Fakta & Historia

Bild: Dk 432 som museilok i Kolforsen 2006
Dk 432 som museilok i Kolforsen 2006. Foto Markus Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Ellok
  • Axelföljd: 1'C1' (1'D1' för Dg2)
  • Längd: 13000 mm
  • Tjänstevikt: 80,4 ton (Du)
  • Effekt: 1840 kW (Du)
  • Hastighet: 70-120 km/h beroende på variant, se nedan
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1925-1943
  • Byggt antal: 333
  • Ursprunglig nummerserie (SJ): 101-150, 153-162, 171-245, 291-391, 401-447, 535-550, 555-566, 577-581, 594-599 + övertagna från privatbanor: 718-729
  • Tillhörde: SJ, BJ, DJ

Det dugliga D-loket

Under 1920-talet sköt elektrifieringen av de svenska järnvägarna fart. SJ:s första ellok var de tvådelade Oa-loken som byggdes för Malmbanan. På stambanorna längre söderut var de loken inte speciellt lämpliga och därför behövde man ta fram nya loktyper. SJ satte ihop en grupp som studerade olika förslag och loktyper utomlands, bland annat i USA och Schweiz. Till sist fastnade man för ett koppelstångslok med tre drivhjul och ett löphjul i varje ände och 1923 beställde SJ 50 lok av Asea. Asea hade huvudansvaret och svarade för elutrustningen, medan AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Nohab och Motala Verkstad tillverkade lokens mekaniska delar. Därmed var större delen av den svenska lokindustrin inblandade i leveranserna.

Snälltågslok och godstågslok

Loken delades i en serie med snälltågslok, Ds, och en med godstågslok, Dg (från början angavs dock endast littera D på loken - märkningen med Dg och Ds gjordes först på 1930-talet). Ds-loken hade en utväxling som tillät högre hastighet, 90 km/h mot 70 km/h för Dg.

De första loken levererades försommaren 1925 och provkördes på Malmbanan innan de 1926 placerades i Stockholm då elektrifieringen av Västra stambanan Göteborg-Stockholm var klar.

Bild: D-lok
De elektriska D-loken var en viktig pusselbit i elektrifieringen av de svenska järnvägarna. Här står D 104 i Stockholm vid invigningen av Västra stambanans elektrifiering 15 maj 1926. Herren i mitten till vänster är SJ:s generaldirektör Granholm. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KDAF02697).

333 lok

D-loken visade sig vara en lyckad konstruktion och nya beställningar följde så att totalt 333 lok tillverkades fram till 1943. De första loken hade träkorg medan senare lok fick nitad stålkorg. En lång rad varianter uppstod (se lista nedan).

De många D-loken satte under lång tid sin prägel på de svenska järnvägarna. Den långa lokserien överträffas bara av Rc-loken.

Privatbane-lok

Även två privatbanor, Dalslands Järnväg och Bergslagernas Järnvägar, köpte under 1930-talet några D-lok. När dessa järnvägar förstatligades 1948 övertogs loken av SJ. De fick littera Dk2 och Dr2 (utväxlingen byggdes senare om och litterat ändrades då till Dk). Lokens utseende skilde sig från SJ-loken genom att den övre delen av fronten lutade lite bakåt.

Starkare motor och multipelutrustning

De flesta D-lok byggdes under 1950- och 60-talen om till Du genom att starkare motorer sattes in i loken. Många lok fick också multipelutrustning för att kunna dra tyngre godståg och littererades om till Du2. Det var dock inte första gången D-lok utrustades för multipelkörning. Faktum är att de första D-loken hade levererats med multipelutrustningar på 1920-talet men att de senare togs bort eftersom SJ vid den tiden inte tyckte att de behövdes. Dörrarna och övergångsbryggorna i lokens fronter var för övrigt avsedda just för att lokpersonalen skulle kunna gå mellan två multipelkopplade lok.

Slopning

Lok som inte byggts om slopades under 1960- och 1970-talen, medan de sista Du2-loken användes ända fram till 1988. Flera olika D-lok finns bevarade som museilok, däribland det första loket D 101.

SJ:s D-lokstyper
  • Df - Ombyggt från Dk med ny motor och utväxling för 100 km/h. Endast ett lok ombyggt, ändrades 1949 till Dr för att samma år åter bli Df.
  • Dg - Ursprungstyp avsedd för godståg. Trä- eller stålkorg. Levererades från 1925. Högsta hastighet 70 km/h.
  • Dg1 - Ej officiellt littera på Dg-lok ombyggda med nyare motor på 1960-talet.
  • Dg2 - Ett lok ombyggt från Dg år 1950. Förlängd och försedd med en fjärde drivaxel för prov med högre dragkraft.
  • Dk - Typ med ny starkare motor, levererades från 1936. Högsta hastighet 100 km/h.
  • Dk2 - Lok övertagna från Dalslands Järnväg (DJ) 1948. Annorlunda utseende på fronterna. Högsta hastighet 100 km/h.
  • Dr - Två lok ombyggda på prov med utväxling för 120 km/h.
  • Dr2 - Lok övertagna från Bergslagernas Järnvägar (BJ) 1948. Annorlunda utseende på fronterna. Högsta hastighet 110 km/h
  • Ds - Ursprungstyp avsedd för persontåg, levererades från 1925. Trä- eller stålkorg. Högsta hastighet 90 km/h.
  • Du - Ombyggda från andra D-lok med ny motor på 1950- och 60-talen. Ett stort antal av D-loken byggdes om till Du. Högsta hastighet 100 km/h.
  • Du2 - Du-lok som försågs med multipelutrustning på 1960- och 70-talen.;

Obs att de nyare typerna Da och Dm/Dm3 har egna sidor i lokguiden.

 

Bild: D 109 som museilok i Kolforsen 2006
D 109 som museilok i Kolforsen 2006. Foto Markus Tellerup.
Bild: Ds 102
SJ Ds 102 i Stockholm 1934. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAGD00023).
Bild: Ds 201
Bergslagernas Järnvägar Ds 207. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAGD00035).
Bild: Dg2 136
SJ Dg2 136 - loket som förlängdes och fick en extra drivaxel. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAFP00007).
Bild: Du2 302 som museilok i Gävle 1988
Du2 302 som museilok i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.
Fler bilder

Fler bilder

Fler bilder

Bild: D 109 med museitåg i Malmö 2003
Nästan som förr. D 109 med museitåg i Malmö 2003.
Bild: Interiör förarhytt Du2 349 2003
Interiör förarhytt Du2 349 2003. Foto Markus Blidh.
Bild: Lokskylt på Du 384
Lokskylt på Du 384. Foto Tobias Olsson.
Mer om loktypen

Mer om loktypen

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ritning på D med stålkorg, tidningen Allt om Hobby 6/1976

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna ellok