra konstruktionen stabilare. Tågsättens mellanvagnar var inte heller fast sammankopplade utan kunde lätt växlas isär om tågens längd behövde varieras.

Den ursprungliga beställningen kompletterades så att det till slut blev 23 tågsätt som byggdes. Littera blev efter SJ:s litterareform 1970 X9A för motorvagnen, UA9, UAB9 och UB9 för mellanvagnarna och X9B för manövervagnen.

Bild: Yoa2
Yoa2 115 1961. Foto Ekholz Umeå/Sveriges Järnvägsmuseum(Jvm.KBFE00001).

Namnskyltar

Tågen fick ett gott mottagande och den orangeröda färgsättningen gav dem smeknamnet "paprikatåg"

Tågen sattes in i både fjärr- och regionaltrafik. De olika fjärrtågsträckorna hade namn som "Mälardalen" (Stockholm-Örebro-Charlottenberg), "Västan" (Göteborg-Karlskrona) och "Östergyllen" (Stockholm-Mjölby) och namnskyltar sattes upp i fronterna på tågen. Detta försvann dock efter ett par år och i början av 1970-talet fick tågen det klassiska utseendet med "SJ-frimärke" i fronten. I samband med detta försvann också de vita dekorlinjer som tågen ursprungligen hade mitt på vagnssidorna.

Västsverige sista tjänstgöringsområdet

Under 1980-talet koncentrerades tågen till Skåne och Västsverige. I Skåne gick tågen på linjerna Malmö-Helsingborg och Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. Efter 1987 användes X9-motorvagnarna endast i Göteborgsområdet. En del av tågsätten gick i länstrafik och målades om, till exempel för trafiken Göteborg-Strömstad och Borås-Varberg. Ett tågsätt hann också få SJ:s blå färgsättning. Olyckor och ålder decimerade dock antalet tåg och de sista X9:orna togs ur trafik 1999.

Ett tågsätt bestående av X9A 137+UB9 2352+X9B 138 finns bevarat hos Svenska Motorvagnsklubben.

 

Bild: Ritning X9A
Ritning X9A. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning X9B
Ritning X9B. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UA9
Ritning UA9. Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UB9
Ritning UB9. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: X9 101 i Håkantorp 1990
X9 101 i Håkantorp 1990. Det först levererade tågsättet hade färre sickar (korrugering, linjerna på sidorna) än de efterföljande. Foto Markus Tellerup.
Bild: X9B 108 i Helsingborg 1987
X9B 108 i Helsingborg 1987. Foto Christian Tellerup.
Bild: UA9 2312 i Herrljunga 1993
UA9 2312 i Herrljunga 1993. Foto Christian Tellerup.
Bild: Interiör X9B 138 (museifordon) 2002
Interiör X9B 138 (museifordon) 2002. Foto Markus Tellerup.
Bild: Yoa2
Sydvästen (Göteborg-Malmö) var ett av namnen som fick pryda tågsätten. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB09872).
Bild: Interiör Yoa2
Interiör första klass Yoa2. Foto Seved Walther/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB09623).
Bild: Interiör Yoa2
Interiör andra klass Yoa2. Foto Seved Walther/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB09627).
Bild: Interiör Yoa2
Interiör förarhytt Yoa2. Foto Seved Walther/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB09647).
Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Arne Hällqvist: Paprikatågen, bok utgiven av Svenska Motorvagnsklubben 1981
- Arne Hällqvist: Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Bernt Talbrant: Slutet nalkas för X9, artikel i tidningen Tåg 2/1997
- Bernt Talbrant: Exit X9, artikel i tidningen Tåg 7/1998
- Jan Lindahl: X9 - Paprikatåget, artikel i tidningen Tåg 7/1998

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna motorvagnar