Inlandsbanan Y1 1336 i Mora 2014. Foto Frederik Tellerup.
24,4
m
45
ton
420
kW
130
km/h
Fakta
- Status: Enstaka i trafik (Y1), utgången (YF1)
- Typ: Dieselmotorvagn, andra klass (Y1) + resgodsutrymme (YF1)
- Axelföljd: (1A)'(A1)'
- Längd: 24400 mm
- Tjänstevikt: 45 ton (Y1), 46 ton (YF1)
- Max axellast: 11,5 ton
- Effekt: 2 x 160 = 320 kW (ursprunglig Fiat-motor), 2 x 210 = 420 kW (Volvo-motor)
- Startdragkraft: 40 kN
- Bromsvikt P/R: 40/54 ton
- Dynamisk vikt: 47 ton
- Hastighet: 130 km/h
- Tillverkare: Fiat/Kalmar Verkstads AB
- Byggår: 1979-1981 (Y1), 1981 (YF1)
- Byggt antal: 88 (Y1), 12 (YF1)
- Ursprunglig nummerserie: 1267-1324, 1337-1366 (Y1), 1325-1336 (YF1)
- Tillhör: Inlandsbanan AB, Trafikverket, Svensk Tågkraft, DVVJ, Infranord, Taraldsvik Maskin
En svensk italienare
För att ersätta rälsbussarna i Y6-generationen behövde SJ i slutet av 1970-talet en ny dieselmotorvagn. Efter testkörningar med flera utländska typer föll valet på den italienska tillverkaren Fiat som fick uppdraget att leverera 100 motorvagnar med littera Y1.
Förebilden till Y1 - motorvagnar av typen ALn 668 i Venezia Santa Lucia 1989. Foto Markus Tellerup.
Italiensk förebild
Grundkonstruktionen byggde på de italienska statsbanornas typ ALn 668, en boggiemotorvagn som tillverkades i 787 exemplar 1954-1983.
Alla Y1-motorvagnar tillverkades inte i Italien utan en del av dem byggdes på licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Nummer 1267-1336 byggdes av Fiat, 1337-1366 av Kalmar Verkstad.
Första motorvagnen
1979 kom den första motorvagnen, Y1 1267, till Sverige via färjan Helsingør-Helsingborg. Den provkördes i Östersundstrakten. Färgsättningen var orange med grått tak och vagnsnumret var placerat i fronterna på en svart bakgrund. Inredningen bestod av två salonger med toalett i mitten av vagnen. Färgen på stolsklädseln var antingen grön (motorvagnar tillverkade av Fiat) eller röd (motorvagnar tillverkade av Kalmar Verkstad). De första 25 vagnarna hade 76 sittplatser men eftersom detta upplevdes som trångt minskades antalet till 68 i efterföljande motorvagnar.
Variant med godsutrymme
När leveranserna av Y1 pågått ett tag insåg SJ att man framför allt på Norrlandslinjerna även behövde motorvagnar med godsutrymme och beställningen ändrades så att 12 motorvagnar byggdes med ett mindre lastutrymme på 12 kvadratmeter. Dessa motorvagnar fick littera YF1 och 48 sittplatser.
Både på Inlandsbanan och linjen Halmstad-Nässjö förekom det att Y1-motorvagnar drog en godsvagn eller resgodsvagn (bl a av typen FV2), något som gick bra när tåget bestod av flera motorvagnar. En ensam Y1 med en vagn på släp fick dock jobba hårt eftersom motorvagnarna hade levererats med en ganska svag motor.
Y1 1351+1289+1320+1269 i Rättvik 1989. Foto Markus Tellerup.
"Pizzaracer"
Y1-motorvagnarna sattes efter hand in på nästan alla oelektrifierade järnvägar med persontrafik och spreds därmed över hela landet, från Ystad-Simrishamn i söder till Haparandabanan i norr. Motorvagnarna blev snabbt uppskattade för sina goda gångegenskaper även på dåliga skarvspår. Jämfört med Y6/Y7 var de dock tyngre och dyrare i drift. På grund av sitt ursprung fick motorvagnarna smeknamn som "pizzaracer" och "spagettitåg".
Krånglande kylluftsintag
Tågen drabbades i början av en del problem vintertid eftersom delar av utrustningen satt ganska oskyddat. Bland annat täpptes kylluftsintagen i underredet igen. Från 1984 och ett par år framåt byggdes därför intagen om och förlängdes upp på vagnssidan.
Både Y1 och YF1 fick multipelutrustning och upp till sex vagnar kan samköras. Så långa tåg har varit ovanliga men tåg med fyra eller fem vagnar har förekommit bland annat på Inlandsbanan och Ystadbanan.
Många färgsättningar
I samband med länstrafikreformen i slutet på 1980-talet då respektive länstrafikbolag fick ta över trafiken på de regionala banorna började man måla om motorvagnarna i olika färgsättningar och Y1 är troligen det svenska fordon som sammantaget har funnits i flest olika varianter när det gäller färgsättningar (se bilder nedan).
I väntan på export till Östeuropa. Uppställda Y1:or i Malmö 1996. Foto Frederik Tellerup.
På tur i Norge. Y1 1331 utanför Skien 2006. Foto Markus Tellerup.
Under 1990-talet moderniserades också många av motorvagnarna med ny inredning och nya starkare Volvo-motorer. Flera av YF1:orna byggdes om till Y1 då behovet av godsutrymme minskat.
Export till Östeuropa, Norge och Uruguay
De motorvagnar SJ hade kvar efter länstrafikreformen hade få trafikuppgifter och i flera omgångar såldes övertaliga motorvagnar till Kroatien och Serbien. Tre vagnar såldes också till NSB i Norge där de användes på Bratsbergsbanen till 2015. Totalt 28 Y1/YF1 exporterades 1996-2001, senare efterföljda av ytterligare motorvagnar. Några hamnade till och med i en annan världsdel - 2013 sålde Östgötatrafiken fem Y1 till Uruguay. Den sista kvarvarande YF1-motorvagnen i Sverige, Y1 1325, byggdes 2007 om av Svensk Tågteknik till hjälpvagn/bärgningsvagn för norska Jernbaneverket.
Konferensmotorvagn
1996 köpte Banverket en Y1 av SJ som sedan byggdes om till konferensmotorvagn med beteckningen PMV 2000. Den används nu av Trafikverket med beteckningen Y1S 1363 och har fått en röd färgsättning.
Fortfarande några kvar i trafik
Efter att Västtrafik tagit sina sista Y1 ur trafik i december 2019 så har nu alla länstrafikbolag ersatt Y1 med Y31/Y32-motorvagnar. Fortfarande finns dock några Y1 kvar i trafik på Inlandsbanan. DVVJ använder också Y1 i sommartrafiken Mellerud-Bengtsfors.
Svensk Tågkraft har sammanlagt fyra motorvagnar som används för halkbekämpning under höstarna och det norska företaget Taraldsvik Maskin har en motorvagn till transporter på den norska delen av Malmbanan.
De tre motorvagnar som Västtrafik tog ur trafik 2019 såldes till Svensk Tågkraft (Y1 1270) och Infranord (Y1 1271 och 1272).
Museifordon
Två motorvagnar har blivit museifordon: Y1 1343 (som har motor och inredning i original) hos Järnvägsmuseet och Y1 1359 hos Malmbanans Vänner/Norrbottens Järnvägsmuseum.
Tidigare namn hos Krösatåget/Länstågen
- Y1 1274: Axel Olson
- Y1 1275: Salomon August Andrée
- Y1 1282: Alf Hambe
- Y1 1283: Hanna Ouchterlony
- Y1 1285: Lina Sandell
- Y1 1286: Pelle Näver (1985-1991, se även Y1 1311)
- Y1 1287: Dag Hammarskjöld
- Y1 1292: Carl Petersson
- Y1 1296: Lennart Hyland
- Y1 1297: Carl Jehander
- Y1 1299: Malte Liewen Stierngranat
- Y1 1304: Erik Dahlbergh
- Y1 1308: Axel Petersson
- Y1 1311: Pälle Näver (1990-2010, se även Y1 1286)
- Y1 1312: John Bauer
- Y1 1315: Johan Printz
- Y1 1328: Bruno Mathsson
- Y1 1332: Alf Henrikson
- Y1 1334: Onkel Adam
- Y1 1336: Wendela Hebbe
- Y1 1337: Viktor Rydberg
- Y1 1338: Per & Kersti
- Y1 1339: Albert Engström
- Y1 1340: Magnus Ladulås
- Y1 1345: Petter Jönsson
- Y1 1352: Emil i Lönneberga 1992-2002, därefter Pär Lagerkvist
- Y1 1353: Per Brahe
- Y1 1358: Jätten Vist
Tidigare namn hos Länstrafiken Malmöhus
- Y1 1295: Fredrik Blixen-Finecke
- Y1 1306: Arvid Posse
- Y1 1313: Magnus Hallenberg
- Y1 1316: Jacob Lachmann
- Y1 1318: Frans Henrik Kockum
- Y1 1321: Tage Thott
- Y1 1322: Corfitz Beck-Friis
- Y1 1326: Knut Nihlén
- Y1 1340: Julius Stjernblad
- Y1 1355: Gösta Netzén
Tidigare namn hos SJ
- Y1 1318: Nils Dacke
- Y1 1322: Lennart Danielsson
Tidigare namn hos Inlandsbanan
- Y1 1267: Sorsele
- Y1 1324: Orsa
- Y1 1343: Storuman, omdöpt till Malin 2002-2005
- Y1 1359: Dorotea/Vildmannen
Tidigare namn hos Länstrafiken Norrbotten
- Y1 1353: Amanda I
- YF1 1332: Amanda II
- YF1 1334: Amanda III (byggdes senare om till biogasdriven Y1 och gick i trafik för Östgötatrafiken, med namnet Amanda)
Trafikverket Y1S 1363 i Kungsängen 2017. Foto Markus Tellerup.
Förarhytt Y1 1314 2014. Foto Frederik Tellerup.
Utgångna varianter/färgsättningar
Västtrafik Y1 1269 i Vara 2005. Foto Frederik Tellerup.
Länstrafiken Malmöhus (MLT) Y1 1340 i Malmö 1994. MLT disponerade 10 Y1:or som användes på linjen Malmö-Ystad fram till elektrifieringen 1996. Vagnarna var namngivna efter banans grundare bl a. Foto Frederik Tellerup.
Värmlandstrafik Y1 1284 i Kil 2007. Foto Frederik Tellerup.
Östgötatrafiken Y1 1333 i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.
Jönköpings Länstrafik Y1 1315 (nyare färgsättning) i Nässjö 2010. Foto Frederik Tellerup.
Tåg i Bergslagen Y1 1289 i Gävle 2006. Foto Markus Tellerup.
Dalatrafik Y1 1290 i Vansbro 2003. Foto Markus Tellerup.
Östgötatrafiken Y1 1348 i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.
SJ Y1 1322 i Malung 2003. Foto Markus Tellerup.
Banverket PMV 2000 (f d Y1 1363) i Ljung 2005. Motorvagnen är ombyggd och används som konferens- och chartertåg. Tillhör numera Trafikverket. Foto Ulrik Martinussen.
SJ Y1 1309 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1990. Foto Markus Tellerup.
SJ YF1 1331 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.
Länstrafiken i Norrbotten YF1 1332 (felaktigt märkt Y1) i Karungi 1991. Länstrafikbolaget använde två YF1 och en Y1 på linjen Boden-Haparanda. Trafiken lades ner 1992. Foto Markus Tellerup.
Interiör Västtrafik Y1 1269 (ombyggd) 2005. Foto Frederik Tellerup.
Västtrafik Y1 1269 i Hallsberg 2004. Färgsättningen modifierades efter ett tag till den nuvarande (se bild på Y1 1269 ovan). Foto Frederik Tellerup.
Västtrafik Y1 1268 i Falköping 2003. Innan Västtrafik bestämde sig för sin gula färgsättning provades denna blå design. Foto Frederik Tellerup.
Värmlandstrafik Y1 1306 i Kristinehamn 2003. Foto Frederik Tellerup.
Y1G 1334 i Kristinehamn 2005. Motorvagnen byggdes om för biogasdrift 2005 och användes under en period på Tjustbanan. Den såldes senare till Inlandsbanan där tjänstgöringen dock blev kortvarig. Hösten 2014 såldes motorvagnen till Sveriges Järnvägsmuseum som reservdelsförråd. Foto David Sohlberg.
Inlandsbanan AB Y1 1348 i Bastuträsk 2005. Foto Jonatan Rydberg.
Jönköpings Länstrafik Y1 1311 (äldre färgsättning) i Åseda 2002. Foto Frederik Tellerup.
Interiör Jönköpings Länstrafik Y1 1297 (ombyggd, nyare inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.
Interiör Jönköpings Länstrafik Y1 1285 (ombyggd, äldre inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.
Interiör Y1 1294 (ursprunglig inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.
Interiör SJ Y1 1364 (ursprunglig inredning) 1996. Foto Frederik Tellerup.
Inlandsbanan AB Y1 1267 i Kristinehamn 1999. Flera av Inlandsbanans Y1:or målades i olika färgsättningar med reklam för kommuner utmed banan. Y1 1267, som är den första Y1-motorvagnen, såldes dock senare till Kroatien. Foto Ulrik Martinussen.
SJ Y1 1349 i Malmö 1993. Ett par SJ-motorvagnar målades i början av 1990-talet om i blå färgsättning. Foto Frederik Tellerup.
Jönköpings Länstrafik Y1 1338 i Jönköping 1989. Regionaltågen i Småland fick på 1980-talet namnet Krösatåget. Foto Markus Tellerup.
Y1 1341 i Simrishamn 1990. I samband med att Ystad-Simrishamn överfördes till länstrafiken 1985 lanserades trafiken under namnet SiTY-tåget. Två Y1-motorvagnar avdelades för trafiken och fick dekaler med namnet. Foto Christian Tellerup.
Kristianstads Länstrafik Y1 1303 i Ystad 1994. De två SiTY-tågsvagnarna fick denna vita design i början av 1990-talet. Foto Frederik Tellerup.
Skånetrafiken Y1 1303 i Simrishamn 2002. Motorvagnarna på Simrishamnsbanan målades om en sista gång i slutet av 1990-talet. Foto Frederik Tellerup.
Inlandsbanan AB Y1 1343 i Mora 1997. En annan av Inlandsbanans Y1:or som målades i olika färgsättningar med reklam för kommuner utmed banan. Foto Ulrik Martinussen.
Länstrafiken i Skaraborgs län Y1 1268 i Lidköping 1997. För trafiken på Kinnekullebanan målades flera motorvagnar om i denna färg. Den har nu ersatts av Västtrafiks gula färgsättning. Foto Ulrik Martinussen.
Interiör Länstrafiken Malmöhus Y1 1313 1996. Foto Frederik Tellerup.
Interiör Skånetrafiken Y1 1341 2002. Foto Frederik Tellerup.
Mer om vagntypen
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Arne Hällqvist, Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Cristian Hammarström: Y1 i Östersund, tidskriften Tåg 4/1979 (fotoreportage)