De flesta lok har förutom sitt nummer en beteckning, ett littera, så att olika loktyper ska kunna skiljas åt. Litterat kan berätta en del om vilka egenskaper ett lok har.
Varje littera består av minst en bokstav (se dock avsnittet om sifferlittera längst ner på denna sida) och ofta en eller två siffror. Siffrorna används för att hålla isär olika undertyper. Högre siffra brukar betyda nyare loktyp.
Läs också mer om reglerna för European Vehicle Number (EVN) som har införts i Sverige. I EVN finns sifferbeteckningar för både ägare och fordonstyp med i numret, förutom individnummer.
Se också sidan om littera för vagnar.
Ett Rc6-lok i Göteborg 2016. Rc6 är ett littera som följer SJ:s litteraregler. "R" står för ett ellok med tvåaxliga boggier, "c" för den tredje typen av R-lok och "6" för den sjätte och sista serien av Rc-lok. Foto Frederik Tellerup.Littera
Detta är SJ:s tidigare litteraregler (som har luckrats upp rejält på senare år eftersom nya bolag kan skapa sina egna regler). Flera av dessa litteror är inte längre aktuella (inga lok av typerna D, F, H, U och Ö finns kvar i reguljär trafik utan bara som museifordon).
Observera att ett huvudlittera kan bestå av flera bokstäver, t ex Rc. "c" är då inte ett underlittera (som används för att markera en egenskap eller avvikelse) utan visar bara att det är den tredje typen av R-lok.
Huvudlittera
- B = ellok med tvåaxliga boggier (övertagna från privatbanor)
- D = ellok med tre eller fyra drivhjul, koppelstångsdrivning
- F = ellok med fyra drivhjul
- H = ellok med tvåaxliga boggier (en förarhytt)
- M = ellok med treaxliga boggier
- R = ellok med tvåaxliga boggier (två förarhytter)
- T = boggiediesellok/diesellok med fyra drivhjul
- U = ellok för växling
- V = treaxligt diesellok
- Z = tvåaxlig lokomotor
- Ö = ellok som också har batteridrift
Underlittera
- p = spårvidd 891 mm (finns på den smalspåriga Roslagsbanan)
- P = avsett för posttåg (högre hastighet, tillkom hos Green Cargo på 2000-talet)
- t = spårvidd 1067 mm (historisk, används inte längre)
- tu = spårvidd 1093 mm (historisk, används inte längre)
Några kommentarer
I de fall litterat består av mer än en bokstav finns inga generella regler, men oftast går man i bokstavsordning. En ny typ av boggieellok som levererades på 1950-talet fick till exempel littera Ra. På 1960-talet byggdes några provlok av modernare typ som fick littera Rb, vilka blev föregångare till de Rc-lok som fortfarande används idag.
Liksom i de fall när en extra bokstav används så används de siffror som finns i en del littera efter bokstaven för att hålla isär olika typer av lok av samma grundtyp. Den vanligaste typen av boggiediesellok heter till exempel T44. Den typ som byggdes före den heter logiskt nog T43. Ofta finns det dock luckor i sifferserierna och det har alltså inte funnits 44 olika diesellokstyper. Här finns det alltså ett visst mått av godtycke.
I andra fall kan litterat bli en sammansmältning av svenska litteraregler och beteckningar från andra länder. Det gäller t ex TMY-, TMX- och TMZ-loken. Dessa diesellok rullade i Danmark under litterorna MY, MX och MZ och när svenska godsbolag i början av 2000-talet köpte lok av dessa typerna försvenskades litterat till TMY, TMX och TMZ.
Litterareglerna har sitt ursprung i SJ och på senare tid har reglerna luckrats upp i takt med att allt fler bolag kör på spåren. MTAB som kör malmtåg på Malmbanan struntade till exempel helt i reglerna och gav sina nya ellok namnet Iore. Det passande litterat hade annars varit M.
Ett Hector Rail 241-lok i Lund 2009. Samma loktyp går hos andra bolag under littrorna 119, 185, 482, Br och Re. Foto Frederik Tellerup.Sifferlittera
Numera finns det även ganska många loktyper som har littera bestående av siffror. Detta gäller t ex godsbolaget Hector Rails lok, se t ex 142. Några generella regler finns inte utan hur olika littera skapas bestämmer bolagen själva. Det finns även exempel på att samma loktyp kan ha olika littera hos olika bolag. De lok som heter Re hos Green Cargo heter t ex 241 hos Hector Rail och 185 hos DB Cargo Scandinavia med flera.
Sifferlittera har sedan länge använts i bl a Tyskland och användningen av sifferlittera i Sverige kan därför ses som en internationell anpassning.
