Fakta & Historia

Bild: X40 3319 (tre vagnar) + X40 3339 (två vagnar) i Västerås 2015
X40 3319 (tre vagnar) + X40 3339 (två vagnar) i Västerås 2015. Foto Frederik Tellerup.
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2.13 (247 röster)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Elmotorvagn, två- eller tre vagnar, första och andra klass
  • Antal sittplatser: 143 (två vagnar), 233 (tre vagnar)
  • Axelföljd: Bo'2'+2'Bo' (två vagnar), Bo'2'+2'Bo'+2'Bo' (tre vagnar)
  • Längd: 55100 mm (två vagnar), 81500 mm (tre vagnar)
  • Tjänstevikt: 144 ton (två vagnar), 216 ton (tre vagnar)
  • Effekt: 1700 kW (två vagnar), 2550 kW (tre vagnar)
  • Hastighet: 200 km/h
  • Tillverkare: Alstom
  • Byggår: 2004-2008
  • Byggt antal: 43 (16 st med två vagnar, 27 st med tre vagnar)
  • Ursprunglig nummerserie: 3301-3343
  • Tillhör: SJ AB
Egenskaper
  • Eluttag
  • Wifi
  • Handikappanpassad, lågt insteg

Modernt tvåvåningståg

SJ beställde 2001 43 motorvagnssätt från den franska tågtillverkaren Alstom, tänkta att användas framför allt i den intensiva trafiken i Mälardalen där de ersätter långsammare loktåg.

Två eller tre vagnar 

Tågen består av två (ändvagn+ändvagn) eller tre vagnar (ändvagn+mellanvagn+ändvagn). Alla vagnar har motorer i den ena av boggierna. Tågen har två våningar och är därmed det andra tvåvåningståget i SJ:s historia. Det första tvåvåningståget var det dieseldrivna motorvagnståget Y3 som byggdes på 1960-talet.

Hög hastighet

Högsta hastighet är 200 km/h men eftersom tågen främst går på nybyggda banor har de inte fått korglutning som X2.

Tågsättens delar har ett tillägg i litterat så att litterat blir antingen X40Z1, X40Z3 eller X40Z5. I likhet med X31K har de olika delarna också olika nummer men det lägsta numret (33XX) används som "huvudnummer".

Upp till fyra tåg kan multipelköras.

Samma inredning i båda klasserna

Inredningen är av salongstyp med omväxlade eftersittning och fyrgrupper. Det är ingen skillnad i komfort mellan första och andra klass.

Tågen är utrustade med eluttag och trådlöst internet men efter att de dåligt fungerande varuautomaterna tagits bort saknar de all form av servering.

Försenad trafikstart

Det första tågsättet kom till Sverige i februari 2004 för provkörningar. Trafikstarten - som beräknades ske hösten 2004 på Svealandsbanan - fick dock skjutas upp och de första tågen sattes i trafik i februari 2005.

Problem med bland annat dörrar, luftkonditionering och varuautomater tvingade fram frekventa verkstadsbesök. Varuautomaterna (där man bl a kunde köpa kaffe) plockades till sist bort helt.

Försök med fjärrtågstrafik

Tågen har också flyttats runt mellan olika trafikuppgifter. Ett första försök gjordes att använda tågen i fjärrtåg Göteborg-Stockholm sommaren 2006. Detta var en betydligt längre sträcka än X40 ursprungligen är avsedda för och bl a bagageutrymmena visade sig vara otillräckliga, varför man sedan byggde om vagnarna med ökad plats för bagage. Antalet sittplatser i tågen har därför minskat något (siffrorna i faktarutan anger antalet sittplatser efter ombyggnad).

Bättre driftsäkerhet

Tågsätten har efter hand fått bättre driftsäkerhet och används nu bl a i Mälardalen, på sträckorna Linköping-Gävle-Ljusdal och Göteborg-Västerås-Stockholm.

 

Bild: Interiörskiss X40
Interiörskiss X40. Bild SJ AB.

 

Bild: X40 3301 i Eskilstuna 2004
X40 3301 (två vagnar) i Eskilstuna 2004. Foto Markus Tellerup.
Bild: Mellanvagn X40Z3 3502 i Stockholm 2006
Mellanvagn X40Z3 3502 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör nedervåning X40 3304 2005
Interiör nedervåning X40 3304 2005. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör nedervåning X40 3336 2015
Interiör nedervåning X40 3336 2015. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör nedervåning X40 3304 2005
Interiör nedervåning X40 3304 2005. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör X40 3301 2004
Interiör ovanvåning X40 3301 2004. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör ovanvåning första klass X40 3336 2015
Interiör ovanvåning första klass X40 3336 2015. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör X40 3301 2005
Interiör ovanvåning X40 3301 (vänster) och 3309 (höger). Efter en tid i trafik visade det sig att bagageutrymmet var snålt tilltaget varför man byggde om vissa sittplatser till bagageförvaring. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör Förarhytt X40 3301 2004
Förarhytt X40 3301 2004. Foto Markus Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: X40 i Trelleborg 2004
Första X40-tåget (omärkt) i Trelleborg 4 februari 2004. Texten på sidan lyder "SJ & Alstom testar nya tåg". Foto Frederik Tellerup.
Fler bilder

Fler bilder

Fler bilder

Bild: Boggie på X40 3302Boggie på X40 3302. Foto Markus Tellerup.
Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

- Jan Lindahl: X40 - en riktig höjdare, artikel i tidningen Tåg 1-2/2001
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Motorvagnar i trafik