Fakta & Historia

Bild: X7 232 som tåg mot Billeberga i Landskrona 1981
X7 232 som tåg mot Billeberga i Landskrona 1981. Foto Lasse Malmsten.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Elmotorvagn (X7), manövervagn (UB7X)
  • Antal sittplatser: 74 (X7), 64 (X7 med större resgods), 94 (UB7X)
  • Axelföljd: 2'Bo' (X7)
  • Längd: 22650 mm (X7), 23330 mm (UB7X)
  • Tjänstevikt: 47 ton (X7), 32 ton (UB7X)
  • Effekt: 440 kW (X7)
  • Hastighet: 90 km/h
  • Tillverkare: Asea
  • Byggår: 1949-1951
  • Byggt antal: 26 (X7), 22 (UB7X)
  • Ursprunglig nummerserie: 222-244, 255-257 (X7), 3947-3956, 4014-4022, 4404-4406 (UB7X)
  • Tillhörde: SJ

Pendeltågens föregångare

1939 hade SJ köpt tio boggieelmotorvagnar med littera X4 (från början Xa4) till lokaltrafiken runt Malmö. Detta inköp följdes upp med en ny beställning av motorvagnar och manövervagnar i slutet av 1940-talet. De fick littera Xoa7 och Cox7 (efter 1970 omlittererade till X7 och UB7X) och även dessa sattes in i lokaltrafik, i Skåne och Göteborgs-trakten. X7:orna kan därför sägas vara föregångare till våra dagars pendeltåg.

Galonsoffor

Motorvagnarna hade passagerarutrymme med galonsoffor samt resgodsutrymme. Det fanns två varianter av motorvagnar, 23 stycken med ett mindre resgodsutrymme (nummer 222-244) och 3 med ett större (nummer 255-257). Manövervagnarna hade enbart passagerarutrymme. Tågen fick samma bruna färgsättning som SJ:s personvagnar. Från början sågs manövervagnarna just som personvagnar och de fick därför nummer i samma serie som personvagnarna.

För att kunna använda tågen även på lite längre sträckor byggdes två manövervagnar om 1956 så att de fick pentry och ett mindre förstaklassutrymme. Litterat ändrades till ABox7. De två vagnarna blev dock inte speciellt långlivade.

Multipelkörbara

Motorvagnarna var multipelkörbara och flera X7 kunde alltså köras ihop. En ensam motorvagn klarade bara att dra en manövervagn och en vanlig sammansättning var därför X7+UB7X. Det förekom också att X7-motorvagnar drog direkta personvagnar till och från anslutningsstationen, t ex sovvagnen från Landskrona som kopplades på Stockholmståget i Eslöv.

Bild: Xoa7 under tillverkning
Xoa7 under tillverkning i Linköping 1948. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KAJA00232).

Ersattes av X10

X7:orna användes i Skåne fram till 1983 då de ersattes av X10. Den sista tjänstgöringen var på linjerna Malmö-Lund-Eslöv, Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona och Malmö-Lomma-Kävlinge. I Göteborg fanns några tågsätt kvar i reserv till mitten av 1980-talet.

Två tågsätt bestående av X7+UB7X finns bevarade hos Sveriges Järnvägsmuseum och Dellenbanans Vänner.

Prov med tyristorstyrning

Värt att notera är att X7 hade en liten del i utvecklandet av Rc-lokens hastighetsstyrning. 1964 utrustades X7 255 med tyristorstyrning från Asea och testkördes sedan i reguljär trafik i Skåne med goda resultat. Motorvagnen skrotades 1966 efter en kollision.

 

Bild: Ritning X7
Ritning X7 (standardvariant). Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning X7
Ritning X7 (variant med större resgodsutrymme). Klicka på ritningen för större bild.
Bild: Ritning UB7X
Ritning UB7X. Klicka på ritningen för större bild.

 

Bild: X7 256 i Billeberga 1982
X7 256, en av de motorvagnar som hade större resgodsutrymme, i Billeberga 1982. Foto Lasse Malmsten.
Bild: UB7X 3951+X7 222 som museifordon i Delsbo 1989
UB7X 3951+X7 222 som museifordon i Delsbo 1989. Foto Christian Tellerup.
Bild: Interiör X7 222 1989
Interiör X7 222 1989. Foto Christian Tellerup.
Fler bilder

Fler bilder

Fler bilder

Bild: Xoa7 i Borås 1960
Xoa7 233 i Borås 1960. Foto Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBDB01355).
Bild: Interiör X7 256 1982
Interiör X7 256 1982. Foto Lasse Malmsten.
Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna motorvagnar