Rc-loken är Sveriges vanligaste loktyp och de äldsta loken har rullat ända sedan 1967. För många är Rc-loket i orange färgsättning sinnebilden av svensk järnväg. Men under årens lopp har många varianter kommit och gått och inte minst de senaste åren har antalet färgsättningar på Rc-lok vuxit. Följ med på en kavalkad genom Rc-lokens historia!
En av de första
Så här såg Rc-loken ut i begynnelsen: nylevererade Rc 1013 i Stockholm 1967. Lägg märke till vinghjulet i fronten, de blygsamma backspeglarna, de grå strömavtagarna och den röda buffertbalken. Än så länge är lokets littera bara Rc och inte Rc1 - senare serier av Rc-lok ligger ännu i framtiden. Foto Lars Carlsson.
En av de sista
I slutet av 1980-talet levererades de sista Rc-loken, Rc6. Då hade sju olika serier med totalt 366 lok byggts till SJ: Rc1, Rc2, Rc3, Rc4, Rc5, Rc6 och Rm. Rc5 och Rc6 skilde sig utseendemässigt från tidigare Rc-lok genom sina större ventilationsgaller. Här är det Rc6 1387 som med ett persontåg till Hallsberg rundar en kurva i Torsåker 1990. Foto Markus Tellerup.
Inte bara godståg
Rc4 blev med sina 130 exemplar den enskilt största serien av Rc-lok. Idag tillhör Rc4-loken Green Cargo och drar i normala fall bara godståg. Men under SJ-tiden fick loken även dra persontåg, som denna bild visar. Rc4 1182+1194 med nattåg mot Luleå avgår från Gävle 14 juli 1988. Foto Markus Tellerup.
I experimentmålning
Rc5 1377 var det enda Rc-loket som inte levererades i orange färgsättning. Det målades istället på prov i silver och grått. Efter en tid målades loket om igen, nu i blått. Mönstren på sidan gav upphov till smeknamnet "Discoloket". Här är loket i Uppsala 1989. Foto Markus Tellerup.
Med malmvagnar i kroken
Sex Rc-lok anpassades för trafik på Malmbanan och fick litterat Rm. Loken fick en utväxling för en högsta hastighet på 100 km/h - det var styrkan och inte farten som var det viktiga. Oftast multipelkördes tre lok i malmtågen (alla Rc-lok går att multipelköra med varandra). På bilden tre Rm-lok med malmtåg i Björkliden 1995. Foto Rune Feldt.
I blå färg
Början till slutet för de orange Rc-loken kom 1989. Då lanserade SJ sitt nya designprogram där blått var den nya huvudfärgen. Man valde dock en mörkare nyans än den Rc5 1377 haft. Rc2 1031 blev ett av de första loken att målas om och ses här med ett persontåg i Sandviken 24 maj 1990. Denna första färgsättning blev dock inte långlivad utan modifierades efter bara något år, bland annat togs de röda blixtarna bort. Foto Markus Tellerup.
Blå-rött möte
Ommålning av hundratals lok tar dock tid och de gamla och nya färgsättningarna fick samsas under lång tid. Ännu 2005 fanns det orange Rc4-lok kvar. Här är det två godståg, dragna av Rc4 1272 och Rc2 1086+1105, som möts i Forsbacka 1993. Foto Markus Tellerup.
Degraderad till växellok
Rc1-loken byggdes på 1990-talet om för radiostyrning och fungerar nu som växellok på de stora godsbangårdarna. Här är det Rc1 1011 som växlar i Malmö 2005. Foto Frederik Tellerup.
Inte bara SJ
I början av 2000-talet började allt fler nya aktörer dyka upp på de svenska spåren. En av nykomlingarna var Tågkompaniet som fick uppdraget att köra nattågen till övre Norrland. Som dragkraft användes ett antal Rc-lok som hyrdes av SJ. 2003 vann Connex upphandlingen av denna trafik och Rc-loken fick ny märkning. När bilden togs 2005 kunde man dock ännu skymta resterna av Tågkompaniets märkning i det röda fältet. Ägarbeteckningen SSRT stod för det statliga fordonsuthyrningsföretag som bildades 2004. Foto Markus Tellerup.
I grön färg
I samband med att SJ delades vid årsskiftet 2000/2001 bildades godsbolaget Green Cargo. Samtliga Rc1, Rc2, Rc4 och Rm tilldelades Green Cargo som efterhand målar om loken i sin gröna färgsättning. Här är det ommålade Rc4 1265 tillsammans med ännu SJ-blåa Rc2 1125 i Tomteboda i Stockholm 2004. Foto Markus Tellerup.
Klar för avgång
Under årens lopp har många mindre ombyggnader gjorts av Rc-loken. De äldre Rc-loken har t ex fått större luftintag och vissa lok har som nämnts ovan byggts om för radiostyrning. Rc3- och Rc6-loken har fått avgångssignaler på sidorna för att underlätta kommunikationen mellan lokförare och tågmästare/ombordansvarig. När lokföraren är klar för avgång signalerar denne detta genom den gula lampan på loket. Här är det ett tåg draget av ett Rc6 som är på väg att lämna Skövde 2004. Foto Markus Tellerup.
Snabbaste Rc-loket
Standardhastigheten för Rc-loken var i början 135 km/h. Med Rc3-loken höjdes farten till 160 km/h och det var också den hastighet som Rc6 fick. 2001 byggdes två Rc6-lok om för 180 km/h och fick litterat {ln:Rc7 'Rc7}. Tanken var att dessa lok skulle dra ersättningståg för X2-snabbtåg. Det visade sig dock bli för dyrt för SJ att bygga om personvagnar för denna hastighet och efter en tid återställdes de två Rc7-loken till Rc6. På bilden Rc7 1422 i Malmö 2003. Foto Frederik Tellerup.
Tur och retur Österrike
Tillverkaren Asea sålde Rc-lok även utomlands, bland annat till Österrike. 2001 köpte godsbolaget Tågåkeriet i Bergslagen de österrikiska loken som därmed återvände till Sverige. På bilden från Kristinehamn 2003 är {ln:rc2-oebb 'Rc2 ÖBB} 010 under renovering medan ett annat lok, fortfarande i österrikisk målning (som påminde mycket om den gamla svenska färgsättningen) väntar på sin tur. Foto Frederik Tellerup.
Ännu en färgsättning
När SJ delades upp i olika bolag vid årsskiftet 2000/2001 blev en del uppgifter kvar i affärsverket SJ. Detta fick sedan ansvara för bl a uthyrning av fordon till upphandlad fjärrtrafik och man ägde bl a flera Rc6-lok. Våren 2005 målades Rc6 1335 om i affärsverkets nya färgsättning i grått och rött. Vid fototillfället var loket uthyrt till Connex och här står det i Göteborg med ett nattåg mot Luleå 10 maj 2005. Foto Bernt Talbrant.
Avslutad tjänst
Olyckor och missöden har gjort att flera lok skrotats genom åren. Rc2 1037 förolyckades i Hallsberg 2002 när ett skenande godståg rände rätt in i flera uppställda lok. 2004 stod loket i Örebro, fortfarande i väntan på sitt slutgiltiga öde. Foto Christian Tellerup.
