Tågab Rc3 1041 meed persontåg i Kristinehamn 2016

Tågab Rc3 1041 med persontåg i Kristinehamn 2016. Foto Frederik Tellerup.

Annons

A2 (f d NSB)

Bild: Exteriör A2 104 i Stockholm 2002Tågkompaniet A2 104 i Stockholm 2002. Foto Markus Tellerup.

23,5

m

160

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Sittvagn första klass
  • Längd: 23500 mm
  • Hastighet: 160km/h
  • Antal sittplatser: 39
  • Tillverkare: Strømmen
  • Byggår: 1967
  • Inköpt antal: 2
  • Tillhörde: Tågkompaniet/NetRail

Förstaklassvagn av norskt ursprung

2001 köpte Tågkompaniet två förstaklassvagnar littera A2 och två andraklassvagnar littera B3 från norska NSB. Vagnarna användes på Mittbanan Sundsvall-Östersund till 2007 då trafiken på banan togs över av en annan operatör.

A2-vagnarna tillhörde B3-generationen som var ett antal olika personvagnstyper som levererades till NSB mellan 1962 och 1973. Inredningen i vagnarna var av salongstyp. Hos Tågkompaniet ersattes NSB:s rödbruna färgsättning med en målning i grönt och vitt.

Såldes till Netrail

Vagnarna köptes 2007 av NetRail som specialiserat sig på uthyrning och försäljning av järnvägsfordon. De stod sedan avställda i väntan på en eventuell renovering. 2012 såldes den ena vagnen till Veolia som reservdelsförråd för bolagets R7-vagnar och den andra skänktes till Malmbanans Vänner/Norrbottens Järnvägsmuseum.

 

Bild: Interiör A2 104 2002Interiör A2 104 2002. Foto Bernt Talbrant.

Mer om vagntypen

- Jernbane.net

A3

Bild: A3 3467 i Norrköping 1989A3 3467 i Norrköping 1989. Foto Markus Tellerup.

23,5

m

130

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Sittvagn första klass
  • Längd: 23500 mm
  • Hastighet: 130 km/h
  • Antal sittplatser: 44
  • Tillverkare: Kockums, ombyggda av SJ/KVAB
  • Ombyggnadsår: 1968-1975
  • Ombyggt antal: 35
  • Tillhörde: SJ

Ombyggd förstaklassvagn

Under 1970-talet byggde SJ om en rad äldre vagnar, bland andra B8. De flesta byggdes om till B3, men 35 vagnar fick förstaklassinredning och littera A3.

Inredningen bestod av två salonger med eftersittning. Korrugeringen på vagnssidorna skilde sig beroende på om vagnarna byggts om av SJ:s verkstad i Malmö (bibehållna vagnssidor) eller Kalmar Verkstad (nya vagnssidor med tätare korrugering - av samma typ som 1960-talsvagnarna).

Ombyggnad till B3

25 av A3-vagnarna byggdes senare om till B3 så att endast tio vagnar återstod. De sista vagnarna togs ur trafik i början av 1990-talet.

Försäljning till Inlandsbanan 

Två vagnar såldes 1998 till Inlandsbanan AB där de nerklassades till andraklassvagnar, se B3.

 

Bild: Interiörskiss A3Interiörskiss A3.

 

Bild: A3 3473 i Malmö 1988A3 3473 i Malmö 1988. Foto Christian Tellerup.
Bild: Interiör A3 1970Interiör i en SJ A3-vagn 1970. Foto okänd/Järnvägsmuseet, licens CC BY-SA.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1989, SJK Förlag 1990

A5

Bo5b 1932-1956, Ao15b 1956-1970
Bild: A5F 4358 i Malmö 1989A5F 4358 (helsvetsad version) i Malmö 1989. "F" i litterat betydde att alla platser var "icke rökare". Foto Christian Tellerup.

23,5

m

130

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Sittvagn första klass
  • Längd: 23500 mm
  • Hastighet: 130 km/h
  • Antal sittplatser: 48
  • Tillverkare: AB Svenska Järnvägsverkstäderna Linköping, AB Svenska Maskinverken, Kalmar Verkstads AB
  • Byggår: 1932, 1934, 1940, 1945, 1947-1948, 1951
  • Byggt antal: 7 (nitade), 17 (helsvetsade)
  • Ursprunglig nummerserie: 2859, 2860, 2961, 2962, 3294-3296, 3604-3607, 3957-3959, 3990-3992, 4356-4358, 4441-4444
  • Tillhörde: SJ

Förstaklassvagn av 1930- och 40-talstyp

Under 1930- och 40-talen tillverkades 24 andraklassvagnar till SJ som fick littera Bo5b (efter klassreformen 1956 blev vagnarna förstaklassvagnar med litterat Ao15b). Sju nitade vagnar hann byggas fram till 1945, därefter blev vagnarna helsvetsade.

Flera tillverkare 

De två första vagnarna tillverkades av AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping 1932. De följdes av ytterligare två vagnar från AB Svenska Maskinverken i Södertälje 1934. De resterande 20 vagnarna tillverkades i flera omgångar av Kalmar Verkstad.

Bild: Interiör Bo5b 1936Interiör Bo5b 1936. Foto IFA/Järnvägsmuseet.

Bekväma fåtöljer

Inredningen var av salongstyp med öronlappsfåtöljer placerade mot varandra gruppvis. Till den påkostade interiören hörde också läslampor, väggpaneler av teak och björkfanértak. De bekväma fåtöljerna gjorde vagnarna populära bland resenärerna. Vagnarna sattes bl a in i snälltågen Stockholm-Malmö, Stockholm-Göteborg och Stockholm-Oslo.

Bild: Interiör Ao15b 3607 1966Baren i Ao15b 3607 1966. Foto A-P Jonasson/Järnvägsmuseet.

Sahlins vagn - S1 3607

En vagn, 3607, fick på 1950-talet en bar och användes i de så kallade Dollartågen som egentligen gick under namnet Sunlit Nights Land Cruises. Detta var exklusiva resor SJ arrangerade främst för utländska turister - speciellt rika amerikanare - och tågen gick från Stockholm till norra Sverige där resenärerna bland annat fick uppleva polcirkeln och midnattsolen. På 1960-talet byggdes vagnen om igen och fick förutom baren en konferensavdelning. Litterat ändrades under 1970-talet till S1 och på 1980-talet fick vagnen även namnet Sahlins vagn, efter Mauritz Sahlin som var SJ:s generaldirektör 1904-1908. Vagnen användes i charter- och konferenståg in på 1990-talet och den är nu museivagn hos Järnvägsmuseet.

Slopning

Vid litterareformen 1970 fick vagnarna litterat A5. Förutom S1 3607 byggdes två andra A5-vagnar om till andra typer - en till B3 på 1970-talet och en till BC2 på 1980-talet.

Vagnarna slopades under senare delen av 1980-talet. Ett par vagnar märktes om med litterat S5 och användes i charter- och konferenståg under en period. Flera vagnar finns bevarade som museivagnar, bland andra hos Järnvägsmuseet.

 

Bild: Ritning A5 (nyare version)Ritning A5 (nyare version).
Bild: Ritning A5 (äldre version)Ritning A5 (äldre version).
Bild: Interiörskiss A5Interiörskiss A5.

 

Bild: S5 2962, f d A5, som museivagn i Gävle 1988S5 2962, f d A5 (nitad version), som museivagn i Gävle 1988. Foto Markus Tellerup.
Bild: S5R 3992 i Karlskrona 1989S5R 3992 i Karlskrona 1989. Foto Christian Tellerup.
Bild: Interiör A5/Bo5b 3295 som museivagn 2004Interiör A5/Bo5b 3295 som museivagn 2004. Foto Frederik Tellerup.
Bild: Interiör Bo5b 1954Interiör Bo5b 1954. Foto Seved Walther/Järnvägsmuseet.

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1989, SJK Förlag 1990
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell, Stockholms modelljärnvägsklubb 2004
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller, Stockholms modelljärnvägsklubb 2007

AB2

Bild: AB2 4860 i Norrköping 1989AB2 4860 i Norrköping 1989. Foto Markus Tellerup.

24,1

m

130

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Sittvagn första och andra klass
  • Längd: 24100 mm
  • Hastighet: 130 km/h
  • Antal sittplatser: 12 (1 kl), 48 (2 kl)
  • Tillverkare: AB Svenska Järnvägsverkstäderna
  • Byggår: 1960-1962
  • Byggt antal: 35
  • Ursprunglig nummerserie: 4711-4730, 4848-4862
  • Tillhörde: SJ

Första- och andraklassvagn av 1960-talstyp

I den stora beställningen av 1960-talsvagnar ingick 35 AB2-vagnar som hade mindre förstaklassutrymme än AB3. Inredningen bestod i första klass av två kupéer och i andra klass av två kupéer och två salonger. Vagnarnas littera var ursprungligen ABo2, viket ändrades till AB2 1970.

Ombyggnad blev inte av 

Planer fanns i slutet av 1980-talet på att bygga om samtliga AB2-vagnar till rena andraklassvagnar, genom att göra om de två förstaklasskupéerna till tjänstekupé för tågpersonal samt resgodsutrymme. I samband med att sextiotalsvagnarna renoverades och asbestsanerades i början av 1990-talet valde dock SJ att slopa AB2-vagnarna. De blev därmed de första vagnarna av 1960-talstyp som slopades och de sista vagnarna togs ur trafik 1993.

Hamnade i Kroatien och Kanada

23 AB2-vagnar såldes till de kroatiska järnvägarna 1992 där de sattes i trafik som rena andraklassvagnar. Karriären blev dock kort, i början av 2000-talet hade alla vagnar slopats.

En vagn, AB2 4724, såldes 1992 till turistjärnvägen Choo Choo Corporation i Kanada (tillsammans med ett E-ånglok, ett T43-diesellok och åtta B3-vagnar). Fordonen rullade under namnet Wakefield Steam Train på banan mellan Gatineau och Wakefield fram till 2011 då ett våldsamt regn underminerade banan. Trafiken kom aldrig i gång igen och AB2-vagnen skrotades slutligen 2019, tillsammans med sju av B3-vagnarna.

De AB2-vagnar som SJ inte sålde skrotades efter slopningen.

 

Bild: Ritning AB2Ritning AB2.
Bild: Interiörskiss AB2Interiörskiss AB2.

 

Bild: Interiör salong andra klass AB2 4722 i Malmö 1992Interiör salong andra klass AB2 4722 i Malmö 1992. Foto Frederik Tellerup.

Mer om vagntypen

- Hans Helmstein och Svante Runberger: SJ personvagnar av 1960-talsmodell, Stockholms Modelljärnvägssällskap
- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1989, SJK Förlag 1990
- Arne Hällqvist: SJ personvagnar av 60-talstyp, tidningen Tåg 3/1985

AB4

Bild: AB4 3384 som museivagn i Nora 2003AB4 3384 som museivagn i Nora 2003. Foto Frederik Tellerup.

23,5

m

130

km/h
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
Fakta
  • Status: Utgången
  • Typ: Sittvagn första och andra klass
  • Längd: 23500 mm
  • Hastighet: 130 km/h
  • Antal sittplatser: 12 (1 kl), 64 (2 kl)
  • Tillverkare: Kockums, AB Svenska Maskinverken, Kalmar Verkstads AB, AB Svenska Järnvägsverkstäderna
  • Byggår: 1930-1943, 1948
  • Byggt antal: 29
  • Ombyggt antal (från BCo7b): 10
  • Ursprunglig nummerserie: 2788-2794, 3072-3075, 3086-3089, 3121, 3122, 3255, 3256, 3384-3386, 3502, 3503, 3966-3968, 4001, 4002
  • Tillhörde: SJ

Första- och andraklassvagn av 1930-talstyp

Mellan 1930 och 1941 levererade Kockums, AB Svenska Maskinverken och Kalmar Verkstad 22 nitade BCo11b-vagnar till SJ. Leveransen följdes upp med 7 helsvetsade vagnar, byggda 1942-1943 och 1948 av AB Svenska Järnvägsverkstäderna och Kalmar Verkstad.

Enbart kupéer 

Vagnarna hade en inredning med enbart kupéer, två i andra klass och åtta i tredje klass (efter 1956 första respektive andra klass).

Förutom de 29 levererade BCo11b-vagnarna så byggdes 10 nitade BCo7b-vagnar (sedermera AB7) på 1950-talet om till BCo11b. 1970 fick alla BCo11b-vagnarna litterat AB4.

Nedklassning 

1985-1986 nedklassade SJ 14 nitade AB4-vagnar till rena andraklassvagnar med littera B9F för användning i bland annat veckoslutstågen. Samtliga vagnar slopades under 1980-talet.

 

Bild: Interiörskiss AB4Interiörskiss AB4.

Bild: Ritning AB4 (äldre version)
Ritning AB4 (äldre nitad version).
Bild: Ritning AB4 (nyare version)Ritning AB4 (nyare helsvetsad version).

Mer om vagntypen

- Ulf Diehl, Lennart Nilsson och Bengt Spade: Svenska personvagnar och motorvagnssläp 1972, SJK Förlag 1972
- Ulf Diehl och Lennart Nilsson: Svenska personvagnar 1982, SJK Förlag 1983
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1930-talsmodell, Stockholms modelljärnvägsklubb 2004
- Hans Helmstein, Svante Runberger: SJ personvagnar av 1940- och 1950-talsmodeller, Stockholms modelljärnvägsklubb 2007

Annonser

Annons

järnväg.net

- guiden till Sveriges tåg och järnvägar


järnväg.net på Facebookjärnväg.net på YouTube

Meny

Cookies och personuppgifter på järnväg.net

Välkommen! Denna hemsidan använder cookies och andra personuppgifter för besöksstatistik och andra funktioner.

Läs mer