Bild: LitteraSå gott som alla svenska person- och motorvagnar har förutom sitt individnummer en klassificering, ett littera. Litterat berättar en hel del om fordonet, så här följer förklaringar till hur litterat ska tolkas.

Varje littera består av minst en bokstav och en siffra. Detta är huvudlitterat. Dessutom kan det efter siffran följa ytterligare bokstäver, underlittera. Underlittera används för att särskilja vagnar med t ex speciell utrustning från resten av vagnarna med samma huvudlittera.

Från 2008 ska lok, motorvagnar och vagnar i Sverige dessutom märkas med ett europeiskt nummer/littera på tolv siffror. Reglerna för denna EVN-märkning (European Vehicle Number) kan du läsa om på en egen sida.

Huvudlittera

A = sittvagn, första klass
B = sittvagn, andra klass
BC = liggvagn
D = postvagn
F = resgodsvagn
M = manövervagn till loktåg
R = serveringsvagn (bistro/restaurang)
S = specialvagn
U = manöver-, mellan- eller släpvagn till motorvagn
V = tvåaxlig vagn
WL = sovvagn
X = elmotorvagn
Y = dieselmotorvagn

Siffra

För att skilja t ex olika andraklassvagnar åt får de en siffra, t ex B7. Siffrorna brukar ges i löpande ordning, d v s högre siffra betyder nyare vagntyp, men undantag finns. I många fall återanvänds gamla skrotade typers littera efter ett tag. I vagnguiden skiljer vi därför på utgångna typer och typer som går i trafik.

Underlittera

A = avvikelse, varierar med vagntyp
B = avvikelse, varierar med vagntyp
C = avvikelse, varierar med vagntyp
D = anpassad för trafik i Tyskland
F = avvikelse, varierar med vagntyp
G = avvikelse, varierar med vagntyp
H = största tillåtna hastighet högre än 160 km/h
K = anpassad för trafik i Danmark
L = största tillåtna hastighet lägre än 160 km/h
M = vagnen har speciella boggier som medger högre hastighet
N = avsedd för trafik i Norge
P/p = smalspårig, 891 mm
R = största tillåtna hastighet 160 km/h
S = serveringsutrymme
T = vakuumtoalett
U = saknar toalett
X = manövervagn till elmotorvagn
Y = manövervagn till dieselmotorvagn

Några kommentarer

- Flera bokstäver kan kombineras, t ex RB för en sittvagn andra klass med serveringsutrymme/bistro.

- S kan i kombination också betyda serveringsutrymme, t ex BS för personvagn andra klass med serveringsutrymme/kiosk.

- Motorvagnar bestående av fast sammankopplade delar har samma huvudlittera. Delarna skiljs genom en bokstav efter huvudlitterat, t ex Y2A, Y2M och Y2B för den tredelade Y2-motorvagnen. Detta är alltså inte något underlittera i vanlig mening, även om det ser likadant ut.

Litteraförändringarna 1956 och 1970

Fram till 1956 fanns det tre komfortklasser i tågen. Förstaklassvagnar hade littera som började på A, vagnar med andra klass B och tredje klass C.

När klassystemet gjordes om till två klasser blev tredje klass andra klass och andra klass första, medan första klass försvann. Vagnarnas littera ändrades så att A- och B-vagnar blev A, och C-vagnar blev B.

Eftersom alla vagnar i järnvägens barndom var tvåaxliga fick de första boggievagnarna en gemen (liten) nolla i litterat för att särskilja dem. En förstaklassvagn med boggier kunde till exempel ha littera Ao1. I takt med att tvåaxliga vagnar och motorvagnar blev allt mer sällsynta fanns det inte så stor anledning att ange boggier längre och 1970 förenklade SJ sitt litterasystem genom att ta bort nollan. Kvarvarande tvåxliga vagnar fick istället ett "V" i litterat.

 

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >