TGOJ X21-1 i Gävle 1990

TGOJ X21-1 i Gävle 1990. Foto Markus Tellerup.

Annons

A2

Bild: Tågab A2K 5040 i Göteborg 2014Tågab/Destination Vemdalen A2K 5040 i Göteborg 2014. Foto Frederik Tellerup.

24,1

m

42

ton

160

km/h
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
3.8 of 5 (4 Votes)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Enstaka i trafik
  • Typ: Sittvagn, första klass
  • Längd: 24100 mm
  • Tjänstevikt: 42-43 ton
  • Hastighet: 160 km/h
  • Antal sittplatser: 40
  • Tillverkare: AB Svenska Järnvägsverkstäderna
  • Byggår: 1963-1968
  • Byggt antal: 65
  • Ursprunglig nummerserie: 4968-4982, 5038-5057, 5086-5095, 5136-5155
  • Tillhörde: SJ
  • Tillhör: Skandinaviska Jernbanor/Blå Tåget, Tågab
Egenskaper
  • Eluttag
  • Wifi

Förstaklassvagn av 1960-talstyp

I början av 1960-talet började den stora serien av sextiotalsvagnar att levereras till SJ. B1 hade mottagits väl och rena förstaklassvagnar beställdes som komplement. Vagnarna fick littera Ao2 (1970 ändrat till A2) och i likhet med de andra 60-talsvagnarna var vagnssidorna korrugerade och ändpartierna med ytterdörrar gjordes strömlinjeformade.

Inredningen bestod av två kupéer och två öppna salonger, alla med tre stolar i bredd. Stolarna - snarast fåtöljer - var breda och komfortabla och benutrymmet väl tilltaget. Stolarna i salongerna var även vändbara så att det alltid skulle vara möjligt att sitta i färdriktningen.

Totalt 65 A2-vagnar levererades under åren 1963-1968.

City Express

A2-vagnarna användes framför allt i fjärrtågen på SJ:s huvudlinjer. Under 1980-talet kunde man se vagnarna bl a i affärsresetågen City Express på sträckan Stockholm-Göteborg. Leveransen av de nya A7-vagnarna och efter hand färre loktåg i takt med att X2-snabbtågen tog över under 1990-talet gjorde dock att användningen av A2 minskade. Periodvis gick därför en del vagnar som andraklassvagnar med littera B12.

Renovering

Mellan 1986 och 1990 asbestsanerades A2-vagnarna och inredningen fräschades upp. De fick också högtalare och inbyggda slutsignaler. Några vagnar försågs med skidställ i bagageutrymmet och fick littera A22.

I början av 2000-talet fick några vagnar uppfräschad inredning med bland annat omklädda stolar.

Export till Östeuropa

Fyra A2-vagnar såldes/donerades till järnvägen i Bosnien 1999. Ytterligare en vagn exporterades 2004, då till Kosovo.

Border Train

Ett par vagnar målades 1999 om för trafik Göteborg-Strömstad för rederiet Color Lines räkning. Litterat på dessa vagnar ändrades till A23. Trafiken till Strömstad upphörde 2001 och vagnarna användes sedan under en tid i chartertåg mellan Uddevalla och Fredrikstad i Norge under namnet Border Train.

Slopning och försäljning

SJ tog de sista A2-vagnarna ur reguljär trafik 2005. Några vagnar såldes samma år till Inlandsbanan AB (IBAB) för användning i chartertåg under namnet Grand Nordic. Vagnarna fick en mörkblå färgsättning.

Flera vagnar blev också museifordon, bland andra hos Nässjö Järnvägsmuseum.

Nya ägare

IBAB:s vagnar kom dock inte att användas under någon längre tid och hyrdes fr o m mars 2008 ut till företaget Scandinavian Rail för trafik Stockholm-Oslo under namnet Unionsexpressen. Operatör var Ofotbanen AS (OBAS) som även köpte ett par av A2-vagnarna. Trafiken upphörde dock i oktober 2008 då Ofotbanen fick sitt trafiktillstånd indraget på grund av dålig ekonomi.

Vagnarna (6 stycken, plus 1 avställd) såldes till bolaget Skandinaviska Jernbanor som började köra persontåg Göteborg-Stockholm-Uppsala under namnet Blå Tåget i november 2011. Vagnarna fräschades upp och fick eluttag och wifi.

En tidigare museivagn, A2 5040, övertogs 2012 av Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) från Sveriges Järnvägsmuseum. Vagnen fick Tågabs färgsättning och sattes in i bolagets trafik Göteborg-Karlstad-Falun där den tidvis gick som andraklassvagn. Vagnen ägdes under en period av Visit Vemdalen.

A2 5151, också det en tidigare museivagn hos Sveriges Järnvägsmuseum (deponerad hos Museiföreningen Gefle-Dala Jernväg), köptes av Tågab 2018. Både 5151 och 5040 har utrustats med wifi.

Blå Tågets trafik upphörde i juni 2019

På grund av ekonomiska problem lade bolaget ned sin trafik sommaren 2019. Statusen på Blå Tågets vagnar är därför oklar.

 

Bild: Ritning A2Ritning A2.
Bild: Interiörskiss A2Interiörskiss A2.

 

Bild: Skandinaviska Jernbanor A2K 5038 i Stockholm 2012Skandinaviska Jernbanor A2K 5038 i Stockholm 2012. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör salong Tågab A2K 5040 2014Interiör salong Tågab A2K 5040 2014. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör salong Tågab A2K 5040 2014Interiör salong Tågab A2K 5040 2014. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör kupé Tågab A2K 5040 2014Interiör kupé Tågab A2K 5040 2014. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör kupé Skandinaviska Jernbanor A2 2012Interiör kupé Skandinaviska Jernbanor/Blå Tåget A2 2012. Foto Anders Jansson.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: A2K 5043 i Kristinehamn 2012A2K 5043 i Kristinehamn 2012. Vagnen tillhör Järnvägsmuseet (tidigare Sveriges Järnvägsmuseum) men var när bilden togs uthyrd till Tågab. Den är nu museivagn och fick brun färgsättning 2013. Foto Frederik Tellerup.
Bild: IBAB A2KA 5044 i Stockholm 2008IBAB A2KA 5044 (uthyrd till Unionsexpressen) i Stockholm 2008. Foto Markus Tellerup.
Bild: A2 5057 i Malmö 2004SJ A2 5057 i Malmö 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: A2K 5043 i Stockholm 2005SJ A2K 5043 i Stockholm 2005. Foto Christian Tellerup.
Bild: A23 i Göteborg 2003SJ A23 i Göteborg 2003. Foto Frederik Tellerup.
Bild: A2G 5148 i MoraSJ A2G 5148 i ursprunglig brun färgsättning i Mora 1989. De gula pilarna tillkom dock under 1980-talet. Foto Christian Tellerup.
Bild: Interiör salong A2KA 5044 (uppfräschad inredning) i Malmö 2002Interiör salong SJ A2KA 5044 (uppfräschad inredning) i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör A2KA 5044 och A22 5045 2002Interiör salong A2KA 5044 (vänster) och kupé A22 5045 (höger). Foto 2002, Frederik Tellerup.
Bild: Interiör salong A22 5045 i Malmö 2002Interiör salong SJ A22 5045 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Arne Hällqvist: SJ personvagnar av 60-talstyp, tidningen Tåg 3/1985

A7

Bild: SJ A7M 5509 i Malmö 2009SJ A7M 5509 i Malmö 2009. Foto Frederik Tellerup.

26,4

m

48

ton

160

km/h
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
4.3 of 5 (4 Votes)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Sittvagn första klass
  • Längd: 26400 mm
  • Tjänstevikt: 48 ton
  • Hastighet: 160 km/h
  • Antal sittplatser: 52
  • Tillverkare: Kalmar Verkstads AB
  • Byggår: 1980-1987
  • Byggt antal: 56
  • Ursprunglig nummerserie: 5231-5247, 5249-5275, 5340-5343, 5508-5515
  • Tillhör: SJ AB, Trafikverket
Egenskaper
  • Wifi (SJ AB:s vagnar)
  • Eluttag

Förstaklassvagn av 1980-talstyp

I slutet av 1970-talet beställde SJ en serie med nya vagnar från Kalmar Verkstad. Vagnarna fick littera A7 (första klass) och B7 (andra klass) och bl a fjärrmanövrerade dörrar och högtalarsystem. Inredningen utformades i salongsstil med eftersittning.

Levererades som A8

Fram till 1987 levererades 44 A7-vagnar. De sista 12 vagnarna levererades 1987-1988 som A8. De var lika A7, förutom att de hade telefonhytt och plats för en ambulerande serveringsvagn. A8-vagnarna användes i affärsresetågen City Express men eftersom dessa snart ersattes av X2-tågen blev vagnarnas extrautrustning överflödig och de byggdes snart om till A7.

Ombyggnader till andra typer

A7-vagnarna kom tillsammans med B7 att bli stommen i SJ:s InterCity-tåg. Under 1990-talet byggdes en del av vagnarna om enligt InterRegio-konceptet till AB9 och B9. Nio vagnar byggdes 2001 om till A11.

En vagn hos Trafikverket

En vagn tilldelades Affärsverket Statens Järnvägar (som skötte den verksamhet som blev över när SJ bolagiserades 2001) för att hyras ut till upphandlad trafik. Affärsverkets ägarbeteckning var SSRT (kan uttydas som en förkortning för Swedish State Railways Trains). Efter att affärsverket upphörde 2012 förvaltas vagnen nu av Trafikverket. Vagnen fick SSRT:s färgsättning och hyrdes av SJ fram till 2020 för trafiken till övre Norrland/på Malmbanan.

Fler ombyggnader

Under 2009/2010 byggdes 18 av SJ:s A7-vagnar om till B7. Därefter hade SJ bara 17 A7-vagnar kvar. Dessa renoverades på liknande sätt som andra åttiotalsvagnar i SJ:s moderniseringsprogram, med bl a ny belysning, eluttag m m. Stolarna behölls dock men kläddes om.

 

Ritning A7Interiörskiss A7.

 

Bild: SSRT/SJ A7 5261 i Umeå 2010SSRT/SJ A7 5261 i Umeå 2010. Foto Jeff Trigwell.
Bild: A7M 5515 i Töreboda 2007SJ A7M 5515 i Töreboda 2007. Foto Markus Tellerup.
Bild: SJ A7 5275 i Falköping 2010SJ A7 5275 i Falköping 2010. Foto Tobias Jäderup.
Bild: SJ A7 5511 i Kalmar 2011SJ A7M 5511 i Kalmar 2011. Enda svartmålade vagn som fått gul förstaklassrand. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör SJ A7 5509 2022Interiör SJ A7 5509 2022. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör SJ A7 5275 2010Interiör SJ A7 5275 2010. Foto Tobias Jäderup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: A7FA 5252 i Malmö 2005SJ A7FA 5252 i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: A7 5514 i Stockholm 2005SJ A7 5514 i Stockholm 2005. Foto Christian Tellerup.
Bild: A7 5262 i Hallsberg 2009SJ A7 5262 i Hallsberg 2009. Foto Frederik Tellerup.
Bild: A7R 5509 i Gävle 1988SJ A7R 5509 i ursprunglig brun färgsättning i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör A7FA 5252 i Malmö 2005Interiör SJ A7FA 5252 i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör A7M 5510 i Göteborg 2002Interiör SJ A7M 5510 i Göteborg 2002. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag

A11

Bild: A11 5519 i Malmö 2002.A11 5519 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

26,4

m

50

ton

160

km/h
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
3.5 of 5 (2 Votes)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Sittvagn första klass
  • Längd: 26400 mm
  • Tjänstevikt: 50 ton
  • Hastighet: 160 km/h
  • Antal sittplatser: 49
  • Tillverkare: Kalmar Verkstads AB, ombyggda av TGOJ Malmö
  • Ombyggnadsår: 2001
  • Ombyggt antal: 9
  • Nummer: 5519-5527
  • Tillhör: SJ AB
Egenskaper
  • Wifi
  • Eluttag
  • Luftkonditionering (men ej klimatanläggning)

Förstaklassvagn med X2-standard

X2-tågen som sköter en stor del av SJ:s fjärrtrafik utnyttjas hårt och när tågsätt behöver tas ur trafik innebär detta störningar. För att avlasta snabbtågen beslutade SJ 2001 att bygga om personvagnar och Rc-lok till reservtåg för X2.

Tre vagntyper

Totalt 27 åttiotalsvagnar byggdes om så att man fick fyra tågsätt. Vagnarna fick littera A11, B11 och RB11. Vagnarna fick en ny färgsättning i mörkblått och inredning med samma komfort som X2. A11 som byggdes om från A7 anpassades så att sittplatsnumreringen stämde överens med X2-mellanvagnarna UA2. Totalt 9 A7-vagnar byggdes om till A11.

"Blue X"

Tågsätten har (inofficiellt) gått under namnen X2000R, Blue X och IC11 och får gå i 160 km/h, alltså långsammare än X2. Planer fanns på att bygga om vagnarna för en hastighet på 180 km/h, men det visade sig vara för dyrt.

Används i vanlig trafik 

Idén med reservtåg övergavs efter några år och vagnarna används i vanlig trafik, bl a på sträckan Stockholm-Mora.

Bild: Interiörskiss A11Interiörskiss A11. Bild: SJ AB.

 

Bild: A11 5527 i Katrineholm 2011A11 5527 i Katrineholm 2011. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör A11 5520 2002Interiör A11 5520 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör A11 5520Interiör A11 5520 2002. Foto Frederik Tellerup.
Ett Blue X-tåg bestående av Rc6, A11, B11 och RB11 i Malmö 3 juli 2002. Foto Frederik Tellerup.
Interiör A11 5527 2011. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Frank Stenvall: Blått loktåg räddar X2000-trafiken, artikel i tidningen Tåg 8/2001
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag

AB3

Bild: AB3 4878 i Kristinehamn 2012Tågab AB3 4878/55 74 3873 878-7 i Kristinehamn 2012. Foto Frederik Tellerup.

24,1

m

42

ton

160

km/h
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
4 of 5 (3 Votes)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Enstaka i trafik
  • Typ: Sittvagn, första och andra klass
  • Längd: 24100 mm
  • Tjänstevikt: 42-45 ton
  • Hastighet: 160 km/h
  • Antal sittplatser: 20 (1 kl), 32 (2 kl)
  • Tillverkare: AB Svenska Järnvägsverkstäderna
  • Byggår: 1961-1964
  • Byggt antal: 78
  • Ursprunglig nummerserie: 4786-4810, 4863-4887, 4948-4967, 5058-5065
  • Tillhörde: SJ
  • Tillhör: Snälltåget, Tågab
Egenskaper
  • Eluttag
  • Wifi

Första- och andraklassvagn av 1960-talstyp

Serien av de bekväma sextiotalsvagnarna med A2, B1 och B5 kompletterades med två kombinerade första- och andraklassvagnar, AB2 och AB3. Totalt 78 AB3-vagnar tillverkades av AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping.

Både kupéer och salong

AB3 fick en kombination av kupéer och salonger. Förstaklassutrymmet består förutom av två kupéer också av en liten salong med två fristående fåtöljer i mitten. Från början var fåtöljerna flyttbara men är numera fasta. Andraklassavdelningen består av en tvådelad salong.

Renovering och export

Mellan 1989 och 1991 asbestsanerades kvarvarande AB3-vagnar och inredningen fräschades upp. De fick också högtalare och inbyggda slutsignaler, liksom vacuumtoaletter.

Flera vagnar omklassades under 1990-talet till rena andraklassvagnar, B13. Fem vagnar såldes 1993 till järnvägen i Kroatien som också köpte vagnar av typerna AB2 och B3.

Slopning hos SJ

Under 2004 började SJ slopa sina sextiotalsvagnar i allt större skala och i januari 2006 ställdes de sista vagnarna av. De flesta av AB3-vagnarna skrotades men ett par hittade nya ägare.

Några vagnar fortfarande i trafik

Två AB3-vagnar, nummer 4870 och 4872, hade i början av 2000-talet tagits över av Affärsverket Statens Järnvägar och hyrdes ut till Connex. Vagnarna köptes 2007 av NetRail som är ett företag som specialiserat sig på uthyrning och försäljning av järnvägsfordon. Netrail sålde vidare vagnarna till Veolia Transport (numera Snälltåget) hösten 2009. De har fått eluttag, wifi och ny stolsklädsel.

Två andra vagnar, 4874 och 4885, ägs av Tågåkeriet i Bergslagen AB (Tågab) och används i bolagets persontrafik Göteborg-Karlstad-Falun/Mora och Karlstad-Stockholm. Tidigare hade man även 4878, men efter en brand 2016 skrotades vagnen. Samma år köpte Tågab istället AB3 4875 från museiföreningen Bergslagernas Järnvägssällskap. Vagnarna har eluttag och har även fått wifi.

Bild: Detaljer i AB3 4885Detaljer i Tågab AB3 4885. Sextiotalsvagnarna fick gedigna inredningsdetaljer i metall: läslampor, klädhängare och reglage för att luta stolsryggen. Strömuttaget i plast är en sentida komplettering. Foto Frederik Tellerup.

 

Bild: Ritning AB3Ritning AB3.
Bild: Interiörskiss AB3Interiörskiss AB3.

 

Bild: Snälltåget AB3K 4870 i Hässleholm 2015Snälltåget AB3K 4870/55 74 3873 879-9 i Hässleholm 2015. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Snälltåget AB3K 4872 i Nässjö 2014Snälltåget AB3K 4872/55 74 3873 872-5 i Nässjö 2014. Foto Frederik Tellerup.
Bild: AB3 4878 i Kristinehamn 2012Tågab AB3 4878/55 74 3873 878-7 i Kristinehamn 2012. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör salong första klass Veolia AB3K 4870 2011Interiör salong första klass Veolia (numera Snälltåget) AB3K 4870/55 74 3873 879-9 2011. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör kupé första klass Veolia AB3K 4870 2011Interiör kupé första klass Veolia (numera Snälltåget) AB3K 4870/55 74 3873 879-9 2011. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör salong andra klass Veolia AB3K 4870 2011Interiör salong andra klass Veolia (numera Snälltåget) AB3K 4870/55 74 3873 879-9 2011. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör kupé första klass Tågab AB3 4885 2010Interiör kupé första klass Tågab AB3 4885/55 74 3873 885-7 2010. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör salong andra klass Tågab AB3 4885 2010Interiör salong andra klass Tågab AB3 4885/55 74 3873 885-7 2010. Foto Frederik Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Bild: Tågab AB3 50 74 3873 875-3 i Kristinehamn 2018Tågab AB3 50 74 3873 875-3 (4875) i Kristinehamn 2018. Tågab köpte vagnen av Bergslagernas Järnvägssällskap 2016 och den hade vid fototillfället fortfarande kvar sin SJ-bruna färgsättning. Foto Frederik Tellerup.
Bild: AB3 4872 i Malmö 2012Veolia AB3K 4872/55 74 3873 872-5 i Malmö 2012. Foto Frederik Tellerup.
Bild: AB3K 4870 i Lund 2002SJ AB3K 4870 i Lund 2002. Foto Frederik Tellerup.
Bild: SJ AB3RT 4799 i Malmö 1994SJ AB3RT 4799 i Malmö 1994. Foto Frederik Tellerup.
Bild: AB3 4793 i Gävle 1987SJ AB3 4793 i ursprunglig brun färgsättning i Gävle 1987. Foto Markus Tellerup.
Bild: Interiör salong första klass AB3K 4887 2005Interiör salong första klass SJ AB3K 4887 2005. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör andra klass AB3K 4870 i Malmö 2002Interiör andra klass SJ AB3K 4870 2002. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Arne Hällqvist: SJ personvagnar av 60-talstyp, tidningen Tåg 3/1985

AB7

Bild: AB7 5238 i Hallsberg 2010AB7 5238 i Hallsberg 2010. Foto Frederik Tellerup.

26,4

m

46

ton

160

km/h
Klicka på en stjärna för att rösta
Komfort
3.7 of 5 (3 Votes)
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: I trafik
  • Typ: Sittvagn första och andra klass
  • Längd: 26400 mm
  • Tjänstevikt: 46-47 ton
  • Hastighet: 160 km/h
  • Antal sittplatser: 27 (1 kl), 30 (2 kl)
  • Tillverkare: Kalmar Verkstads AB, byggdes om av TGOJ Malmö
  • Ombyggnadsår: 2009-2010
  • Ombyggt antal: 19
  • Nummer: 5231-5243, 5245, 5246, 5249, 5250, 5579
  • Tillhör: SJ
Egenskaper
  • Eluttag

Ombyggd första- och andraklassvagn av 1980-talstyp

Under 2008 beslöt SJ att rusta upp och i några fall bygga om en del av sina 80-talsvagnar. En av dessa vagntyper var AB9 som under 2009 och 2010 byggdes om till första- och andraklassvagnar med littera AB7.

Nya stolar

Den f d rökkupén i mitten av vagnen togs bort och ersattes av vanliga platser. Stolarna byttes också ut. Som tidigare upptar förstaklassutrymmet ungefär halva vagnen. Inredningen är i sedvanlig öppen salongsstil och består av två mindre salonger i första klass och en större salong i andra klass.

Utvändigt har vagnarna fått SJ:s svarta färgsättning.

De första ombyggda vagnarna sattes i trafik i slutet av 2009.

Bild: Interiörskiss AB7Interiörskiss AB7. Bild: SJ AB.
Bild: AB7 5238 i Hallsberg 2010AB7 5238 i Hallsberg 2010. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör första klass AB7 5238 2010Interiör första klass AB7 5238 2010. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör andra klass AB7 5249 2010Interiör andra klass AB7 5249 2010. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar 2009, SJK Förlag 2009

!

Nyheter, uppdateringar eller rättelser?

Tipsa oss gärna! Skicka ett meddelande.

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer