Fakta & Historia

Bild: Ett X2-tåg i Gnesta 2008
Ett X2-tåg med manövervagn främst i Gnesta 2008. X2-tågen är kända för att kunna luta i kurvorna och på så vis öka komforten för resenärerna. Foto Markus Tellerup.
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4.47 (189 röster)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Elmotorvagnståg
  • Längd: 17500 mm (X2), 24950 mm (mellanvagnar), 22500 (UA2X/UB2X)
  • Tjänstevikt: 73 ton (X2)
  • Effekt: 3260 kW (X2)
  • Hastighet: 200 km/h
  • Tillverkare: ABB (senare Adtranz)
  • Byggår: 1989-1998
  • Byggt antal: 43 (X2), 32 (UA2X), 11 (UB2X), 75 (UA2), 61 (UB2), 14 (UBS2), 7 (UBS2F), 24 (URB2)
  • Ursprunglig nummerserie: 2001-2043 (X2), 2501-2504, 2506-2544 (UA2X/UB2X)
  • Tillhör: SJ AB
Egenskaper
  • Bistro
  • Eluttag
  • Wifi
  • Tyst kupé
  • AC/klimatanläggning
  • Delvis handikappanpassad med rullstolslift och rullstolsplats i manövervagnen, men saknar lågt insteg

Sveriges första snabbtåg - X2000

De snabba X2-tågen dominerar den svenska fjärrtågstrafiken idag. Med en toppfart på 200 km/h innebar tågen en revolution när de togs i trafik 1990.

Tester

Sverige var ganska sent med att få snabbtågstrafik i jämförelse med många andra europeiska länder. På 1960-talet började man diskutera snabbtågstrafik på de svenska stambanorna. Under 1970-talet gjordes olika tester med ombyggda motorvagnar, bland annat X15, och 1986 beställde SJ slutligen de första snabbtågen av Asea (sedermera ABB/Adtranz).

Korglutning

I de flesta andra länder med snabbtågssystem har man byggt nya, raka järnvägar med speciellt hög standard. Detta sågs inte som ett alternativ för Sverige med tanke på de höga kostnaderna och den låga folkmängden och därför valde man att satsa på ett snabbtåg som skulle kunna köra på de befintliga banorna utan större upprustningar eller linjerätningar. I högre hastigheter kan dock krafterna i kurvorna kännas obehagliga för resenärerna och tågen fick därför korglutning som kompenserar detta. Det fungerar på så vis att vagnarna lutar inåt i kurvorna för att utjämna centrifugalkrafterna (detta kallas med tekniskt språk för bankning). Även om korglutningen finns för att öka komforten så kan den dock för vissa ge upphov till åksjuka och olika inställningar testades i X2-tågens barndom.

Flera datorer

Snabbtåget utformades som ett motorvagnståg med kortkopplade vagnar. Framdrivningen koncentrerades till en drivenhet utan plats för passagerare. Tågen fick asynkronmotorer, en utveckling av tyristortekniken i Rc-loken. Med ett avancerat system för bland annat strömriktning blir kraftöverföringen effektivare och mindre slirningsbenägen. Funktionerna i tåget styrs av flera datorer, förutom fordonsdator finns också datorer i varje vagn som kontrollerar bland annat dörrstängning.

X2000 - "snabbare än tåget"

Det första tågsättet provkördes hösten 1989 och sattes i reguljär trafik Göteborg-Stockholm i september 1990 under konceptnamnet X2000. Från början lanserades X2000 som ett exklusivt tåg främst för affärsresenärer med slogans som "Enklare än flyget, snabbare än tåget", men under 1990-talet blev X2 den vanligaste typen av fjärrtåg på stambanorna och profilen blev mer folklig. Efter hand sattes tågen i trafik på bland annat linjerna Malmö-Stockholm, Malmö-Göteborg och Stockholm-Sundsvall. Vagnarna byggdes om med fler platser och många förstaklassvagnar ändrades till andra klass. Till exempel byggdes samtliga manövervagnar med första klass, UA2X, om till andra klass i början av 2000-talet.

Avkortade tågsätt - X2-2

Efter några år beslöt SJ att sätta in X2-tåg även på sträckor med mer regional trafik, bl a Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. 14 kortare tågsätt beställdes för denna trafik. Tågen fick inoffciellt beteckningen X2-2 och den normala sammansättningen var X2+UB2+UBS2+UA2X. För att skilja dem från övriga X2-sätt fick de en röd rand på sidan.

Fjärrtrafiken ökade dock snabbt och snart behövdes alla tågsätt på huvudlinjerna. I slutet av 1990-talet ändrades därför X2-2-tågen tillbaka till vanliga X2-sätt och loktåg ersatte snabbtågen i regionaltrafiken.

Bild: X2 i Chicago 1993
Ett X2-tågsätt provkördes i USA 1992-1993. Här är tåget i Chicago 1993 (där det drogs av diesellok p g a avsaknaden av kontaktledning). Foto Ingwar Åfeldt.

Provkörningar i USA...

När X2-tågen kom väckte de uppmärksamhet även utomlands, speciellt när det gällde korglutningen och möjligheten att köra snabbt även på befintliga banor. X2-tåg lånades därför ut för provkörningar på flera håll i världen. Ett tågsätt med X2 2013 som drivenhet fraktades till USA 1992 för både provkörningar och reguljär trafik på bland annat sträckan New York-Washington. Det amerikanska bolaget Amtrak använde tåget till 1993 men valde senare att köpa in snabbtåg av annan typ.

...och Kina

Efter att Adtranz levererat samtliga 43 tågsätt till SJ byggde man ytterligare ett tåg för provkörningar i Kina. Efter proven köptes tåget av Guangshen Railway för användning på sträckan Guangzhou-Shenzhen-Hong Kong. Tågets drivenhet skulle ursprungligen ha fått numret 2044 men eftersom talet 44 anses betyda otur i Kina ändrades numret till 2088 (88 är ett turnummer). Tågsättet köptes av SJ 2012 som på så sätt fick flera extra vagnar.

Mjuka boggier

Bild: Vanlig och radiell boggie
X2-tågen är utrustade med så kallade mjuka (radiella) boggier som tillåter hjulaxlarna att röra sig en aning så att de kan anpassa sig efter kurvradien (i en vanlig boggie är hjulen fast lagrade vilket betyder att ena sidan av hjulet ligger mer an mot rälsen i kurvor). På så vis förbättras gångegenskaperna och hjul- och spårslitaget minskar. Bild Ingwar Åfeldt.

Varierande antal mellanvagnar

Ett X2-tågsätt består av en drivenhet X2 (inget resandeutrymme), ett varierande antal mellanvagnar och en manövervagn UA2X/UB2X. Vanligtvis består tågsätten av drivenhet, fem mellanvagnar samt manövervagn. Ett sådant tåg är 165 meter långt och väger 365 ton.

Det finns flera typer av mellanvagnar - första klass (UA2), andra klass (UB2) och andra klass med bistro (URB2). Från början fanns också vagnar med andra klass och kiosk (UBS2) men dessa byggdes i samband med moderniseringen (se nedan) om till URB2A. Fortfarande skiljer sig dock fönstren mellan vagnarna. Inredningen är i alla vagnar av salongstyp med huvudsakligen eftersittning.

Lok eller motorvagn?

Det diskuteras ibland i fall den drivande delen av X2-tågen ska ses som ett lok eller en motorvagn. Det förmodligen bästa svaret är att den är varken eller, utan snarare en drivenhet. Drivenheten har inget utrymme för passagerare, vilket motorvagnar har, men kan å andra sidan knappast användas som ett vanligt lok eftersom den är helt anpassad för att vara ihopkopplad med mellanvagnar och manövervagn.

Hastighetsrekord på Västkustbanan

Tågens maxfart är 210 km/h men den högsta tillåtna hastigheten i normal trafik är 200 km/h. Denna magiska gräns överskreds dock med råge vid ett hastighetsprov den 21 juli 1993. Vid provkörningar mellan Varberg och Falkenberg med X2 2016, tre mellanvagnar och X2 2017 uppnåddes hastigheten 276 km/h, vilket var svenskt rekord för tåg. Detta rekord stod sig i ett drygt decennium, men slogs av ett ombyggt Regina-tåg 2007 som då kom upp i 282 km/h (2008 slogs detta än en gång, då Regina-tåget kom upp i 303 km/h).

Gränsöverskridande trafik

För att kunna köra snabbtåg direkt Stockholm-Köpenhamn byggdes några av tågsätten om för tvåströmsdrift 2000-2001. Dessa fick då underlittera K (= godkända för trafik i Danmark).

2001 startade SJ tillsammans med norska NSB bolaget Linx för utveckla den gränsöverskridande trafiken Köpenhamn-Göteborg-Oslo och Oslo-Stockholm. Sju X2-tåg avdelades till trafiken och dessa byggdes om och fick en ny färgsättning i blått (läs mer under Linx X2). Trafiken blev dock inte lönsam och Linx lades ner 2004. Bolagets X2:or återgick sedan till SJ.

Bild: X2000 med nytt koppelskydd i Töreboda 2007
Moderniserat X2-tåg med nytt koppelskydd i Töreboda 2007. Foto Markus Tellerup.

Modernisering

SJ beslöt hösten 2003 att modernisera samtliga X2-tåg. Inredningen fräschades upp och wifi (trådlöst internet) installerades. Tågen fick också en ny färgsättning i grått. Det första moderniserade tåget var klart i februari 2005 och våren 2007 var samtliga tåg renoverade.

Multipelkoppling

X2-tågen är multipelkörbara, dvs två tågsätt kan vid behov sammankopplas och köras som ett tåg. Denna möjlighet användes sällan när tågen var nya men senare har en del avgångar regelmässigt körts med två tågsätt. För att underlätta sammankopplingen av tågsätt började man därför byta ut noskonen mot en enklare typ av koppelskydd under 2007 (se bild). Skyddet är dock inte speciellt estetiskt och skyddar inte lika bra som noskonen och en ny uppfällbar noskon började därför testas under 2009.

Fortfarande SJ:s flaggskepp

X2-tågen är fortfarande flaggskeppen bland SJ:s tåg, även om det idag finns flera andra tåg (bl a X40) med en topphastighet på 200 km/h. Inredningen och servicen i tågen har följt tidens svängningar. I första klass kan man fortfarande bli serverad mat vid sittplatsen, men den en gång i tiden exklusiva möjligheten att låna mobiltelefon har försvunnit. Istället har tysta avdelningar - där prat i mobiltelefoner är förbjudet - tillkommit.

Med början under 2012 ersattes - eller kompletterades - X2000-tågen på flera linjer av X55. X55-tågen har samma topphastighet som X2 och bättre acceleration. Däremot saknar de korglutning vilket gör att restiderna med X2-tåg fortfarande är oöverträffat korta på långa sträckor med få uppehåll, eftersom X2 tack vare korglutningen kan köra fortare. X55 marknadsförs som SJ 3000 och X2000 döptes därför om till SJ 2000, men 2014 ändrade sig SJ igen och gick tillbaka till det betydligt mer välkända X2000.

Omfattande upprustning

2013 beslöt SJ att rusta upp tågen och på så sätt förlänga deras livslängd. Upprustningen ska ske 2016-2018 och blir den mest omfattande i tågens historia. Styr- och drivsystemen byts ut helt eller delvis, liksom inredningen. Bl a strömriktare, traktionstransformatorer, batteriladdare, tågstyrsystem samt utrustning för information och underhållning ingår i upprustningen som görs av ABB.

Bild: Interiörskiss X2
Interiörskiss UA2/UB2/URB2/UB2X. Bild: SJ AB.

 

Bild: X2NK 2043 i Hässleholm 2008
X2NK 2043 i Hässleholm 2008. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UA2K 2816 i Malmö 2009
UA2K 2816 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UB2K 2878 i Malmö 2009
UB2K 2878 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.
Bild: URB2 2601 (moderniserad) i Sundsvall 2007
URB2 2601 i Sundsvall 2007. Foto Markus Tellerup.
Bild: URB2KA 2913 i Malmö 2009
URB2KA 2913 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UB2XK 2531 i Malmö 2009
UB2XK 2531 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör UA2 2702 (moderniserad) 2005
Interiör UA2 2702 (moderniserad) 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör UB2X 2526 (moderniserad) 2007
Interiör UB2X 2526 (moderniserad) 2007. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör URB2A 2902 (moderniserad) 2005
Interiör URB2A 2902 (moderniserad) 2005. Foto Frederik Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: X2 2020 i Uppsala 1993
X2 2020 i Uppsala 1993. Foto Markus Tellerup.
Bild: UA2XK 2534 i Malmö 2002
UA2XK 2534 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UB2FK 2867 i Malmö 2002
UB2FK 2867 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: URB2K 2623 i Malmö 2002
URB2K 2623 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: X2-2 i Brunna 1996
X2-2 som tåg mot Norrköping i Brunna utanför Uppsala 1996. De kortare X2-2-tågsätten användes i regionala förbindelser och tågen kunde kännas igen på en röd rand. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör UA2G 2736 i Malmö 2002
Interiör UA2G 2736 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör URB2G 2601 i Malmö 2002
Interiör URB2G 2601 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Linx X2

Linx X2

Bild: Linx X2-tåg med UB2XNK främst i Malmö 2004
Linx X2-tåg med UB2NXK främst i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången (ombyggd till X2)
  • Typ: Elmotorvagnståg
  • Längd: 17500 mm (X2NK), 24950 mm (mellanvagnar), 22500 (UA2XNK/UB2XNK)
  • Tjänstevikt: 73 ton (X2NK)
  • Effekt: 3260 kW (X2NK)
  • Hastighet: 200 km/h
  • Tillverkare: Asea
  • Ombyggnadsår: 2002-2003
  • Ombyggt antal: 7
  • Nummer: 2029-2031, 2034, 2035, 2038, 2042 (X2)
  • Tillhörde: SJ/Linx

Linx - ett nordiskt snabbtåg

SJ och norska NSB bildade 2000 det gemensamma bolaget Linx för att bättre kunna utveckla trafiken Köpenhamn-Oslo och Oslo-Stockholm. Trafiken startade sommaren 2001 och ett moderniseringsprogram togs fram för de X2-sätt som avdelats för trafiken. I maj 2002 var det första tågsättet klart och sattes in på sträckan Köpenhamn-Malmö-Göteborg.

Norge och Danmark

Sammanlagt sju tågsätt byggdes om. Vagnarna fick tillägget "NK" i litterat vilket betydde att de var anpassade/avseddda för trafik i Norge och Danmark, förutom Sverige.

Ny inredning och färgsättning

Tågen fick ny inredning och färgsättning i blått med gula, gröna och röda inslag. Inredningen hade jämfört med SJ X2 mer träinslag och varje vagn hade olika färg på stolarna (gult/blått/grönt). Stolarna var placerade 2+2 i bredd både i första och andra klass, men hade större avstånd i första klass där det också fanns en avdelning med snedställda stolar, avsedda som konferensutrymmen.

Lades ned

Sommaren 2004 beslöt SJ och NSB att lägga ned Linx på grund av dålig lönsamhet och bolagets trafik upphörde årsskiftet 2004/2005. Som en följd av detta återgick Linx' X2-tåg till SJ. De målades om i SJ:s nya grå färg och efter hand byggdes också inredningen om på samma sätt som övriga X2.

 

Ritning UB2NXK
UB2NXK (manövervagn andra klass).
Ritning UA2NK
UA2NK (mellanvagn första klass).
Ritning UB2NK
UB2NK (mellanvagn andra klass).
Ritning URB2NK
URB2NK (mellanvagn andra klass med bistro). Ritningar (samtliga): Linx.

 

Bild: F d Linx X2 med borttagen märkning i Malmö 2005
F d Linx X2 med borttagen märkning i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: X2NK 2042 i Malmö 2004
X2NK 2042 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UA2NK 2833 i Malmö 2004
UA2NK 2833 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: URB2NK 2914 i Malmö 2004
URB2NK 2914 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: UB2NK 2867 i Malmö 2004
UB2NK 2867 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör UB2NK 2905 2003
Interiör UB2NK 2905 2003. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör URB2NK 2914 2002
Interiör URB2NK 2914 2002. Foto Cristian Hillbom.
Bild: Interiör UA2NK 2835 2002
Interiör UA2NK 2835 2002. Foto Cristian Hillbom.
Bild: Interiör UA2NK 2835 2002
Interiör UA2NK 2835 2002. Foto Cristian Hillbom.
Fler bilder

Fler bilder

Fler bilder

Bild: Interiör förarhytt X2
Interiör förarhytt X2.
Bild: UA2X i X2-2-målning i Eskilstuna 1996
UA2X i X2-2-målning i Eskilstuna 1996. Foto Frederik Tellerup.
Bild: X2 2010 med
X2 2010 i Stockholm 2000. Denna drivenhet var under en period försedd med reklam för Dagens Industri. Foto Kent Eriksson.
Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

Mer om vagntypen

- Evert Andersson, Lars Olof Lind m fl: X2000. Enklare än flyget. Snabbare än tåget, SJK 2012
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Bengt Boman: Svenskt höghastighetståg, artikel i tidningen Tåg 8/1979
- Jan Alexandersson: Snart levereras X2, artikel i tidningen Tåg 7/1989
- Krister Wedin: Snabbtåget i trafik, artikel i tidningen Tåg 8/1990
- Ulf Nyström: Nu går X2-2 från Kust till Kust, artikel i tidningen Tåg 6/1994
- Björn Fura: Med 135 mph i korridoren/X2 i USA, artikel i tidningen Tåg 10/1994
- Björn Fura: X2 - från hjulring till strömavtagare, artikel i tidningen Tåg 4/1997
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Ulf Nyström: Första ombyggda Linx-tåget klart, artikel i tidningen Tåg 6-7/2002

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Motorvagnar i trafik