Fakta & Historia

Bild: Rb1 1002
Rb1 1002 i Storlien 1965. Foto Unvér/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB13354).
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Ellok
  • Axelföljd: Bo'Bo'
  • Längd: 15470 mm
  • Tjänstevikt: 74,4 ton (Rb1), 73,6 ton (Rb2), 75,2 ton (Rb3)
  • Effekt: 3200 kW
  • Hastighet: 120 km/h
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1962
  • Byggt antal: 2 (Rb1), 2 (Rb2), 2 (Rb3)
  • Ursprunglig nummerserie: 1001-1002 (Rb1), 1003-1004 (Rb2), 1005-1006 (Rb3)
  • Tillhörde: SJ

Provloken som satte Sverige på kartan

I slutet på 1950-talet började SJ fundera på om man inte borde satsa på ett nytt standardiserat ellok. Ra hade visat att boggielok var framtidens melodi. Asea som byggt Ra-loken var å sin sida ivriga att testa ny teknik så att man skulle kunna få fram ett lok som kunde exporteras till utlandet. Resultatet blev en överenskommelse mellan SJ och Asea och en beställning på sex provlok med littera Rb1, Rb2 och Rb3.

Likström och växelström

I loken testades olika system för att se vad man skulle satsa på. Rb1 fick likströmsmotorer som hade fördelen att ha högre verkningsgrad och alltså var mer ekonomiska. Eftersom de svenska järnvägarna är elektrifierade med växelström gällde det att på ett smidigt sätt likrikta strömmen till motorerna och på 1960-talet blev detta möjligt tack vare elektronikens utveckling. Detta testades alltså i Rb1 medan Rb2 och Rb3 fick mer traditionella växelströmsmotorer.

Bild: Jugoslaviskt lok av typ 441 i Skopje 1988
Nästan som ett svenskt Rb-lok. Asea exporterade lok av samma typ som Rb1 till flera länder, däribland Jugoslavien. Här ett lok av typ 441 i Skopje 1988. Foto Markus Tellerup.

Export till utlandet

Proven med särskilt Rb1-loken gick över förväntan. Loken var starkare än beräknat och gångegenskaperna utmärkta. Asea var inte sena att erbjuda sin lokkonstruktion utomlands och fick sälja både hela lok och komponenter till bland andra de rumänska och jugoslaviska järnvägarna.

Tyristorteknik

Under tiden hade utvecklingen av elektroniken tagit stora kliv framåt. Asea byggde därför om Rb1 1001 till tyristorlok 1965. Tyristorerna möjliggjorde en exakt och steglös reglering av motorströmmen så att loket kunde accelerera till önskad hastighet utan att lokföraren behövde växla mellan olika körlägen. Dessutom hade tyristorloket flera andra fördelar: högre dragkraft, mindre risk för slirning och mindre underhåll. Proven med Rb1T, som loket nu hette, ledde fram till den första serien av Rc-loken, Rc1. Därmed hade SJ fått sitt nya standardlok och Asea en bra exportvara, precis som man önskat sig.

Slopning

Rb-loken fortsatte att gå i både person- och godstrafik till mitten av 1970-talet och stod sedan avställda en tid. De sista loken skrotades först i mitten av 1980-talet.

 

Bild: Rb1 1001
Rb1 1001 i Stockholm 1962. Foto Seved Walther/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB12591).
Bild: Rb2 1004 i Göteborg 1964
Rb2 1004 i Göteborg 1964. Foto Ingemar Gustafsson.
Bild: Rb3 1006
Rb3 1006 i Stockholm 1962. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB11806).
Fler bilder

Fler bilder

Fler bilder

Bild: Rb1 1002 på 1960-talet
Rb1 1002 på 1960-talet. Foto Olof Melin.
Bild: Rb2 1003 i Göteborg 1964
Rb2 1003 i Göteborg 1964. Foto Ingemar Gustafsson.
Mer om loktypen

Mer om loktypen

Mer om loktypen

- Tore Nordin m fl: Svenska Ellok, SJK förlag 1998

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna ellok