Inlandsbanan Y1 1336 i Mora 2014. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

3 of 5 (1 Vote)

Fakta

• Status: Enstaka i trafik (Y1), utgången (YF1)
• Typ: Dieselmotorvagn, andra klass (Y1) + resgodsutrymme (YF1)
• Axelföljd: (1A)'(A1)'
• Längd: 24400 mm
• Tjänstevikt: 45 ton (Y1), 46 ton (YF1)
• Max axellast: 11,5 ton
• Effekt: 2 x 160 = 320 kW (ursprunglig Fiat-motor), 2 x 210 = 420 kW (Volvo-motor)
• Startdragkraft: 40 kN
• Bromsvikt P/R: 40/54 ton
• Dynamisk vikt: 47 ton
• Hastighet: 130 km/h
• Tillverkare: Fiat/Kalmar Verkstads AB
• Byggår: 1979-1981 (Y1), 1981 (YF1)
• Byggt antal: 88 (Y1), 12 (YF1)
• Ursprunglig nummerserie: 1267-1324, 1337-1366 (Y1), 1325-1336 (YF1)
• Tillhör: Inlandsbanan AB, Trafikverket, Svensk Tågkraft, DVVJ, Infranord, Taraldsvik Maskin

En svensk italienare

För att ersätta rälsbussarna i Y6-generationen behövde SJ i slutet av 1970-talet en ny dieselmotorvagn. Efter testkörningar med flera utländska typer föll valet på den italienska tillverkaren Fiat som fick uppdraget att leverera 100 motorvagnar med littera Y1.

Förebilden till Y1 - motorvagnar av typen ALn 668 i Venezia Santa Lucia 1989. Foto Markus Tellerup.

Italiensk förebild

Grundkonstruktionen byggde på de italienska statsbanornas typ ALn 668, en boggiemotorvagn som tillverkades i 787 exemplar 1954-1983.

Alla Y1-motorvagnar tillverkades inte i Italien utan en del av dem byggdes på licens i Sverige av Kalmar Verkstad. Nummer 1267-1336 byggdes av Fiat, 1337-1366 av Kalmar Verkstad.

Första motorvagnen

1979 kom den första motorvagnen, Y1 1267, till Sverige via färjan Helsingør-Helsingborg. Den provkördes i Östersundstrakten. Färgsättningen var orange med grått tak och vagnsnumret var placerat i fronterna på en svart bakgrund. Inredningen bestod av två salonger med toalett i mitten av vagnen. Färgen på stolsklädseln var antingen grön (motorvagnar tillverkade av Fiat) eller röd (motorvagnar tillverkade av Kalmar Verkstad). De första 25 vagnarna hade 76 sittplatser men eftersom detta upplevdes som trångt minskades antalet till 68 i efterföljande motorvagnar.

Variant med godsutrymme

När leveranserna av Y1 pågått ett tag insåg SJ att man framför allt på Norrlandslinjerna även behövde motorvagnar med godsutrymme och beställningen ändrades så att 12 motorvagnar byggdes med ett mindre lastutrymme på 12 kvadratmeter. Dessa motorvagnar fick littera YF1 och 48 sittplatser.

Både på Inlandsbanan och linjen Halmstad-Nässjö förekom det att Y1-motorvagnar drog en godsvagn eller resgodsvagn (bl a av typen FV2), något som gick bra när tåget bestod av flera motorvagnar. En ensam Y1 med en vagn på släp fick dock jobba hårt eftersom motorvagnarna hade levererats med en ganska svag motor.

Y1 1351+1289+1320+1269 i Rättvik 1989. Foto Markus Tellerup.

"Pizzaracer"

Y1-motorvagnarna sattes efter hand in på nästan alla oelektrifierade järnvägar med persontrafik och spreds därmed över hela landet, från Ystad-Simrishamn i söder till Haparandabanan i norr. Motorvagnarna blev snabbt uppskattade för sina goda gångegenskaper även på dåliga skarvspår. Jämfört med Y6/Y7 var de dock tyngre och dyrare i drift. På grund av sitt ursprung fick motorvagnarna smeknamn som "pizzaracer" och "spagettitåg".

Krånglande kylluftsintag

Tågen drabbades i början av en del problem vintertid eftersom delar av utrustningen satt ganska oskyddat. Bland annat täpptes kylluftsintagen i underredet igen. Från 1984 och ett par år framåt byggdes därför intagen om och förlängdes upp på vagnssidan.

Både Y1 och YF1 fick multipelutrustning och upp till sex vagnar kan samköras. Så långa tåg har varit ovanliga men tåg med fyra eller fem vagnar har förekommit bland annat på Inlandsbanan och Ystadbanan.

Många färgsättningar

I samband med länstrafikreformen i slutet på 1980-talet då respektive länstrafikbolag fick ta över trafiken på de regionala banorna började man måla om motorvagnarna i olika färgsättningar och Y1 är troligen det svenska fordon som sammantaget har funnits i flest olika varianter när det gäller färgsättningar (se bilder nedan).

I väntan på export till Östeuropa. Uppställda Y1:or i Malmö 1996. Foto Frederik Tellerup.


På tur i Norge. Y1 1331 utanför Skien 2006. Foto Markus Tellerup.

Under 1990-talet moderniserades också många av motorvagnarna med ny inredning och nya starkare Volvo-motorer. Flera av YF1:orna byggdes om till Y1 då behovet av godsutrymme minskat.

Export till Östeuropa, Norge och Uruguay

De motorvagnar SJ hade kvar efter länstrafikreformen hade få trafikuppgifter och i flera omgångar såldes övertaliga motorvagnar till Kroatien och Serbien. Tre vagnar såldes också till NSB i Norge där de användes på Bratsbergsbanen till 2015. Totalt 28 Y1/YF1 exporterades 1996-2001, senare efterföljda av ytterligare motorvagnar. Några hamnade till och med i en annan världsdel - 2013 sålde Östgötatrafiken fem Y1 till Uruguay. Den sista kvarvarande YF1-motorvagnen i Sverige, Y1 1325, byggdes 2007 om av Svensk Tågteknik till hjälpvagn/bärgningsvagn för norska Jernbaneverket. 

Konferensmotorvagn

1996 köpte Banverket en Y1 av SJ som sedan byggdes om till konferensmotorvagn med beteckningen PMV 2000. Den används nu av Trafikverket med beteckningen Y1S 1363 och har fått en röd färgsättning.

Fortfarande några kvar i trafik

Efter att Västtrafik tagit sina sista Y1 ur trafik i december 2019 så har nu alla länstrafikbolag ersatt Y1 med Y31/Y32-motorvagnar. Fortfarande finns dock några Y1 kvar i trafik på Inlandsbanan. DVVJ använder också Y1 i sommartrafiken Mellerud-Bengtsfors.

Svensk Tågkraft har sammanlagt fyra motorvagnar som används för halkbekämpning under höstarna och det norska företaget Taraldsvik Maskin har en motorvagn till transporter på den norska delen av Malmbanan.

De tre motorvagnar som Västtrafik tog ur trafik 2019 såldes till Svensk Tågkraft (Y1 1270) och Infranord (Y1 1271 och 1272).

Museifordon

Två motorvagnar har blivit museifordon: Y1 1343 (som har motor och inredning i original) hos Järnvägsmuseet och Y1 1359 hos Malmbanans Vänner/Norrbottens Järnvägsmuseum.

Trafikverket Y1S 1363 i Kungsängen 2017. Foto Markus Tellerup.

Förarhytt Y1 1314 2014. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Västtrafik Y1 1269 i Vara 2005. Foto Frederik Tellerup.

Länstrafiken Malmöhus (MLT) Y1 1340 i Malmö 1994. MLT disponerade 10 Y1:or som användes på linjen Malmö-Ystad fram till elektrifieringen 1996. Vagnarna var namngivna efter banans grundare bl a. Foto Frederik Tellerup.

Värmlandstrafik Y1 1284 i Kil 2007. Foto Frederik Tellerup.

Östgötatrafiken Y1 1333 i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.

Jönköpings Länstrafik Y1 1315 (nyare färgsättning) i Nässjö 2010. Foto Frederik Tellerup.

Tåg i Bergslagen Y1 1289 i Gävle 2006. Foto Markus Tellerup.

Dalatrafik Y1 1290 i Vansbro 2003. Foto Markus Tellerup.

Östgötatrafiken Y1 1348 i Nässjö 2003. Foto Ingemar Gustafsson.

SJ Y1 1322 i Malung 2003. Foto Markus Tellerup.

Banverket PMV 2000 (f d Y1 1363) i Ljung 2005. Motorvagnen är ombyggd och används som konferens- och chartertåg. Tillhör numera Trafikverket. Foto Ulrik Martinussen.

SJ Y1 1309 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1990. Foto Markus Tellerup.

SJ YF1 1331 i ursprunglig färgsättning i Gävle 1989. Foto Markus Tellerup.

Länstrafiken i Norrbotten YF1 1332 (felaktigt märkt Y1) i Karungi 1991. Länstrafikbolaget använde två YF1 och en Y1 på linjen Boden-Haparanda. Trafiken lades ner 1992. Foto Markus Tellerup.

Interiör Västtrafik Y1 1269 (ombyggd) 2005. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik Y1 1269 i Hallsberg 2004. Färgsättningen modifierades efter ett tag till den nuvarande (se bild på Y1 1269 ovan). Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik Y1 1268 i Falköping 2003. Innan Västtrafik bestämde sig för sin gula färgsättning provades denna blå design. Foto Frederik Tellerup.

Värmlandstrafik Y1 1306 i Kristinehamn 2003. Foto Frederik Tellerup.

Y1G 1334 i Kristinehamn 2005. Motorvagnen byggdes om för biogasdrift 2005 och användes under en period på Tjustbanan. Den såldes senare till Inlandsbanan där tjänstgöringen dock blev kortvarig. Hösten 2014 såldes motorvagnen till Sveriges Järnvägsmuseum som reservdelsförråd. Foto David Sohlberg.

Inlandsbanan AB Y1 1348 i Bastuträsk 2005. Foto Jonatan Rydberg.

Jönköpings Länstrafik Y1 1311 (äldre färgsättning) i Åseda 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Jönköpings Länstrafik Y1 1297 (ombyggd, nyare inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Jönköpings Länstrafik Y1 1285 (ombyggd, äldre inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Y1 1294 (ursprunglig inredning) 2003. Foto Frederik Tellerup.

Interiör SJ Y1 1364 (ursprunglig inredning) 1996. Foto Frederik Tellerup.

Inlandsbanan AB Y1 1267 i Kristinehamn 1999. Flera av Inlandsbanans Y1:or målades i olika färgsättningar med reklam för kommuner utmed banan. Y1 1267, som är den första Y1-motorvagnen, såldes dock senare till Kroatien. Foto Ulrik Martinussen.

SJ Y1 1349 i Malmö 1993. Ett par SJ-motorvagnar målades i början av 1990-talet om i blå färgsättning. Foto Frederik Tellerup.

Jönköpings Länstrafik Y1 1338 i Jönköping 1989. Regionaltågen i Småland fick på 1980-talet namnet Krösatåget. Foto Markus Tellerup.

Y1 1341 i Simrishamn 1990. I samband med att Ystad-Simrishamn överfördes till länstrafiken 1985 lanserades trafiken under namnet SiTY-tåget. Två Y1-motorvagnar avdelades för trafiken och fick dekaler med namnet. Foto Christian Tellerup.

Kristianstads Länstrafik Y1 1303 i Ystad 1994. De två SiTY-tågsvagnarna fick denna vita design i början av 1990-talet. Foto Frederik Tellerup.

Skånetrafiken Y1 1303 i Simrishamn 2002. Motorvagnarna på Simrishamnsbanan målades om en sista gång i slutet av 1990-talet. Foto Frederik Tellerup.

Inlandsbanan AB Y1 1343 i Mora 1997. En annan av Inlandsbanans Y1:or som målades i olika färgsättningar med reklam för kommuner utmed banan. Foto Ulrik Martinussen.

Länstrafiken i Skaraborgs län Y1 1268 i Lidköping 1997. För trafiken på Kinnekullebanan målades flera motorvagnar om i denna färg. Den har nu ersatts av Västtrafiks gula färgsättning. Foto Ulrik Martinussen.

Interiör Länstrafiken Malmöhus Y1 1313 1996. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Skånetrafiken Y1 1341 2002. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Arne Hällqvist, Rälsbussar och släpvagnar vid Statens Järnvägar, bok utgiven av SJK Förlag 1984
- Cristian Hammarström: Y1 i Östersund, tidskriften Tåg 4/1979 (fotoreportage)

Y2R 1380 i Hultsfred 2014. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

4.3 of 5 (3 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Dieselmotorvagn, tredelad, första och andra klass
• Antal sittplatser: 16 (första klass), 124 (andra klass)
• Axelföljd: (1A)'+(A1)'+(1A)'+(A1)
• Längd: 55800 mm
• Tjänstevikt: 98 ton (nummer 1367-1378) / 105 ton (nummer 1379-1386)
• Max axellast: 17,5 ton
• Effekt: 4 x 294 = 1170 kW (nummer 1367-1378, KHFD-motor) / 4 x 310 = 1240 kW (nummer 1379-1386, Cummins-motor)
• Bromsvikt R: 162 ton
• Dynamisk vikt: 102 ton (nummer 1367-1378), 107 ton (nummer 1379-1386)
• Hastighet: 180 km/h
• Tillverkare: Scandia/ABB
• Byggår: 1991-1998
• Byggt antal: 20
• Ursprunglig nummerserie: 1367-1386
• Tillhör: Krösatågen

Egenskaper

• Eluttag
• Delvis handikappanpassad, rullstolslift i ena ändvagnen
• AC/klimatanläggning

Kustpilen - ett bekvämt dieseltåg

I trafiken på den då oelektrifierade Blekinge kustbana hade olika tågtyper kommit och gått under 1970- och 80-talen, bland annat loktåg, Y3 och Y1. Modernare och bekvämare fordon behövdes och Blekingetrafiken och Länstrafiken Kristianstad köpte därför i början av 1990-talet 12 nya tåg från ABB Scandia i Danmark (senare Bombardier).

Tågsätten fick littera Y2 och är av samma typ som de danska IC3-tågen (littera MFA/MFB). Tågen består av tre delar som har gemensamma boggier mellan vagnsdelarna, s k Jacobs-boggier. Inredningen består av salonger med sittplatser i fyrgrupper. Den ena ändvagnen har en mindre förstaklassavdelning.

Direkta tåg till Köpenhamn

Tågen sattes 1992 in på linjerna Malmö-Kristianstad-Karlskrona och Helsingborg-Hässleholm under namnet Kustpilen. Satsningen på trafiken och tågens goda komfort gjorde Kustpilen snabbt populär. Trafiken utsträcktes så att en del tåg gick Köpenhamn-Helsingör-(tågfärja)-Helsingborg-Hässleholm. De tågsätt som anpassades för trafik i Danmark (bl a installation av dansk ATC) fick underlittera K. Trafiken via Helsingör upphörde dock år 2000. Efter Öresundsförbindelsens öppnande detta år gick istället en del av Karlskronatågen direkt till/från Köpenhamn.

Fler tågsätt

I mitten av 1990-talet beställde Blekingetrafiken och Länstrafiken Kristianstad ytterligare tre tågsätt. Dessutom beställde Östgötatrafiken och Kalmar Läns Trafik fem tågsätt för trafik på Stångådalsbanan Linköping-Kalmar. Även dessa tåg fick namnet Kustpilen. De hade en annan dieselmotor jämfört med de tidigare levererade, Cummins istället för KHFD, och skilde sig också genom blå färg i fronten istället för svart. Tågsätten försågs dessutom med utrustning för radioblockering (ett förenklat trafikeringssystem som används på Tjustbanan Linköping-Västervik och en del av Stångådalsbanan) och fick därför underlitterat R. Tågen sattes i trafik under 1996. 

Försäljning till Danmark och Israel

I början av 2000-talet beslutade Banverket att elektrifiera Blekinge kustbana och en avveckling av Y2-trafiken påbörjades. De flesta av direkttågen Malmö-Karlskrona slopades och tågen utgick istället från Kristianstad. Fyra av Blekingetrafikens tågsätt frigjordes på så sätt och såldes 2003 till danska DSB som modifierade dem till MF-motorvagnar.

I juni 2005 påbörjades elektrifieringen av Blekinge kustbana och banan stängdes för persontrafik. Resten av Skånetrafikens och Blekingetrafikens Y2-motorvagnar blev då överflödiga. Tio av tågsätten hade redan i förväg sålts till det israeliska bolaget ISR och dessa levererades till Israel 2004-2005. Antalet tågsätt blev dock bara nio, eftersom Y2 1376 hade förolyckats i en olycka i Nosaby utanför Kristianstad 2004.

Det sista tågsättet, Y2 1384, köptes av Östgötatrafiken som komplement till de fem tidigare inköpta tågen.

Fortsatt trafik i Småland och Östergötland

De sex tågsätten, som nu ägs av Kalmar Länstrafik, används numera inte bara på Stångådalsbanan utan även Tjustbanan. Under en period kördes också direkta tåg Kalmar-Linköping-Stockholm. Den trafiken upphörde dock 2003.

Uppfräschning

Motorvagnarna fräschades upp 2008-2009. Bl a byttes stolsklädseln och motorvagnarna fick en ny färgsättning med grått som huvudfärg.

Blev en del av Krösatågen

12 december 2021 blev Kustpilen-trafiken en del av Krösatågen. Därmed försvann begreppet Kustpilen efter trettio år.

Interiörskiss Y2.

Y2R 1381 i Linköping 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass Y2R 1381 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Y2R 1381 2014. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Östgötatrafiken Y2R 1381 i Kalmar 2004. Foto Frederik Tellerup.

Blekingetrafiken Y2K 1371 i Lund 2002. Foto Frederik Tellerup.

Blekingetrafiken Y2 1368 i Malmö 1993. I början sattes texten "Karlskrona-Malmö" upp på vagnssidorna. När destinationerna blev allt fler togs dock texten bort. Foto Frederik Tellerup.

Multipelkörning förekom i en del tåg i Skåne. Här är Y2 1372 främst på Malmö C 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör första klass Y2 1375 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Y2 1375 i Malmö 2002. Foto Frederik Tellerup.

Förarhytt Y2 1382 2005. Foto Tobias Jäderup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Lok och vagnar, diverse årgångar, Stenvalls förlag
- Om DSB MFA på jernbanen.dk

Krösatågen/Jönköpings Länstrafik Y31 1428 i Nässjö 2010. Foto Frederik Tellerup.

Komfort

3 of 5 (2 Votes)

Fakta

• Status: I trafik
• Typ: Dieselmotorvagn, tvådelad (Y31) eller tredelad (Y32), andra klass (f d Kustpilen även första klass)
• Antal sittplatser: 86 (Y31 förutom f d Kustpilen Y31), 78 i andra klass, 8 i första klass (f d Kustpilen Y31), 142 (Y32)
• Axelföljd: B'2'B' (Y31), B'2'2'B' (Y32)
• Längd: 38400 mm (Y31), 54750 mm (Y32)
• Tjänstevikt: 79 ton (Y31), 98 ton (Y32)
• Max axellast: 17 ton
• Effekt: 2 x 480 = 960 kW (nummer 1417-1429 har 2 x 560 = 1120 kW)
• Startdragkraft: 120 kN
• Bromsvikt P/G/R: 76/88/134 ton (Y31), bromsvikt R 188 ton (Y32)
• Dynamisk vikt: 89 ton (Y31), 113 ton (Y32)
• Hastighet: 140 km/h
• Tillverkare: Bombardier
• Byggår: 2002-2010
• Byggt antal: 24 (Y31), 6 (Y32)
• Ursprunglig nummerserie: 1400-1405, 1412-1429 (Y31), 1406-1411 (Y32)
• Tillhör: Krösatågen, Västtrafik, Värmlandstrafik, Transitio

Egenskaper

• Eluttag
• Tillgänglig, lågt insteg
• AC/klimatanläggning

Itino - en efterträdare till Y1

Y1-motorvagnarna som tidigare använts på de oelektrifierade länsjärnvägarna började i början av 2000-talet bli gamla och därför såg sig flera länstrafikbolag om efter ersättare. Valet föll på Itino-motorvagnen som Adtranz (senare Bombardier) tog fram.

Tågsätten består av två (Y31) eller tre (Y32) vagnar med en handikappanpassad låggolvsavdelning i mitten. Inredningen är av salongstyp. Tågens högsta hastighet är 140 km/h.

Trafikstart 2003

Tolv tåg levererades i den första omgången, tio till Jönköpings Länstrafik (Krösatågen) i Småland/Halland (fyra Y31 och sex Y32) och två Y31 till Tåg i Bergslagen för trafik Borlänge-Malung. Det första tågsättet, byggt för Tåg i Bergslagen, kom till Sverige i augusti 2002 för provkörningar. I juni 2003 sattes Krösatågens första Itino-motorvagnar i trafik i Småland.

Krösatågens motorvagnar är namngivna efter kända personer, se lista.

Fler beställningar

Västtrafik och Värmlandstrafik beslöt 2004 att köpa in två respektive tre Itino-motorvagnar. Dessa levererades 2006. De används på bl a Kinnekullebanan och Fryksdalsbanan.

Ytterligare en serie beställningar av Y31 gjordes senare: två motorvagnar till Värmlandstrafik, två till Västtrafik, två till Jönköpings Länstrafik/Krösatågen, fyra till Östgötatrafiken/Kustpilen, en till Norrtåg och en till vagnuthyrningsbolaget Transitio som reservvagn. Dessa levererades under 2009 och 2010. Motorvagnarna i den nya serien är miljövänligare för att klara EU:s utsläppskrav och motorerna kom från Iveco istället för som tidigare MAN. Motorerna fick också ett nytt katalysatorsystem.

Fler banor med Itino

Östgötatrafikens tåg till Kustpilen-trafiken på Tjustbanan och Stångådalsbanan levererades våren 2010. Dessa motorvagnarna fick en liten förstaklassavdelning med åtta sittplatser i ena änden av tåget. Detta för att motorvagnarna ska kunna ersätta Y2 som ju har första klass. Tågen ägs numera av Kalmar Länstrafik och Kustpilen-trafiken blev i december 2021 en del av Krösatågen.

Ägarbyten

Tåg i Bergslagens två motorvagnar fick nya trafikuppgifter i Västsverige sedan persontrafiken på Västerdalbanan Borlänge-Malung lagts ned i slutet av 2011.

Krösatågen sålde 2015 två av sina Y31-motorvagnar till Västtrafik. Norrtågs motorvagn användes från hösten 2011 på sträckan Umeå-Lycksele. Efter att denna persontrafiken lagts ned i december 2022 används motorvagnen nu av Krösatågen.

Det totala antalet motorvagnar är i dag:
Krösatågen: 10 Y31 + 6 Y32
Västtågen: 8 Y31
Värmlandstrafik: 5 Y31
Transitio (reservvagn): 1 Y31 (används av Västtrafik)

Interiörskiss Y31/Y32. Ritning Bombardier.

Västtrafik Y31 1402 i Göteborg 2021. Motorvagnen har fått Västtrafiks nya blå färgsättning. Foto Frederik Tellerup.

Västtrafik Y31 1400 i Göteborg 2014. Foto Frederik Tellerup.

Östgötatrafiken/Kustpilen (nu Krösatågen) Y31 1425 i Hultsfred 2014. Foto Frederik Tellerup.

Krösatågen/Jönköpings Länstrafik Y31 1405 i Hultsfred 2014. Foto Frederik Tellerup.

Värmlandstrafik Y31 1414 i Sunne 2016. Foto Frederik Tellerup.

Transitio Y31 1422 i Karlstad 2017. Foto Frederik Tellerup.

Krösatågen/Jönköpings Länstrafik Y32 1411 i Nässjö 2005. Foto Ingemar Gustafsson.

Interiör första klass Östgötatrafiken Y31 1425 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör andra klass Östgötatrafiken Y31 1425 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Jönköpings Länstrafik Y31 1402 2014. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Värmlandstrafik Y31 1415 2016. Foto Frederik Tellerup.

Förarplats Y31 1400 2002. Foto Frederik Tellerup.

Utgångna varianter/färgsättningar

Norrtåg Y31 1429 i Lycksele 2013. Foto Jeff Trigwell.

Västtrafik Y31 1412 i Nässjö 2006. Foto Ingemar Gustafsson.

Tåg i Bergslagen Y31 1400 i Halmstad 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Tåg i Bergslagen Y31 1400 2002. Foto Frederik Tellerup.

Interiör Tåg i Bergslagen Y31 1400 2002. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget

Inlandsbanan Y41 2019. Foto Inlandsbanan.

Komfort

3 of 5 (1 Vote)

Fakta

• Status: Under upprustning/I trafik
• Typ: Dieselmotorvagn, tvådelad, första och andra klass
• Antal sittplatser nummer 001-004: 17 (1 kl), 61 (2 kl), nummer 005: 134 (2 kl)
• Axelföljd: B'2'B'
• Längd: 41810 mm
• Tjänstevikt: 63,5 ton
• Max axellast: 18 ton
• Effekt: 630 kW
• Bromsvikt P: 110 ton (med magnetskenbroms 130 ton)
• Hastighet: 120 km/h
• Tillverkare: Alstom
• Byggår: 2001-2002
• Inköpt antal: 5
• Nummer: 001-005
• Tillhör: Inlandsbanan AB

Nya motorvagnar till Inlandsbanan

På Inlandsbanan har Y1-motorvagnar använts i trafiken ända sedan 1980-talet. 2019 köpte Inlandståg (dotterbolag till Inlandsbanan AB) fem begagnade dieselmotorvagnar från Holland som ersättare.

LINT 41

Motorvagnarna är tillverkade av Alstom 2001-2002 och är av typen LINT 41, det vill säga 41 meter långa. Alstom har också tillverkat kortare och längre modeller med en eller tre vagnar i LINT-serien, och har även tagit fram en vätedriven variant, iLint.

De tvådelade LINT 41-tågen har en Jacobs-boggie i mitten av tåget (en boggie som är gemensam för bägge vagnarna). Förkortningen LINT står för "Leichter Innovativer Nahverkehrstriebwagen" (lätt och innovativ lokaltrafikmotorvagn).

Vanliga i Danmark

Tågtypen används sedan tidigare i bl a Danmark och Tyskland. I Danmark kan tågen ses på många av lokalbanorna och i regionaltrafiken på Jylland.

Till Holland levererades totalt 25 LINT 41-motorvagnar med nummerserien 21-45 i början av 2000-talet och det är alltså fem av dessa (nummer 21, 22, 23, 27 och 35) som Inlandsbanan har köpt. I Holland har tågen använts i regionaltrafik på oelektrifierade banor i de östra delarna av landet, bl a hos bolaget Syntus.

Hos Inlandsbanan har tågen fått numren 001-005.

Färgsättning i rött

Inlandsbanans motorvagnar rustades upp i Polen 2020-2022. Nummer 001-004 har fått ny inredning anpassad för mer långväga trafik, en bistro och toalett. Förutom 61 platser i andra klass har tågen en mindre första klass-avdelning med 17 platser som har större och bekvämare stolar. Nummer 005 behåller tidigare inredning men har fått toalett. Alla fem motorvagnarna har målats om i Inlandsbanans röda färgsättning.

En av motorvagnarna pressvisades i Sverige sommaren 2019. Under vintern 2020 användes den i flera reguljära turer på sträckan Mora-Östersund. Tanken var att sätta in tågen i sommartrafiken på Inlandsbanan 2021. Upprustningen försenades dock och bl a ojämn viktfördelning har gjort att trafikstarten dragit ut på tiden.

I Danmark används LINT-motorvagnar bl a i trafiken på Jylland. Här är det Arriva AR 2046 som står i Esbjerg 2016. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska lok och motorvagnar med personvagnar, diverse årgångar, SJK Förlag/Trafik-Nostalgiska Förlaget