X15p 701 på Stockholms Östra 2022. Foto Mattias Väversund.

Komfort

4.9 of 5 (10 Votes)

Fakta

• Status: I trafik/under tillverkning
• Typ: Elmotorvagn, tredelad, andra klass
• Antal sittplatser: 153 + 9 fällsäten
• Axelföljd: Bo'Bo'+ 2'2' + Bo'Bo'
• Längd: 59700 mm
• Tjänstevikt: 97,5 ton
• Effekt: 1600 kW
• Tillverkare: Stadler
• Byggår: 2020-
• Byggt/beställt antal: 26
• Ursprunglig nummerserie: 701-726
• Hastighet: 120 km/h
• Tillhör: SL

Egenskaper

• Handikappanpassad, lågt insteg
• AC
• Eluttag

Nya tåg till Roslagsbanan

SL beställde 2017 22 nya motorvagnståg med littera X15p till Roslagsbanan i Stockholm. Tågen tillverkas av Stadler i Schweiz.

Varje tåg har tre vagnar (med genomgång mellan vagnarna) och 162 sittplatser. Med ståplatser inkludert har ett tåg kapacitet att ta 300 passagerare. Upp till tre tåg kan multipelköras.

Varje vagn har två dörrpar. Tågen har lågt insteg och ett flexiutrymme i varje vagn för t ex barnvagnar, cyklar och rullstolar. Tågen har också klimatanläggning, informationsskärmar och eluttag.

Vagnskorgar i aluminium

Vagnskorgarna tillverkas i aluminium för att göra dem lättare och på så vis förbättra tågens acceleration. Avstånden mellan hållplatserna på Roslagsbanan är korta vilket gör att snabba uppehåll är en fördel.

Testkörning

De första tågen kom till Roslagsbanan för tester sent 2020. Testkörningarna visade sig ta längre tid än förväntat, bl a eftersom tillverkaren Stadler på grund av den smalspåriga spårvidden inte själva hade någon större möjlighet att testköra tågen.

För underhållet av tågen har en ny depå byggts i Molnby i Vallentuna.

En option på ytterligare 45 tåg ingår i beställningen. I början av 2022 beställde SL ytterligare 4 X15p så att antalet levererade/beställda tåg nu är 26.

I trafik hösten 2023

Det första tåget sattes i reguljär trafik 31 oktober 2023. 

Interiör X15p. Bild SL/Stadler.

Mer om vagntypen

-

DSB ET 4314 i Lund 2019. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

4.3 of 5 (3 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Elmotorvagn, tredelad, första och andra klass
• Antal sittplatser: 20 (första klass), 174 (andra klass) + 35 fällsäten (X32K har 32 fällsäten)
• Axelföljd: Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo'
• Längd: 78900 mm
• Tjänstevikt: 156 ton
• Max axellast: 18,5 ton
• Effekt: 8 x 287,5 = 2300 kW
• Startdragkraft: 170 kN
• Bromsvikt R: 294 ton
• Dynamisk vikt: 164 ton
• Hastighet: 180 km/h
• Tillverkare: Adtranz/Bombardier
• Byggår: 1999-2012 (X31K/ET), 2002 (X32K)
• Byggt antal: 104 X31K/ET, 7 X32K
• Ursprunglig nummerserie: 4301-4342, 4350-4411 (X31K/ET), 4343-4349 (X32K)
• Tillhör: Öresundståg

Egenskaper

• Eluttag
• Tillgänglig, lågt insteg i mellanvagnen
• Wifi
• AC/klimatanläggning
• Tyst kupé
• Tågen är kameraövervakade

Öresundståget

Till trafiken Malmö-Köpenhamn över Öresundsbron beställde SJ och DSB i slutet av 1990-talet en ny motorvagnstyp. Eftersom både spänningen i kontaktledningen och säkerhetssystemen skiljer sig mellan Sverige och Danmark anpassades tågen för tvåströmsdrift och svensk och dansk ATC.

En stor del av trafiken

Tillverkare blev Adtranz (senare Bombardier) och tågen tillverkades till en början vid företagets fabriker i Västerås (elutrustning) och Kalmar (vagnskorgar). Den första beställningen på 33 tåg efterföljdes snart av flera och i dag står Öresundstågen för en stor del av tågtrafiken i södra Sverige.

Två X31K-motorvagnar med X31K 4330 främst i Malmö 2005. Under de första åren saknades texten "Øresundståg" och tågen var ganska anonyma. Texten kom först 2009 när länstrafikbolagen tog över trafikeringsrätten för Öresundstågen från SJ. Foto Frederik Tellerup.

Låggolvsavdelning

Ett tågsätt består av tre fast sammankopplade vagnar. I mellanvagnen finns en låggolvsavdelning med plats för större bagage, barnvagnar, cyklar och rullstolar. Här finns också en handikapptoalett. Inredningen i övrigt består av salonger med stolar i fyrgrupper eller eftersittning.

Längst fram i B-delen finns en mindre första klass-avdelning. Motsvarande avdelning i A-delen är en tyst kupé (mobiltelefoner ska vara inställda på ljudlös och volymen ska generellt hållas på en låg nivå).

Förarplatsen viks undan

Upp till fem tågsätt kan multipelköras, i vanlig trafik är det dock sällsynt att fler än två eller tre tågsätt körs ihop. I fronten finns ett tjockt gummielement som gör att två tåg kan koppas ihop utan mellanrum. Tågen har Scharfenberg-koppel och ihopkopplingen sker automatiskt. En del av fronten (förarplatsen) viks efter ihopkopplingen åt sidan så att det blir möjligt att gå genom hela tåget.

När två Öresundståg kopplas ihop viks förarplatserna åt sidan så att det blir möjligt att gå mellan tågen, här i ET 4394/4392 2014. Foto Frederik Tellerup.

Tidigarelagd premiär

Tillverkaren Bombardiers produktnamn på tågtypen är Contessa men Öresundståg blev snabbt det mest utbredda namnet. Trafiken över Öresundsbron startade 2 juli 2000 och blev omgående en succé. Eftersom invigningen skedde ett halvt år tidigare än beräknat hade dock bara ett fåtal X31K hunnit levereras och därför fick trafiken i början kompletteras med Y2-motorvagnar och danska IC3-motorvagnar. X31K drabbades i början av en del inkörningsproblem med bl a ATC-systemen vilket kunde leda till plötsliga nödinbromsningar med hjulplattor som följd. Tågen har förutom vanliga skivbromsar också magnetskenbromsar.

Olika littera i Sverige och Danmark

Samtliga X31 har underlittera K vilket betyder att de är anpassade för trafik i Danmark

De danskägda tågen fick littera ET (mellanvagnen FT) och de svenska littera X31K. Samtliga X31 har underlittera K vilket betyder att de är anpassade för trafik i Danmark.

Tågsättens tre delar har nummer i olika serier. A-delarna har nummer 43XX/44XX, mellandelarna 47XX/48XX och B-delarna 45XX/46XX. A-delens nummer brukar användas när man talar om hela tågsättet.

Fler sträckor

Under 2002 började tågen gå till Kalmar och på Västkustbanan. Efter att Blekinge kustbana elektrifierats sattes X31K in även där. 

Linjer där tågen används är Malmö-Köpenhamn, Köpenhamn-Malmö-Helsingborg-Halmstad-Varberg-Göteborg, Köpenhamn-Malmö-Alvesta-Växjö-Kalmar, Köpenhamn-Malmö-Kristianstad-Karlskrona. På den danska sidan användes tågen länge på Kystbanen upp till Helsingör, men från 2021 är Østerport i Köpenhamn slutstation.

DSB använde under en period också X31K/ET i direkttåg Köpenhamn-Ystad med anslutning till Bornholmsfärjan.

Öresundståg på København H 2018. Foto Frederik Tellerup.

Flera ägare

Tågen används i dag av Öresundståg som fram till december 2022 var ett samarbete mellan danska Trafikstyrelsen och på svensk sida Skånetrafiken, Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik och Västtrafik. Den 11 december 2022 tog Skånetrafiken över ansvaret även för trafiken på den danska sidan (från den svensk-danska gränsen till Østerport i København). Därmed ligger hela ansvaret för Öresundstågen på svensk sida.

Därmed ligger hela ansvaret för Öresundstågen på svensk sida

Det är länstrafikbolagen i Skåne, Halland och Blekinge län som äger tågen. Några tågsätt ägs formellt av vagnuthyrningsbolaget Transitio men hyrs av länstrafikbolagen. 24 av DSB:s 34 tågsätt (med littera ET) togs över av Skånetrafiken i december 2022, samtidigt som man tog över ansvaret för trafiken till Köpenhamn. De 10 tåg som DSB därefter hade kvar användes i dansk trafik men i maj 2023 blev det klart att Region Skåne (Skånetrafiken) köper även dessa. Därmed har nu alla Öresundståg svenska ägare.

Ombyggnad och försäljning av SJ-tåg

Från början användes Öresundstågen oavsett ägare i princip utan någon urskiljning, eftersom DSB var operatör på den danska sidan och SJ på den svenska. 2009 tog dock länstrafikbolagen över trafikeringsrätten för Öresundstågen i södra och västra Sverige från SJ och DSB First blev ny operatör. De flesta av de svenska tågen överfördes därmed till länstrafikbolagen. SJ behöll sju tågsätt (4330-4336) och började därefter köra Köpenhamn-Göteborg med fem av dessa, en trafik som pågick till 2011.

De fem motorvagnar som SJ AB använde i sin egen trafik byggdes om under 2010 för att förbättra komforten. Nya stolar med fällbara ryggstöd sattes in i första klass och stolarna i andra klass kläddes om. En del av väggbeklädnaden byttes ut. Låggolvsavdelningen i mittvagnen byggdes om till en kiosk/bistro med flera nya sittplatser. Efter en skiljedom i början av 2011 tvingades dock SJ sälja de fem tågsätten till länstrafikbolagen och de inkorporerades i den övriga Öresundstågstrafiken. Tågens inredning återställdes till den vanliga standarden.

De två resterande motorvagnarna som SJ AB ägde hyrdes ut till Kalmar Länstrafik fram till 2012 och stod sedan avställda. De såldes till Skånetrafiken 2017.

Interiör första klass X32K 4344 2004. X32K-motorvagnarna fick stolar med konstläder i första klass och bara tre stolar i bredd. Foto Frederik Tellerup.

X32K - inredning för fjärrtrafik

Sju X31K-motorvagnar beställdes 2002 med annorlunda inredning anpassad för fjärrtrafik, för användning på Kust till kust-banan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. Tågen fick littera X32K och i första klass var det bara tre stolar i bredd (jämfört med fyra i X31K). I mittvagnen fanns ett pentry med plats för serveringsvagn. Ett tågsätt hade 170 platser i andra klass och 15 platser i första klass, alltså färre platser än X31K. Färgsättningen skiljde sig också från X31K genom röda dekorlinjer på sidan och mörkblått tak.

Tågen användes från oktober 2002 på Kust till kust-banan. X32K användes också i enstaka turer Malmö-Kalmar. Motorvagnarna användes inte i Danmark eftersom DSB inte tillät detta på grund av den avvikande inredningen.

X32K-motorvagnarna hade egentligen köpts av Skånetrafiken och Blekingetrafiken för att användas på Blekinge kustbana när elektrifieringen av banan var klar (det var vid den tiden osäkert om Bombardier skulle tillverka fler motorvagnar och därför gjorde man beställningen redan innan elektrifieringen påbörjats). Under tiden hyrdes motorvagnarna ut till SJ för trafik på Kust till kust-banan. När elektrifieringen av Blekinge kustbana började bli klar 2007 byggdes inredningen i X32K-motorvagnarna om så att den blev lik X31K. Eftersom tågen skulle ingå i samma omlopp som X31K kunde den bekvämare - men avvikande - inredningen inte behållas. Tågsätten har dock fått behålla littera X32K eftersom de har en extra toalett i A-delen av tåget (och därmed tre fällsäten mindre än X31K). I övrigt är alltså X32K och X31K lika numera.

Kritik mot komforten

När de första Öresundstågen beställdes var tanken att de skulle användas på sträckan Malmö-Köpenhamn. Inredningen anpassades därför till lokal och regional trafik. Efter hand kom dock tågen att sättas in på allt längre sträckor med restider på upp till flera timmar. Avsaknaden av servering och stolar med fällbara ryggstöd har därför gjort att X31K-tågens komfort fått kritik. X32K-tågen med sin högre standard fick dock inga efterföljare, även om första klass i X31K/ET i samband med upprustningen (se nedan) fått bekvämare stolar.

Tillverkningen flyttades till Tyskland

Nya tågsätt beställdes i flera omgångar. Det sista som byggdes i Kalmar och Västerås (nr 4367) levererades i januari 2006. Därefter tillverkades tågen vid Bombardiers anläggningar i Tyskland.

2008 beslöt DSB att beställa 10 tågsätt till, varav det sista (nr 4400) levererades våren 2011. Detta tåg var samtidigt det 100:e Öresundståget, de sju tågsätten typ X32K inräknade. Ytterligare 11 tågsätt beställdes sedan av Transitio för leverans fram till 2012 och totalt tillverkades det alltså 111 Öresundståg (inklusive X32K).

Upprustning

Den intensiva trafiken sliter på tågen och 2016 beslöt man att rusta upp samtliga Öresundståg. Det första tåget var klart i mars 2018 och 2023 var alla renoverade. Stolarna har fått ny klädsel, golven har bytts och toaletterna har byggts om för att bli mer tillförlitliga. Första klass-avdelningen har fått helt nya fällbara stolar och i låggolvsavdelningen har det tillkommit två nya handikapplatser och ett bagageställ. På utsidan har dörrar och låggolvsavdelningen fått kontrasterande färger i mörkt grått och orange.

Interiörskiss X31K. Bild: Öresundståg.

Mellanvagn FT 4709 (DSB ET 4309) i Hässleholm 2018. Efter moderniseringen har Öresundstågen fått mörkgrå och orange färg på och vid dörrarna. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass i moderniserade X31K 4368 2023. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass i moderniserade X31K 4368 2023. Foto Frederik Tellerup.

Interiör låggolvsavdelning i moderniserade X31K 4368 2023. Foto Frederik Tellerup.

Interiör förarhytt ET 4339 2007. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Flera tågsätt har fått olika reklammålningar. Här är det X31K 4404 med reklam för naturupplevelser i Malmö 2018. Foto Frederik Tellerup.

X31K 4310 med reklam för nöjesupplevelser i Lund 2019. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik X31K 4402 i Göteborg 2012. Under första halvåret 2012 hyrde Västtrafik (som använder namnet Västtågen) tre X31K som ersättning för en försenad leverans av Reginamotorvagnar. Foto Frederik Tellerup.

X31K 4381 i Malmö 2009. Tåget har märkning för DSB First som skötte Öresundstågtrafiken under en period. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass DSB ET 4392 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass X31K 4354 2005. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass ET 4339 2007. Foto Frederik Tellerup.

Interiör låggolvsavdelning X31K 4354 2005. Foto Frederik Tellerup.

SJ X31K 4334 i Göteborg 2010. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass SJ X31K 4334 2010. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass SJ X31K 4334 2010. Foto Frederik Tellerup.

Kiosk/bistro i SJ X31K 4334 2010.

Interiör låggolvsavdelningen SJ X31K 4334 2010. Foto Frederik Tellerup.

X32K 4345 i Arlöv 2005. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass X32K 4344 2004. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass/låggolvsavdelning i X32K 4344 2004. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Tore Nordin: Svenska elmotorvagnar, SJK förlag 2003
- Jan Lindahl: X31 - det nya Öresundståget, artikel i tidningen Tåg 10/1999
- 360.oresundstag.se (virtuell rundtur i ett Öresundståg)

X40 3319 (tre vagnar) + X40 3339 (två vagnar) i Västerås 2015. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

3.5 of 5 (2 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Elmotorvagn, två eller tre vagnar, första och andra klass
• Antal sittplatser: 143 (två vagnar), 233 (tre vagnar)
• Axelföljd: Bo'2'+2'Bo' (två vagnar), Bo'2'+2'Bo'+2'Bo' (tre vagnar)
• Längd: 55100 mm (två vagnar), 81500 mm (tre vagnar)
• Tjänstevikt: 144 ton (två vagnar), 216 ton (tre vagnar)
• Max axellast: 21,4 ton (två vagnar), 21,5 ton (tre vagnar)
• Effekt: 4 x 425 = 1700 kW (två vagnar), 6 x 425 = 2550 kW (tre vagnar)
• Startdragkraft: 107 kN (två vagnar), 160 kN (tre vagnar)
• Bromsvikt R: 230 ton (två vagnar), 345 ton (tre vagnar)
• Dynamisk vikt: 152 ton (två vagnar), 228 ton (tre vagnar)
• Hastighet: 200 km/h
• Tillverkare: Alstom
• Byggår: 2004-2008
• Byggt antal: 43 (16 st med två vagnar, 27 st med tre vagnar)
• Ursprunglig nummerserie: 3301-3343
• Tillhör: SJ AB

Egenskaper

• Eluttag
• Wifi
• Tillgänglig, lågt insteg
• AC/klimatanläggning

Dubbeldäckaren

SJ beställde 2001 43 motorvagnssätt från den franska tågtillverkaren Alstom, tänkta att användas framför allt i den intensiva trafiken i Mälardalen. Tågen har två våningar och kallas dubbeldäckare hos SJ. X40 är det andra tvåvåningståget i SJ:s historia, det första var Y3 som byggdes på 1960-talet.

Två eller tre vagnar 

Tågen består av två (ändvagn+ändvagn) eller tre vagnar (ändvagn+mellanvagn+ändvagn). Alla vagnar har motorer i den ena av boggierna.

Tågsättens delar har ett tillägg i litterat så att litterat är antingen X40Z1 (ändvagn), X40Z3 (mellanvagn) eller X40Z5 (ändvagn). I likhet med X31K har de olika delarna också olika nummer men det lägsta numret (33XX) används som "huvudnummer".

Upp till fyra tåg kan multipelköras.

Hög hastighet

Högsta hastighet är 200 km/h vilket är samma som för X2 (X2000), men tågen fick till skillnad från X2 inte korglutning. Därför körs X40 inte riktigt lika snabbt som X2 på kurviga sträckor där korglutningen gör komforten behagligare för resenärerna.

X40 3319 (tre vagnar) + X40 3339 (två vagnar) i Västerås 2015. Foto Frederik Tellerup.

Samma inredning i båda klasserna

Inredningen är av salongstyp med omväxlade eftersittning och fyrgrupper. Det är samma stolar i både första och andra klass och alltså ingen skillnad i komfort mellan klasserna. Förstaklass-avdelningen finns på ovanvåningen i en av ändvagnarna. Tågen är utrustade med eluttag och wifi.

Försenad trafikstart

Det första tågsättet kom till Sverige i februari 2004 för provkörningar. Trafikstarten - som beräknades ske hösten 2004 på Svealandsbanan - fick dock skjutas upp och de första tågen sattes i trafik i februari 2005.

Problem med bland annat dörrar, luftkonditionering och varuautomater tvingade fram frekventa verkstadsbesök. Varuautomaterna där man bl a kunde köpa kaffe plockades till sist bort helt.

Fjärrtågstrafik

Tågen har flyttats runt en del mellan olika trafikuppgifter. Ett första försök gjordes att använda tågen i fjärrtåg Göteborg-Stockholm sommaren 2006. Detta var en betydligt längre sträcka än X40 ursprungligen var avsedda för och bl a bagageutrymmena visade sig vara otillräckliga, varför man sedan byggde om vagnarna med mer plats för bagage. Antalet sittplatser i tågen har därför minskat något (siffrorna i faktarutan anger antalet sittplatser efter ombyggnad).

Tågsätten har efter hand fått bättre driftsäkerhet och används nu bl a i Mälardalen, på sträckorna Linköping-Gävle-Ljusdal och Göteborg-Västerås-Stockholm.

Modernisering

SJ bestämde sig 2023 för att modernisera de 27 X40-tågsätten med tre vagnar. Modernisering kommer att ske 2024-2028 och innebär bl a upprustad inredning. En option finns även på modernisering av tågsätten med två vagnar. Upprustningen görs av VR Fleetcare i Finland och tågen kommer att transporteras dit på överföringsboggier då det finska järnvägsnätet har en bredare spårvidd (1524 mm) än det svenska.

Interiörskiss X40. Bild SJ AB.

X40 3301 (två vagnar) i Eskilstuna 2004. Foto Markus Tellerup.

Mellanvagn X40Z3 3502 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.

Interiör nedervåning X40 3304 2005. Foto Markus Tellerup.

Interiör nedervåning X40 3336 2015. Foto Frederik Tellerup.

Interiör nedervåning X40 3304 2005. Foto Markus Tellerup.

Interiör ovanvåning X40 3301 2004. Foto Markus Tellerup.

Interiör ovanvåning första klass X40 3336 2015. Foto Frederik Tellerup.

Interiör ovanvåning X40 3301 (vänster) och 3309 (höger). Efter en tid i trafik visade det sig att bagageutrymmet var snålt tilltaget varför man byggde om vissa sittplatser till bagageförvaring. Foto Markus Tellerup.

Boggie på X40 3302. Foto Markus Tellerup.

Förarhytt X40 3301 2004. Foto Markus Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Första X40-tåget (omärkt) i Trelleborg 4 februari 2004. Texten på sidan lyder "SJ & Alstom testar nya tåg". Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Jan Lindahl: X40 - en riktig höjdare, artikel i tidningen Tåg 1-2/2001
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag

X-trafik X52 9046 i Gävle 2014. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

3.8 of 5 (5 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Elmotorvagn, två eller tre vagnar
• Antal sittplatser: 135-166 (två vagnar), 245-267 (tre vagnar)
• Axelföljd: Bo'Bo'+Bo'2' (två vagnar), Bo'Bo'+2'2'+Bo'Bo' (tre vagnar)
• Längd: 53900 mm (två vagnar), 80500 mm (tre vagnar)
• Tjänstevikt: 142 ton (två vagnar), 203 ton (tre vagnar)
• Max axellast: 18,5 ton
• Effekt: 6 x 265 = 1590 kW (två vagnar), 8 x 265 = 2120 kW (tre vagnar)
• Startdragkraft: 107 kN (tåg med två vagnar och sth 180 km/h), 114 kN (tåg med två vagnar och sth 200 km/h), 143 kN (tåg med tre vagnar och sth 200 km/h)
• Bromsvikt R: 222 ton (två vagnar), 322 ton (tre vagnar)
• Dynamisk vikt: 148 ton (två vagnar), 214 ton (tre vagnar)
• Hastighet: 180-200 km/h beroende på variant (se nedan)
• Tillverkare: Bombardier
• Byggår: 2000-2004, 2008, 2012-2013
• Byggt antal: 89 (varav 35 tredelade tåg med mellanvagn)
• Tillhör: Transitio och länstrafikbolag (se nedan), SJ AB

Egenskaper

• Eluttag
• Wifi (endast vissa, t ex Värmlandstrafik, Tåg i Bergslagen)
• Tillgänglig - lågt insteg och rullstolshiss i manövervagnen
• Kiosk (vissa tåg, se faktaruta)
• AC/klimatanläggning

Regina - en modern svensk motorvagn

Tågtillverkaren Adtranz (senare Bombardier) utvecklade i slutet av 1990-talet en ny elmotorvagn med namnet Regina. Den anpassades efter svenska förhållanden och den med internationella mått stora svenska lastprofilen utnyttjades till att göra tågen extra breda, 3450 mm. Motorvagnen fick också en del gemensamma drag med Öresundstågen, även de tillverkade av Bombardier.

Många varianter

Tågtypen levererades till vagnbolaget Transitio och en rad länstrafikbolag med varierande inredningar, klasser och färgsättningar. Littera X50-X54 används därför för att hålla isär de olika utförandena, se lista nedan. Flera motorvagnar har sedan leverans ändrat ägare/användare och färgsättning.

Två eller tre vagnar

De flesta tågen består av två delar (benämnda A- respektive B-vagnen) och har salongsinredning med 3+2 stolar i bredd. I ena änden på tågsättet finns lågt insteg och hiss för rullstol. Tågsätt med tre vagnar, alltså med en mellanvagn, får tillägget "-3" i litteran, exempelvis X53-3. Själva mellanvagnen har ett littera som börjar på UB, t ex UB50. Mellanvagnar till en del av tågsätten började levereras hösten 2002 och tredelade tåg började gå i trafik december 2002. Mellanvagnen saknar motorer men för att kompensera den ökade vikten har B-vagnen i trevagnarstågen fyra istället för två motorer.

De 70 första Reginatågen levererades under åren 2000-2004. Dessa tillverkades i Sverige, därefter byggdes tågen på Bombardiers fabrik i Tyskland. Tre nya tåg levererades 2008 till Västtrafik som sedan gjorde en ny beställning på totalt 12 trevagnståg, medan Värmlandstrafik beställde 4 tågsätt. Dessa levererades 2012-2013. Fyra av tågen avdelades för Intercity-trafik på sträckan Göteborg-Karlstad.

Två Regina-motorvagnar i trafik för Upplands Lokaltrafik och X-trafik en vacker sommarkväll i Gävle 2014. Foto Frederik Tellerup.

Transitio ägare

Alla Reginatåg - förutom en del av Västtrafiks - ägs på pappret av vagnuthyrningsbolaget AB Transitio, även de fyra tåg SJ AB använder på sträckan Göteborg-Karlstad. Intresserade trafikutövare (stort sett länstrafikbolag) får köpa in sig i bolaget och kan sedan hyra tåg. Tågsätten behandlas som om de var trafikutövarens egna och får respektive bolags färgsättning och märkning. Numera används dock nästan enbart Transitios vagnsnumrering som baseras på tillverkningsnumret (9001 för först tillverkade Reginatåget o s v) istället för trafikutövarens egen numrering. Många motorvagnar har därför bytt nummer från nummerserien 32xx (som ligger i SJ:s serie) till 90xx. Transitio har även några egna motorvagnar som används som reservtåg i fall något av de uthyrda tågen måste tas ur trafik.

En betydande del av den svenska regionaltrafiken på järnväg körs idag med Regina-motorvagnar

Under årens lopp har också en del motorvagnar flyttat från en trafikutövare till en annan. Efter att Upplands Lokaltrafik fått ER1-motorvagnar har t ex en del av UL:s Regina-motorvagnar hamnat hos X-Trafik och Norrtåg.

Vanlig i regionaltrafiken

En betydande del av den svenska regionaltrafiken på järnväg körs idag med Regina-motorvagnar, i synnerhet i Mellansverige (Bergslagen, Gävleborg, Uppland, Värmland och Västra Götaland). Längre norrut sattes Reginatåg under en period in mellan Luleå och Umeå i form av den så kallade Norrskenan. 2007 infördes de även i trafiken mellan Sundsvall och Östersund (Mittnabotåget). Numera kan Norrtågs Reginamotorvagnar ses på dessa sträckor. SJ använde tidigare många Reginatåg i Mälardalen och en period även på sträckan Göteborg-Kalmar/Karlskrona. Mellan 2008 och 2010 gästspelade Regina-motorvagnar även på Skånebanan.

Transitio X52 9062 "Gröna tåget" i Rättvik 2007. Foto Markus Tellerup.

Vinterproblem

Vintern 2002 när tågen fortfarande var nya uppstod många problem och Bombardier fick ta fram ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med barnsjukdomarna. Bl a slitbanorna på hjulen slets ovanligt mycket och vattentankar till tågens toaletter frös sönder.

Rekordtåget "Gröna tåget"

Reginatågen har även fått positiv publicitet, särskilt X52 9062 som periodvis användes som provtåg i projektet Gröna tåget som syftade till att utveckla ett nytt svenskt snabbtåg. På tåget provades olika tekniska lösningar som nya boggier, aktiv fjädring m m. Sommaren 2006 satte Gröna tåget svenskt hastighetsrekord på järnväg (281 km/h). Rekordet slogs av samma tåg 2008 då man kom upp i 303 km/h. Mellan provkörningarna användes Gröna tåget i reguljär trafik. Projektet avslutades 2013 och motorvagnen återställdes då till normalt utförande. Den används nu av Norrtåg.

Regina för fjärrtrafik - X55

SJ beställde 2008 20 Reginatåg med inredning anpassad för fjärrtrafik. Dessa fick fyra vagnar och littera X55.

Översiktsritning UL X50. Ritning Bombardier.

Västtrafik X52 9076 i Hallsberg 2022. Foto Ivar Lättman-Masch.

Norrtåg X52 9051 i Kilvo 2021. Motorvagnen användes tidigare av Upptåget, därav den röda färgsättningen. Foto Christian Tellerup.

Tåg i Bergslagen X51 9011 i Mora 2014. Motorvagnen har ett förflutet hos X-trafik, därav färgsättningen som skiljer sig från andra Tåg i Bergslagen-Reginor. Foto Frederik Tellerup.

Norrtåg X52 9042 i Umeå 2014. Foto Frederik Tellerup.

Värmlandstrafik X53 3284 i Kil 2004. Foto Markus Tellerup.

Tåg i Bergslagen X54 9056 i Hallsberg 2010. Foto Frederik Tellerup.

Transitio X52 3261 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.

Interiör X-Trafik X51 204 i Gävle 2003. Foto Markus Tellerup.

Interiör tidigare första klass Tåg i Bergslagen X51 9022 2016. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Tåg i Bergslagen X51 9022 2016. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass/kiosk Tåg i Bergslagen X51 9022 2016. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Värmlandstrafik X52 9082 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Transitio X52 3261 i Stockholm 2006. Foto Markus Tellerup.

Regina saknar låggolvsavdelning men i ena änden av B-vagnen finns lågt insteg. Via en hiss kan rullstolsburna nå resten av vagnen. Foto i Transitio X52 9044 2008, Frederik Tellerup.

Till vänster: Ingång Transitio X52 9044 2008 (vanligt högt insteg, jämför bilden ovan). Till höger: Knapp för att öppna ytterdörr och skylt som visar hur man öppnar innerdörr. Foto Frederik Tellerup.

Till vänster: Gång mellan vagnarna i Transitio X52 9044 2008. Till höger: toalett i B-vagnen. Foto Frederik Tellerup.

Förarhytt Värmlandstrafik X52 9082 2014. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Trafik i Mälardalen (nu Mälartåg) X50 9003 i Hälleforsnäs 2012. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik X50 3291 i Göteborg 2007. Västtrafiks fordon får numera en blå färg. Foto Frederik Tellerup.

SJ X52 9080 i Göteborg 2014. Foto Frederik Tellerup.

Upplands Lokaltrafik X52 9063 i Gävle 2014. Upptåget blev 2022 en del av Mälartågs trafik. Foto Frederik Tellerup.

Transitio/Gröna Tåget X52 9062 i Karlstad 2008. Foto Frederik Tellerup.

X-trafik X51 204 i Hudiksvall 2003. Foto Markus Tellerup.

Transitio/Skånetrafiken X52 9044 i Kristianstad 2008. Inhyrda Reginatåg användes under en period på Skånebanan. Foto Frederik Tellerup.

Transitio/Skånetrafiken UB52 9044 (mellanvagn) i Kristianstad 2008. Foto Frederik Tellerup.

Västmanlands Lokaltrafik X50 3244. Foto Markus Tellerup.

Upplands Lokaltrafik X50 305 i Uppsala 2003. Detta var Upptågets första färgsättning. Foto Markus Tellerup.

Transitio/SJ X52 3283 i Eskilstuna 2005. Foto Markus Tellerup.

Interiör Upplands Lokaltrafik X50 306 i Uppsala 2002. Foto Markus Tellerup.

Interiör andra klass SJ X52 3276 i Västerås 2003. Foto Markus Tellerup.

Förarhytt Transitio X52 9052 2003. Foto Frederik Tellerup.

Upplands Lokaltrafik X52 9064 i Tierp 2006. Foto Patrik Hansson.

X50 3243 i Stockholm 2005. Foto Christian Tellerup.

Västtrafik X53 3262 i Göteborg 2002. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik UB50 2182 (mellanvagn) i Göteborg 2005. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Västtrafik X53 3262 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass Transitio X52 9051 i Stockholm 2003. Foto Christian Tellerup.

Mer om vagntypen

- Erik Sandblom: "Crusaris Regina" - ett nytt regionaltåg på bredden, artikel i tidningen Tåg 7/1998
- Jan Lindahl: X50 - knappast någon höjdare, artikel i tidningen Tåg 1-2/2001
- Malte Ljunggren: 100 år på spår - Kalmar, bok utgiven av SJK Förlag 2002
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag