I banguiden används en del begrepp som kanske inte alltid är självklara. Men här finns hjälp att få!

Banfakta

För alla banor anges:

• Trafik - om banan används för persontrafik, godstrafik, museitrafik, dressincykling eller inte trafikeras.

Öppnad - när banan öppnades för trafik.

Spårvidd - järnvägens spårvidd i millimeter. De allra flesta banor är idag normalspåriga (1435 mm). Läs mer om spår och spårvidd.

Längd - banans längd i kilometer.

Dubbelspår - om "ja" anges har hela banan dubbelspår, annars anges bandel.

Elektrifierad - om "ja" anges är hela banan elektrifierad, annars anges bandel. Läs mer om eldrift.

Fjärrblockering - om "ja" anges har hela banan fjärrblockering, annars anges bandel. Fjärrblockering (fjb) är ett automatiskt system som används för att styra trafiken på en bana. Banan är indelad i olika delar, så kallade blocksträckor. Varje blocksträcka har signaler som styrs av spårledningar, det vill säga svagström som leds genom spåret. När ett tåg passerar kortsluts strömmen och signalerna visar stopp så att inga andra tåg kan köra på samma sträcka. Fjärrblockering finns på de flesta järnvägar. På de banor där det inte finns fjb sköts trafiken manuellt av tågklarerare. Läs mer om signaler och säkerhetssystem.

ATC - om "ja" anges har hela banan ATC, annars anges bandel. ATC är förkortning för Automatic Train Control och är ett övervakningssystem som via sensorer i spåren och i loken automatiskt stannar ett tåg som kör mot rött ljus, eller saktar ner det om det kör för fort. Finns på de flesta större svenska järnvägssträckor. Några banor har säkerhetssystemet ERTMS som är efterföljaren till ATC, detta anges i så fall. Läs mer om signaler och säkerhetssystem.

Trafikplatser (stationer, hållplatser etc)

Vi utgår i princip från den indelning av trafikplatser som Transportstyrelsen gör. De använder följande definitioner:

• Station – ett särskilt avgränsat område av banan där en tågklarerare närmare kan övervaka tågrörelser och andra verksamheter.

• Linjeplats – en plats på linjen (utanför en station) med växel eller rörlig bro. (På en järnväg som trafikeras enligt Museibanornas Riksorganisations [MRO] säkerhetsordning används begreppet Lastplats).

• Hållplats – en plats på linjen (utanför en station) utan växel och avsedd för resandes av- och påstigning.

• Hållställe – en plats inom en station som är avsedd för resandes av- och påstigning och som också är utmärkt med ett eget namn.

Vi har dessutom valt att använda uttrycken mötesstation (station med mötesspår på enkelspårig linje) och krysstation (station på dubbelspårig linje som har växlar som tillåter tåg att byta mellan upp- och nedspår). Någon skillnad mellan hållplats och hållställe har inte gjorts i banbeskrivningarna utan "hållplats" har använts över lag.

Alla existerande stationer och hållplatser omnämns i banbeskrivningarna. Trafikplatsernas förkortning och avstånd från linjens startpunkt sätts ut inom parentes efter namnet. Exempel: Solna (So, 5 km). Förkortningarna fastställs av Transportstyrelsen. På hemsidan Tydal.nu finns en databas med alla trafikplatser och deras förkortningar.

Trafikplatsernas förkortningar kan ses till exempel på signaler utefter banan (se bild till höger) och kan alltså vara ett bra sätt att ta reda på var man befinner sig.

Kilometertavlorna längs banan kan dock dels vara beräknade från en annan startpunkt, dels kan de ibland avvika från de verkliga avstånden till följd av t.ex. linjeomläggningar. När kilometertavlornas tal avviker från längdangivelserna anges de sist i parentesen. Exempel: Ängelsberg (Äbg, 48 km/km 151).

Många nedlagda stationer/platser finns också nämnda i beskrivningarna. De kan skiljas från trafikplatserna som är i drift genom att de inte har någon förkortning utsatt.

Ibland omnämns även trafikplatser (t.ex. bangårdar) som passeras men inte tekniskt är en del av linjen som beskrivs - dessa anges utan fetstil och kilometertal.

Avgränsning och indelning av banor

I banguiden finns alla svenska järnvägar beskrivna, undantaget industrispår och rena spårvägar. Även nedlagda banor som ligger kvar och museijärnvägar finns med (undantaget de som tidigare varit industribanor).

I princip har varje bana en egen sida i banguiden. Ibland kan det dock vara svårt att vara helt konsekvent vid indelningen och vi har då tagit hänsyn till geografi, historia och trafik. Mycket långa järnvägar som Inlandsbanan har delats upp på flera sidor. En del kortare bandelar har beskrivits på samma sida.

Oftast nämns även tidigare anslutande men nu nedlagda järnvägar i banskrivningen. De beskrivs endast kortfattat men under rubriken "Mer om banan" finns ofta hänvisningar för den som vill veta mer.

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >