Co6 1940-1956, Bo6 1956-1970

B6 3826 som museivagn i Gävle 2006. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Sittvagn andra klass
• Längd: 21900 mm
• Hastighet: 100 km/h
• Antal sittplatser: 92 eller 98
• Tillverkare: Kockums, AB Svenska Järnvägsverkstäderna
• Byggår: 1940-1949
• Byggt antal: 171 (till SJ), 2 (till SNJ)
• Tillhörde: SJ och SNJ

Lokaltågsvagn av 1940-talstyp

B6-vagnarna satte under lång tid sin prägel på lokaltrafiken i bl a Stockholm och Göteborg. Typen konstruerades i slutet av 1930-talet och var SJ:s första helsvetsade vagn. För att underlätta snabb av- och påstigning fick vagnarna dubbla dörrar och stora vestibuler i varje ände.

Ändarna saknade de vanliga bälgarna så den som ville gå mellan vagnarna via övergångsbryggorna fick göra det i det fria. Den spartanska inredningen bestod av soffor klädda med tyg, senare omklädda med röd eller grön galon.

Mer än 170 vagnar 

Totalt 171 vagnar tillverkades till SJ av ASJ och Kockums under 1940-talet. Dessutom köpte Stockholm-Nynäs Järnväg (SNJ) två vagnar. Vagnarnas ursprungliga littera var Co6, efter 1956 Bo6 och 1970 slutligen ändrat till B6.

Under årens lopp byggdes många av vagnarna om på olika sätt. En del vagnar fick tjänstekupé genom att toaletten byggdes om (littera B6F) och i många minskades antalet sittplatser från 98 till 92 så att fler stående resenärer skulle få plats (littera B6G). Dessutom var några vagnar utrustade för trafik i Göteborgsregionen (bl a makuleringsapparat för biljetter och multipelkabel) med littera B6GL/B6FGL. En vagn, B6 4070, fick på prov ny inredning med busstolar.

Planer fanns under 1950-talet på att bygga om en del vagnar till manövervagnar så att trafiken skulle bli rationellare, men så blev det aldrig. I vanliga fall hade tågen ofta ett lok i varje ände.

Trötta pendlare i en Bo6-vagn 1956. Foto Lennart Nilsson/Järnvägsmuseet.

Stockholm, Göteborg, Skåne och Danmark

Förutom Stockholmsregionen användes vagnarna främst i Göteborg och Skåne. På linjen Göteborg-Alingsås gick vagnarna med ett Hg-lok i vardera änden och folkhumorn gav tågen namnet "Humle och Dumle" (efter karaktärer i ett samtida barnprogram på TV). B6 användes också på banan Örebro-Svartå tillsammans med Hg-lok. På andra sträckor, t ex Malmö-Helsingborg, drogs vagnarna av Du- eller Rc-lok. 

Två vagnar såldes 1970 till den danska privatbanan Oddsherreds Jernbane (OHJ) där de fick ny inredning och en röd färgsättning. De användes till mitten av 1980-talet.

B6-vagnarna togs successivt ur trafik under 1970- och 80-talen i takt med att nya motorvagnar av typerna X1 och X10 levererades. I Stockholm fanns reservtågsätt kvar till 1996. Ett par vagnar levde vidare en period som utställningsvagnar.

Flera vagnar finns bevarade hos museiföreningar, bl a hos Nynäshamns Järnvägsmuseum.

Ritning B6 (B6G med 92 sittplatser).

Interiörskiss B6.

B6 3323 som museivagn i Storuman 2021. Foto Christian Tellerup.

B6 3341 som museivagn i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.

S6 3829 i Klippan 1989. Flera B6 blev utställningsvagnar. Företaget M-Train köpte sammanlagt sex B6-vagnar som fick littera S6. Dessa vagnarna fick bälgar i vagnsändarna. Foto Markus Tellerup.

Interiör B6 3826 som museivagn 2004. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Bo6 4070, som fick ombyggd inredning med busstolar, 1966. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1989, SJK Förlag 1990
- Arne Hällqvist: Lokaltågsvagnar typ B6, artikel i tidningen Tåg 10/1988
- Ritning på B6, tidningen Allt om Hobby 8/75
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller, Stockholms modelljärnvägsklubb 2007

SJ B3 3564 i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Sittvagn andra klass
• Längd: 23500 mm
• Hastighet: 130 km/h
• Antal sittplatser: 68
• Byggår: 1941-1952
• Ombyggnadsår: 1968-1975
• Ombyggt antal: 120
• Tillhörde: SJ, Inlandsbanan AB

Ombyggd andraklassvagn

Från 1968 och fram till i mitten av 1970-talet lät SJ bygga om en mängd äldre personvagnar, framför allt B8, till vagnar med ny littera A3 och B3. Vagnskorgarna byggdes om och ny inredning av salongstyp sattes in. Inredningen var av enklare typ än den i 1960-talsvagnarna - stolarna hade till exempel inte fällbara ryggstöd. Detta gjorde B3-vagnarna mindre populära bland resenärerna.

Olika korrugering 

De flesta av vagnarna byggde SJ själva om på sin verkstad i Örebro men några byggdes om av Kalmar Verkstad (KVAB). SJ behöll vagnskorgarna vid ombyggnaden medan KVAB byggde nya vagnssidor. SJ-vagnarna skilde sig därför utseendemässigt (glesare korrugering som 1940-talsvagnar) mot KVAB-vagnarna (tätare korrugering som 1960-talsvagnar).

B3S - vagnar med kiosk

Två vagnar (3504 och 3683) fick färre sittplatser (54 st) och istället kiosk och tjänstekupé i ena änden. Den ena vagnssidan hade därför färre fönster.

Interiör i en SJ B3-vagn 1975. Foto Järnvägsmuseet, licens CC BY-SA.

Ombyggnad till A3, AB13 och RB4

Vid flera tillfällen byggdes B3-vagnar om till A3 och vice versa. 1983 inreddes fem B3 till hälften med förstaklassinredning och fick ny littera AB13. Vagnarna byggdes efter ett par år om till A3.

På 1980-talet byggde SJ också om 20 B3-vagnar till kombinerade sitt- och bistrovagnar littera RB4.

De sista B3-vagnarna hos SJ togs ur trafik i början av 1990-talet.

Försäljning till Kroatien och Kanada...

23 B3-vagnar och de två B3S-vagnarna såldes 1992 till de kroatiska järnvägarna (tillsammans med AB2-vagnar). Vagnarna användes fram till 2003.

1992 såldes också åtta B3-vagnar till turistjärnvägen Choo Choo Corporation i Kanada (tillsammans med ett E-ånglok, ett T43-diesellok och en AB2-vagn). Vagnarna rullade på banan mellan Gatineau och Wakefield fram till 2011 då häftigt regn underminerade banan. Trafiken kom aldrig i gång igen och 2019 skrotades sju av B3-vagnarna. Den åttonde vagnen ska enligt en obekräftad uppgift ha fått ett nytt liv som restaurang.

...och Inlandsbanan

Efter att staten upphört med trafiken på Inlandsbanan bildade kommunerna utmed banan 1992 Inlandsbanan AB (IBAB). Bolaget började att köra persontrafik sommartid och när trafiken utökades 1993 med loktåg fick vagnar hyras in. Bland de inhyrda vagnarna köptes sedan åtta B3 och två A3 från SJ. Man köpte även några BC3-vagnar. A3-vagnarna littererades om till B3A för användning som andraklassvagnar med oförändrad inredning. En vagn, B3 4043, byggdes 1995 om till kafé- och barvagn.

Vagnarna användes sommartid i de s k Vildmarkstågen på Inlandsbanan men denna trafik upphörde efter några år och sedan ställdes vagnarna av. Tre av vagnarna såldes senare till Orsa Jernvägsförening.

Interiörskiss B3.

SJ B3 3564 i Eskilstuna 1989. Foto Markus Tellerup.

IBAB B3 4043 2001. Foto Bernt Talbrant.

IBAB B3A 3530 2001. Foto Bernt Talbrant.

Interiör IBAB B3 4043 (kafé och barvagn) 2001. Foto Bernt Talbrant.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1989, SJK Förlag 1990
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002

B8 3209 som museivagn i Arvidsjaur 2005. Foto Christian Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången
• Typ: Sittvagn andra klass
• Längd: 23500 mm
• Hastighet: 130 km/h
• Antal sittplatser: 78 (standardvariant)
• Tillverkare: Kockums, AB Svenska Järnvägsverkstäderna, AB Svenska Maskinverken, Kalmar Verkstads AB
• Byggår: 1930-1939 (nitade), 1942-1952 (helsvetsade)
• Byggt antal: ca 100 (nitade), 265 (helsvetsade till SJ), 3 (helsvetsade till TGOJ)
• Tillhörde: SJ, TGOJ, GDJ, SDJ, DJ, BJ

Den vanligaste andraklassvagnen

B8 var den vanligaste typen av 1930- och 40-talsvagn. Typen fanns både i nitade och helsvetsade versioner.

Flera varianter

Under 1930-talet byggdes runt 100 nitade vagnar till SJ. Det exakta antalet beror på hur man räknar, det fanns nämligen en rad olika varianter som hade olika littera innan litterareformen 1970 men som sedan samlades under beteckningen B8. Dessutom byggdes en del vagnar om under årens lopp och några vagnar övertogs under 1930- och 40-talen från förstatligade privatbanor (Gävle-Dala Järnväg, Södra Dalarnes Järnväg, Dalslands Järnväg, Bergslagernas Järnvägar).

I grundutförandet bestod inredningen av kupéer och en öppnare avdelning mitt i vagnen med soffor med motsittning. Det fanns också vagnar med enbart kupéer och vagnar med pentry (se även B13S/RB4). De ursprungliga littrorna var Co8b, Co8cm, Co8cs, Co8d och Co9b.

Leveransfoto av GDJ Co8d 217 vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping 1945. GDJ (Gävle-Dala Järnväg) förstatligades 1948 och vagnen hamnade då hos SJ under numret 4215. Foto okänd/Järnvägsmuseet.

Helsvetsade vagnar

En helsvetsad version av B8 började levereras 1942. Fram till 1952 byggdes sammanlagt 265 vagnar med littera Co8b, Co8cs, Co8d, Co8f och Co9b till SJ, samt tre vagnar till TGOJ. Inredningen var i princip likadan som i de nitade vagnvarianterna.

Vid litterareformen 1970 fick de flesta av vagnarna littera B8, B8B eller B8F. Vagnarna med pentry/kafé littererades om till B7S, RB4, RB5 och RB6.

Byggdes om till B3 och B15

Från slutet av 1960-talet till i början av 1980-talet byggdes samtliga helsvetsade B8-vagnar om till B3 och B15. Även TGOJ-vagnarna byggdes om till B15.

De nitade B8-vagnarna fortsatte att gå i trafik till slutet av 1980-talet. Flera vagnar finns bevarade som museivagnar.

Ritning B8 (nitad variant med pentry).

Ritning B8 (helsvetsad variant).

Interiörskiss B8 (en av de vanligaste varianterna).

TGOJ Bo8f 52 som museivagn i Grängesberg 2004. Foto Frederik Tellerup.

Interiör B8/Co8cs 3200 som museivagn 2003. Foto Markus Tellerup.

Interiör B8/Co8d 4218 som museivagn 2004. Denna vagn tillhörde ursprungligen Gävle-Dala Järnväg. Foto Frederik Tellerup.

B8 2806 i Mora 1989. Foto Christian Tellerup.

Interiör caféavdelningen B8/Co8cs 3200 2004. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ritning på Co8cs, tidningen Järnvägar! 4/1986
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell, Stockholms modelljärnvägsklubb 2004
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller, Stockholms modelljärnvägsklubb 2007

B8 5284 i Göteborg 2003. Foto Frederik Tellerup.

Fakta

• Status: Utgången (ombyggda till BFS9/B7)
• Typ: Sittvagn andra klass
• Längd: 26400 mm
• Hastighet: 160 km/h
• Antal sittplatser: 46
• Tillverkare: Kalmar Verkstads AB
• Ombyggnadsår: 1990-1992
• Ombyggt antal: 38
• Nummer: 5276-5293
• Tillhörde: SJ

Familjevagn av 1980-talstyp

I början av 1990-talet byggde SJ om 38 B7-vagnar med ny inredning speciellt anpassad för barnfamiljer med grupperade sittplatser, lekhörna och toalett med skötbord. Dessutom fick vagnarna rullstolslift och handikappanpassad toalett.

B7B första littera

Vagnarna fick först littera B7B men detta ändrades efter kort tid till B8. I dagligt tal kallades vagnarna för familjevagnar.

Byggdes om till BFS9

I slutet av 1990-talet minskade antalet loktåg med familjevagnar och många av vagnarna byggdes om till BFS9.

...och till B7

SJ lät under 2009 och 2010 bygga om kvarvarande B8-vagnar till B7.

Interiörskiss B8.

B8 5281 i Göteborg 2009. Foto Frederik Tellerup.

B7BR 5212 i Gävle 1990. Detta var den första designen på familjevagnarna. Foto Markus Tellerup.

Interiör B8 5277 i Göteborg 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör B8 5281 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

Interiör B8 5281 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Lennart Nilsson: Svenska person- och motorvagnar 1999, SJK Förlag 1999
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag