Fakta & Historia

Bild: T41 204 som museilok i Örebro 2000
T41 204 som museilok i Örebro 2000. Foto Markus Blidh.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Dieselelektriskt lok
  • Axelföljd: (A1A)'(A1A)'
  • Längd: 15400 mm
  • Tjänstevikt: 84 ton
  • Effekt: 1065 kW
  • Hastighet: 100 km/h
  • Tillverkare: Nohab
  • Byggår: 1956
  • Byggt antal: 5
  • Ursprunglig nummerserie: 200-204
  • Tillhörde: SJ

Boggiedieselloken som blev dalmasar

Loktillverkaren Nohab i Trollhättan började under 1950-talet samarbeta med amerikanska General Motors (GM) som ville få in en fot på den europeiska marknaden. 1953 började Nohab bygga diesellok på licens från GM till de danska statsbanorna (se TMX och TMY) och 1955 beställde även SJ fem lok. De följde den amerikanska grundkonstruktionen, det vill säga ett lok med två treaxliga boggier och motor från GM (EMD 12-567C).

Lågt axeltryck 

Lokens axeltryck var lågt, 14 ton, så att de skulle kunna gå även på banor med klenare spår och till skillnad från de danska loken utformades de som enhyttslok. Hytten var placerad så att loket fick en kortare och en längre huv och färgsättningen var brun med vita ränder. Från början var litterat T4 men detta ändrades under 1960-talet till T41. Även numren ändrades - vid leverans var de i 100-serien.

Flytt till Borlänge

Med T41 fick SJ för första gången ett diesellok som på allvar kunde ersätta ångloken i linjetjänst på oelektrifierade banor. Loken sattes först in på sträckan Borås-Alvesta men omplacerades efter ett par år till Borlänge för att dra tågen på den då oelektrifierade järnvägen till Mora. T41:orna hade inbyggd tågvärmeutrustning och användes både i person- och godstrafiken på banan.

Ombyggnad 

I slutet av 1960-talet byggdes loken om genom att frontfönstren förstorades och den stora övre strålkastaren byttes mot tre mindre Marchal-strålkastare enligt samma modell som på till exempel Rc-loken.

Blev arbetslösa

Loken var trogna Siljansbanan fram till 1978 då elektrifieringen av banan var klar och loken plötsligt blev arbetslösa. Tre av loken (nummer 200-202) avställdes omgående medan de två sista (nummer 203-204) omplacerades till Östersund för tjänstgöring på Inlandsbanan. T41 203 slopades snart medan 204 gjorde tjänst till mitten av 1980-talet. Loket slopades 1988 och fördes sedan över till Sveriges Järnvägsmuseum där det nu finns tillsammmans med T41 200.

 

Bild: T41 202 2003
T41 202 i Gävle 2003. Detta lok slutade sina dagar som reservdelsförråd för Sveriges Järnvägsmuseums andra T41-lok. Foto Frederik Tellerup.
Bild: T4
T4 101 med persontåg i Nässjö på 1950-talet. Foto Sven Ove Lundberg, Nässjö/Sveriges Järnvägsmuseum (Jvm.KBED00403).
Bild: Interiör förarhytten T41 202 2003
Interiör förarhytten T41 202 2003. Foto Markus Tellerup.
Mer om loktypen

Mer om loktypen

Mer om loktypen

- Bengt Spade: SJ motorlok T41, Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Gunnar Jonsson: SJ diesellok litt T41 som H0-modell, artikel i tidningen Tåg 4/2000 (även om fullskalelokens historia)
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska motorlok 1911-1997, i boken Lok & vagnar 2 utgiven av Stenvalls förlag 1998
- Sista T41:an i drift, notis i tidningen Tåg 5/1984

Andra länkar:
- Svenska-lok.se

Dela på FacebookDela på Google PlusDela på Twitter

Annonser

Tack för stödet! Läs om annonsering >
Utgångna diesellok