Signaler

Ända sedan järnvägens barndom har man haft signaler för att styra och säkra tågtrafiken. Signalerna visar när det går bra att köra vidare och när tåget måste stanna men kan också ge besked om hastighet och kommande signaler.

Flera typer av signaler

På de flesta av järnvägarna i Sverige används ljussignaler för att styra tågtrafiken. Dessa fungerar ungefär som trafikljus och visar när lokföraren måste stanna eller kan köra vidare. På banor med det nyare trafikeringssystemet ERTMS har ljussignalerna ersatts av signalbesked på en panel i förarhytten. Du kan läsa mer om ERTMS på sidan om trafikeringssystem.

De viktigaste huvudgrupperna av ljussignaler är försignaler, huvudsignaler och dvärgsignaler.

Huvudsignal som visar stopp i Hultsfred på Stångådalsbanan. Signaler står oftast till vänster om spåret och gäller alltså spåret till höger om signalen. Eftersom ankommande tåg (på väg mot spåret till vänster) blockerar spåret kan inte körsignal ges förrän tåget har passerat. Lägg märke till de gula plattorna mitt i spåret - det är baliser för säkerhetssystemet ATC (Automatic Train Control) som övervakar att tåg inte kör mot stoppsignaler eller kör för fort. Foto Frederik Tellerup.

För- och huvudsignaler

Försignaler används ute på linjen och förvarnar lokföraren om vad nästa huvudsignal kommer att visa så att denne hinner bromsa tåget om det skulle behövas. Försignalen är rund med två vita markeringar och signalbeskedet ges med blinkande sken.

Huvudsignaler finns vid in- och utfarter till stationer/driftplatser och på linjer som är uppdelade i blocksträckor (vilka tillåter flera tåg att finnas på linjen samtidigt). Man delar in huvudsignalerna i infartssignaler, utfartssignaler, utfartsblocksignaler (på banor med linjeblockering), mellansignaler (reglerar tågrörelser inom en driftplats) eller mellanblocksignaler (på linjen på banor med linjeblockering).

På linjer där signalerna står tätt kan man se kombinerade huvud- och försignaler som visar både aktuellt och nästkommande signalbesked. Den aktuella signalen ges med fast sken, nästkommande signalbesked med blinkande sken.

Signalen sitter på en egen stolpe eller på en kontaktledningsstolpe. Den kan också vara placerad i en kontaktledningsbrygga. Vanligtvis är signalen placerad till vänster om spåret signalen gäller för. Vid undantag har signalen en skylt med pil som visar vilket spår den gäller för.
 

Försignaler

Vänta stopp

Vänta kör 80

Vänta kör 40

Not. "Kör 80" betyder att ett fordon utan ATC får framföras i max 80 km/h. De allra flesta fordon har ATC och får köra i den hastighet som visas på ATC-displayen i förarhytten. Maxhastigheten på svenska järnvägar är 200 km/h.

Huvudsignaler

Stopp

Kör 80

Kör 40, varsamhet
(högsta hastighet 40 km/h)

Not. "Kör 80" betyder att ett fordon utan ATC får framföras i max 80 km/h. De allra flesta fordon har ATC och får köra i den hastighet som visas på ATC-displayen i förarhytten. Maxhastigheten på svenska järnvägar är 200 km/h.

Kombinerade huvud- och försignaler 

Stopp

Kör 40

Kör 80, vänta stopp

Kör 40,
avkortad tågväg

Kör 80, vänta kör 40

Kör 80, vänta kör 80

Not. "Kör 80" betyder att ett fordon utan ATC får framföras i max 80 km/h. De allra flesta fordon har ATC och får köra i den hastighet som visas på ATC-displayen i förarhytten. Maxhastigheten på svenska järnvägar är 200 km/h.

Repetersignal

Närmaste huvudsignal visar kör 40 eller kör 80
Används på station om närmaste huvudsignal inte kan ses från startpunkten för ett stillastående tåg.

Signaler på Södra stambanan i Hässleholm. Huvuddvärgsignalen i förgrunden visar kör för spåret närmast kameran. Även växlingsdvärgsignalen och huvudsignalen i kontaktledningsbryggan längre bort visar kör. Ännu längre bort kan man se en kombinerad huvud- och försignal som visar kör, vänta kör. På spåret till höger där godståget kör visar växlingsdvägsignalen stopp för trafik från motsatt håll. Foto Frederik Tellerup.

Dvärgsignaler

Dvärgsignaler används mest på stationer och bangårdar och styr huvudsakligen växlingsrörelser. Man skiljer på huvuddvärgsignaler och växlingsdvärgsignaler.

Huvuddvärgsignaler kan finnas till exempel vid in- och utfarter till bangårdar och har förutom vita lampor även röda och gröna. De är en kombination av huvudsignal och dvärgsignal och signalbeskeden har i en del fall olika betydelse beroende på om signalen ges till tågrörelser (till exempel ankommande och avgående tåg) eller olika typer av växlingsrörelser (rangering på bangård).

Från kör till stopp

En huvuddvärgsignal. Den visar kör, tåget passerar och signalen slår om till stopp.

Dvärgsignaler är till skillnad från försignaler och huvudsignaler oftast inte placerade på en lång stolpe och sitter alltså längre ned. De har också en mer fyrkantig form och har två lampor i bredd.

Växlingsdvärgsignaler

Stopp

Rörelse tillåten

Rörelse tillåten, hinder finns (t ex fordon)

Rörelse tillåten, kontrollera växlar

Huvuddvärgsignaler

Stopp

För tåg: Stopp
För växling/
arbetsfordon: Rörelse tillåten

För tåg: Stopp
För växling/
arbetsfordon: Rörelse tillåten, hinder finns

För tåg: Stopp
För växling/
arbetsfordon: Rörelse tillåten, kontrollera växlar

Kör

Kör 40

Kör, varsamhet - nästa signal kör 40 eller stopp

Kör 40, varsamhet - nästa signal stopp

Tågmöte i Önnestad på banan Hässleholm-Kristianstad 2007. Den närmaste signalen är en slutpunktsstopplykta. Foto Frederik Tellerup.

Andra stoppsignaler

På bangårdar och stickspår kan man se spårspärrar som mekaniskt hindrar fordon från att rulla ut på ett annat spår (se bild på sidan om spår). De kan vara försedda med en spårrspärrskärm som visar spårspärrens läge och om den kan passeras.

Stopplyktor (även benämnd hinderstopplykta) har ett rött sken och kan varna för fasta hinder eller skydda exempelvis återfjädrande växlar och vagnhallsportar. Stopplyktor ser man ofta på stoppbockar. Slutpunktsstopplyktor ser likadana ut och används för att visa tågfärdvägens slutpunkt i stället för en huvudsignal. Är signalen tänd betyder den stopp, är den släckt saknar den betydelse och kan passeras.

Skredvarningsstopplyktor finns till exempel vid Getå på banan Järna-Åby. Dessa har samma utformning som en vanlig stopplykta men har en tilläggsskylt med texten "Skredvarning" och signalbeteckning. Normalt är skredvarningsstopplyktor släckta och kan då passeras. Skredvarningsstopplyktan är sammankopplad med en skredvarningsförsignal. Den har i princip samma utseende men visar ett blinkande gult sken vid stopp och har en tilläggsskylt med texten "Fsi Skredvarning" och signalbeteckning.

Spårspärrskärm

Stopp (lodrätt streck gäller för spåren på båda sidor om signalen, lutande streck gäller för det spår som strecket lutar mot)

Rörelse tillåten

Stopplykta / Slutpunktsstopplykta

Stopp

Skredvarningsstopplykta

Stopp, skredvarning

Skredvarningsförsignal

Vänta stopp, skredvarning

Vägskyddssignaler i Högboda på Värmlandsbanan. Vägskyddssignaler brukar stå intill vägkorsningen och har en tavla med ett V. Foto Frederik Tellerup.

Vägskyddssignaler

En viktig del i signalsystemet är spårledningen. Spårledningen är ingen vanlig ledning utan en svagström som leds genom spåret. När ett tåg passerar kortsluts strömmen och kan då påverka signaler och andra funktioner.

Vägkorsningar har oftast bommar och/eller ljud- och ljussignaler som stoppar vägtrafiken. Dessa aktiveras med hjälp av spårledningen när tåget passerar en viss punkt före korsningen. Sträckan mellan denna punkt och vägkorsningen kallas ringsträcka. För att lokföraren ska veta om vägskyddsanläggningen är aktiverad och att linjen är fri finns vägskyddsförsignaler och vägskyddssignaler.

Vägskyddsförsignalen (populärt kallad "dödskallesignal" på grund av utseendet) är triangelformad och har tre gula lampor. Vägskyddssignalen (även kallad V-signal) består av en signal med vitt (kör) eller rött (stopp) sken som kan ses från båda hållen. Den är placerad vid vägkorsningen.

Vägskyddsförsignaler

Nästa vägskyddssignal stopp

Nästa vägskyddssignal kör

Vägskyddssignaler

Stopp före plankorsning

Passera plankorsning

Annons

Brosignal vid den öppningsbara bron över Göta kanal i Töreboda på Västra stambanan 2024. Vid öppningsbara broar finns det brosignaler för tågen som visar passera eller stopp. Foto Frederik Tellerup.

Andra signaler

Det finns även en del specialsignaler, till exempel A-signaler (ger avgångsignal på större stationer) och brosignaler (vid rörliga broar). Brosignaler har ofta en gemensam ljusöppning för både rött och vitt sken men de kan också ha två ljusöppningar med separata sken. Dessutom har brosignaler en skylt med en symbol för rörlig bro.

Det kan också finnas speciella rangersignaler på rangerbangårdar. Dessa ger liksom A-signaler signalbesked med hjälp av bokstäver eller med pilar.

A-signaler

Avgång

Stopp

Brosignaler

Stopp före bro

Passera bro

Försignal som visar att nästa signal visar kör (blinkande vitt sken). Foto i Toarp på Ystadbanan 2005, Frederik Tellerup.

Signalerna - en del av trafikeringssystemet

Signalerna är en viktig del för att styra tågtrafiken. De är sammankopplade med ställverk som också styr växlarna. Ställverken styrs lokalt på stationerna eller - oftast i dag - via fjärrstyrning. Allt detta är en del av ett större system - läs mer om järnvägens trafikeringssystem.

Signalfel - vad är det?

Signalfel är egentligen ett ganska missvisande uttryck eftersom det sällan är fel på själva signalen. En signal kan inte visa både kör och stopp samtidigt och skulle en lampa gå sönder så att signalen inte visar något måste lokföraren enligt reglerna stanna.

Att signalen visar stopp trots att tågväg är lagd för ett tåg kan bero på en växel som inte går om som den ska, krånglande bommar vid en vägövergång, spårledningar som inte fungerar eller andra fel som gör att körsignal inte kan ges.

Signalfel är alltså ett paraplybegrepp för olika typer av fel eller störningar som leder till att signalen visar stopp. Vid sådana tillfällen är det helt rätt att signalen visar stopp - den gör bara sitt jobb. 

Mer om signaler

- Trafikverkets Trafikbestämmelser för järnväg